Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen – därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Från 299 kr
Sockerbruket på Bryggaregatan inom kv Gröningen. Trelleborgs Sockerfabriksaktiebolag bildades den 27 juni 1887. Fabriken uppfördes vid den sk Kattebäckshejdan, strax utanför staden. Bilden visar brukets södra sida 1899. Till höger ser man pannhuset med fristående skorsten, i mitten ser man kraftcentralen, framför vattentornet, och längst till vänster två kakelugnstorn. Längst till höger syns en del av betladan och vid brukets infart två små våghus. Det för bruket nödvändiga vattnet hämtades från några större sjöar vid Åmossen, cirka 7 km väster om fabriken.
Utställningen "Lindomemöbler" på Mölndals Museum, Norra Forsåkersgatan 19, Mölndal, pågick från 27 mars till 27 november 1994. Lindome var ett västsvenskt centrum för möbeltillverkning under 1700- och 1800-talet. Det unika med lindomemöblerna är förutom deras höga kvalitet att stolarna från ca. 1790-1840 är signerade, vilket annars bara förekommer i Stockholm. Utställningen satte möblerna i ett stilhistoriskt, men också lokalhistoriskt sammanhang. Det visades även en del privatägda möbler som inte visats tidigare för en större publik.
Dagisbarn som leker utomhus vid Katrinebergs daghem. En flicka står inne i en rund, hög (ca 1 meter), smal trätunna som är omgärdad av spännband i stål. Det liknar en slags enkel kiosk, gjord av långsmala högstående ribbor, med ett fyrkantigt stort hål i mitten, så att man kan titta ut. Utanför står en liten flicka, klädd i byxor, jacka och blommig mössa. Hon tittar på den lite större flickan innanför.
Växlingsrygg på Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Stationshuset Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
17 april 1906, strax efter det att nya ”mötesspåret” Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades
17 april 1906, strax efter det att nya ”mötesspåret” Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades.
Snöslunga Ett ånglok användes för att skjuta slungan. Därför var det ganska dyrt att använda slungan för det krävdes ju två besättningar á två man på lok och slunga. SJ hade tre ångdrivna snöslungor. De hette A1 och A2 (de var lika, från runt 1907) samt A5 från 1944 och som var avsedd för särkilt tjurig och ihopblåst snö i Skåne. A5 var större än de äldre. SJ hade också två eldrivna slungor med ungefär samma kapacitet från 1924, A3 och A4.
Större stationshus i sten, tvåvånings, rappat och putsat, samt fyrspårig banhall. Huset invigdes 2/7 1866. Banhallen riven 1899.Stationen omb. 1919, K-märkt 1986. Stationen öppnad 3 juli 1866. Banhall m tre spår. På bangården ett godsmagasin av trä samt lokomotivstall av sten.1900 tillkom nya ranger- och uppställningsspår, godsmagasinet förlängdes ytterligare och en särskild godsexpedition uppfördes. 1930 tillkom fem nya spår på rangerbangården och 1933 kompletterades spårsystemet på personbangården.Godsmagasinet brinner ner, 8(?) februari 1995.
Stenstorps lilla stationshus flyttades 1873 och ändrades till betjäningshus på platsen. I stället byggdes ett nytt större envånings stationshus av sten, som sedemera tillbyggts .Stationen öppnades för trafik den 1/9 1859. Det första stationshuset byggdes 1858. Ny station, som ännu användes, uppfördes 1873 i samband med att HSJ öppnade för trafik. Gamla stationshuset revs 1995-04-25 för att ge plats åt de nya plattformarna. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Tullstugan vid Stångebro. Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.