Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tre bilder tagna från samma punkt (från Slottsbacken mot Gustav Adolfs torg, Stockholm). Denna bild är tagen med optik med brännvidden 18 cm. Jämför SKC6355 och SKC6357. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Dessa bilder avser att förklara uppkomsten av den hårdare gradationen vid förstoring med riktat ljus än med diffust ljus. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 646.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Genomskärning genom Simens' Tuto-skyddskappa med insatt Pantix-rör med roterande anod. Katoden till vänster samt den strålningskylda anoden till höger därom i rörets vidaste del. Längre till höger rotationsaxeln och slutligen kappans yttersta högra del drivmotorn. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 865.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Färgstickskorrektion vid färgbildskopiering (neg. - pos.)" För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 132 s 992 och följande. "Direkta substraktiva metoder med material enligt treskiktsprincipen. Negativ-positiv-förfaranden."
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Trapphus. På bilden står skrivet: direkt guldtoning (för mer text se bilden). För mer info: Se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Av olika metoder för att erhålla färgade kopplingar, innebär den enklaste tillsättningen av en normal koppling till en grupp som ger färg. Gruppen är i ett sådant läge att den drivs ut när kopplingsreaktionen inträffar. Detta illustreras av de typiska reaktionerna, A, med en normal kopplare, och B, med en färgad kopplare.
Fartyget Vega Ett noggrant fotografi av Vega, en bild av tekniskt hög kvalitet, som Palander tagit på isen i Pitlekai. Bilden är den enda tagen av fartyget under övervintringen. Från Vegaexpeditionen 1878-1880.
Fartyget Vega ”Ett noggrant fotografi av Vega, en bild av tekniskt hög kvalitet, som Palander tagit på isen i Pitlekai. Bilden är den enda tagen av fartyget under övervintringen.” Från Vegaexpeditionen 1878-1880.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Monokel. Hadsen. Prov med Hertsbergs apparat för bestämmning av fokusdifferens. [Enligt Handbok 1 sid.83: Fotografi av en lykta med lysande text. Ordet "blått" lyser med blått ljus, "gult" med gult ljus osv. Bildens olika sektorer har tagits i etapper med 3 mm förskjutning av plåten mellan fotograferingarna. Som synes visar inte alla olikfärgade texter skärpa på samma sektor.] För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 83.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Autoradiografiupptagning? Fotografi som visar radioaktiva substansers lokalisering på ett föremål. En fotografisk film läggs på föremålet. Filmen exponeras därvid för den radioaktiva strålningen, och efter framkallning framträder svarta fläckar på de områden som legat intill de radioaktiva substanserna. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1183.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. (Till vänster) Sammasatt mikroskop, delvis genomskuret för att visa konstruktionen. MS mikroskopstativet, S spegel, K kondensor, O objektbord. Obj. Objektiv, vilka med en revolveranordning lätt kunnautväxlas. Ok. Okular, G grovinställning, M mikrometer- eller fininställning. (Till höger) Schema över strålgången i mikroskopet. För mer info se# Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 894.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Diagram till Webbs och Evans undersökningar rörande ljusutbytet vid flytande lufts temperatur, då exponeringen sker i ett sammanhang (kurva B), resp. delad i två (C), fyra (D) och åtta (E) delar med mellanliggande uppvärmning till rumstemperatur. Kurva A motsvarvar exponering i ett sammanhang vid rumstemperatur. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 308 och Kosmos.Swedish Science Press. Uppsla. 1944 s. 164.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Stilleben. Bilden visar negativ för användning i Chromoskop för direkt betraktande av tre-färgsdiapositiv enligt additiv metod. Använd av professor Helmer Bäckström (och dessförinnan) av docent John Hertzberg som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 129 Färgfotografiska metoder - en översikt (sid 965 och följande). (För användning i kromoskop liknande föremålet TM45560).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Strålgången vid belysning enligt Köhlers förfarande: Av ljuskällan I, kastas medelst lamphusets kondensorlins 2, en bild mot mikroskopkondensorns bländare 4. Bländaren 3 avbildas genom mikroskopkondensorn 6 skarp på själva föremålet 3, och kommer alltså att begränsa den belysta delen av synfältet i mikroskopet. 8 är mikroskopobjektivet, i vilkets utträdespupill en bild av I och 4 uppstår. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 909.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Övre bilden: Längst till vänster en elektrisk lins. Mellanfiguren visar dennas ekvipotentialytor. Längst till höger magnetisk lins enligt Knoll och Ruska. Snedstreckad yta markerar järnkapsling, svart markerar omagnetiskt material som utfyller springan i järnkapsling, rutade ytor markerar trådlindning. Undre bilden: Olika former av elektroniska linser. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 929.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bromstrålningens intensitet och dess fördelning på olika våglängder för spänningar mellan 20 och 50 kV. Bilden visar dels den skarpa gränsen mot korta vågor och dess förskjutning med spänningen enl. Duane-Hunts lag, dels hur intensiteten växer snabbt med spänningen särskilt för korta vågor, så att strålningens "tyngdpunkt" eller "effektiva våglängd" förskjutes i samma rikning vid spänningsstegring. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1106.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Diagram för synkronisering av blixt och slutare på lådkamera. Översta bilden: den tid slutaren är fullt öppen. Mittersta bilden: synkronisering med blixt då slutaren är på väg att öppnas. Nedre bilden: tiden för hur långt tid det tar för slutaren att öppnas och stängas. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 776-780.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tvärsnitt genom ett stavgitter med strålgången schematiskt angiven. Ovanför gittret ett mikroskopobjektiv. O, I och II (bilden till vänster) är de olika riktningar i vilka ljusstrålarna från olika springor förstärker varandra, beroende på att skillnaderna i ljusväg är jämnt 0, 1, 2 etc. våglängder (se högra bilden). Dessa riktningarbrukarbenämnas maxima av nollte, första, andra etc. ordningen. Mellan dem mörka områden, där ljusstrålarna utsläcker varandra. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1190.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.