Harbergska gården, societetsalongen, sydvästra hörnet, med väggmålningar av Axel Roth. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
Från 299 kr
Parti av Klostergatan i Linköping. Vy mot söder med Grönlundsbacke i fonden. Den blygsamma backen är en av få "knäppor" i staden och har prövat många körkortsprövare genom åren. Vid tiden för bilden hade omfattande rivningar genomförts i kvarteret Brevduvan till vänster.
Tjärtall Foto av tjärtall, närbild. Tydliga yxhugg synliga. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 c, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av Tjärtall. På SV sidan är en ca 3 m hög uthuggning. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 221 h, 2007-09-01
Tjärtall Foto av Tjärtall. På SV sidan är en ca 3 m hög uthuggning. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 221 g, 2007-09-01
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Tallen död sedan lång tid. Vid tallen står Eva Klotz. Raä 229 a, 2007-09-10, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av Tjärtall. Närbild av uthuggning med kärnan som sparats. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Raä 221 i, 2007-09-01
:Kungsmaket på Kalmar slott. Målad fris, stuck över panelen, akvarell av Nils Månsson Mandelgren 1848. Framställningen börja med bild A på östra väggens södra del, På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Kalmar slott. Den romerska triumfbågen i Benevento, uppförd 114-116 efter kristus. Enligt uppmätning i tredje boken av Sebastiano Serlios verk, tyska upplagan av år 1608. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Erik Ferms trio med Gerda Zander på piano, Sigge Carl på cello och Erik Ferm som spelar fiol på musikpaviljongen i Rosenkaféet på Varbergs fästning. Karl Fredrik Olsson var redaktör (1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen varit publicerad i tidningen.
Gamla Gävle väster om Södra Kungsgatan. Gatan i förgrunden är Tullbomsgatan. Fotot är taget mot nordöst mot tomten Båtsmannen nr 2. Bakom fotografen finns Södra Slottsgatans norra ände. Det stora huset till vänster har adressen Timmermansgatan 20. Längst till höger skymtar korsningen med Södra Kansligatan. Den 8 december 1953.
Johan Bergström måste ha varit en dräng på någon av de två Botvideparterna, han förekommer inte hos någon av familjerna. Han plöjer upp potatisen med hästförspänd årderplog. Resultatet ser ut att vara magert. Johan har vanlig arbetsklädsel med vegakeps och träskor. Var bilden är tagen går inte att avgöra, men någonstans uppe på backarna år troligt. T h skymtar en liten okänd stuga.
De två kvinnorna längst t v räkar rumpu, räfsar ut höet från kanterna. De två intill skjuter ihop höet till en famn. Kvinnorna t h har burit fram höet till en öppen plats i änget och börjat lägga ett braide. Det är festligt arbete och man är finklädda.
Masse har stått på Käldkväiar ungefär där vägen går ner mot Hammaren och tagit denna bild av gårdsparten. Vi ser manbyggnaden med gavelns trekantsfönster, troligen tillkomna omkring 1860. Bakbygget är nog från förra sekelskiftet. I bakgrunden skymtar ladugården och till höger magasinet.
Denna bild visar ett nytt skede i spanttekniken! Borden är troligen nitade och då har man använt många och tunna spant av böjda läkt. Det finns bara några få traditionella självvuxna spant, vilka troligen skall bära tofterna. Två roningar, årtullar, är isatta, men det borde vara fler. Båten är så stor, att den borde klassas som en tremänning, storbåt.
Vävstolen är troligen uppställd i salen hos Fie Oskar Larssons. Det ser ut som om man väver något tunt, kanske handdukar, och mycket är redan gjort. Rummet har sannolikt originaltapeter från 1880-talet, medan dörren verkar var äldre. En kakelugn skymtar t h. Skänken och pigtittaren är ungefär jämnåriga med huset. En av Masses ytterst få interiörbilder.
Ladugården är precis ny, gavelfältets stora rikt spröjsade fönster är ännu inte isatt och trävirket är inte målat. Kasserat virke ligger i högar, det har ännu inte kommit till vedbacken. Tunen är uppsatt, det blev trolar över, som står mot asken i bakgrunden.
Byggnadstakten verkar ha varit hög på denna gårdspart och nya byggnader tillkom hela tiden. Här ses en vedbod i resvirke under spåntak, den har två avdelningar och innehåller troligen någon mer funktion än vedbod. Till höger står ett påkostat sädesmagasin med liggande panel och papptak, rödmålat med vita knutar och fönster.
Bilden är tagen alldeles öster om gården, där troligen gårdens änges- och slåttermarker legat. Dessa har senare odlats upp och dikats, varefter björkar och övriga trädslag bara vuxit i dikena. Idag används dessa marker som beteshagar. Kartstudier får visa hur markerna använts under olika tider.
Slåtterkarlarna har utfört sitt arbete, nu skall höet räkes, räfsas, ihop till braidar, ett 10-20 cm tjockt lager i olika vidlyftiga plättar för att torka. Både kvinnor och män deltar här. Askängsdöien låg troligen ungefär där parkeringen till badplatsen är idag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.