Odensjö är kyrkby i Odensjö socken i Ljungby kommun. Odensjö ligger vid västra stranden av sjön Bolmen och är en gammal bosättningsort från förkristen tid, som man kan se av både ortens namn och flera fornlämningar i trakten. Byn bestod på 1950-talet av 7-8 jordbruk, prästgård, skola, ålderdomshem, affärer, post- och telegrafstation samt några andra hus och ett litet sågverk. På 1960-talet försvann alla funktioner utom en affär.
Från 299 kr
585/R Åtvidabergs Ind. Stig och Valborg Holmgren ( född Leman) med sonen Hans ca 5 år gammal i familjens kök på Mossvägen 1 i Åtvidaberg, tidigt 1960-tal. Stig var fackligt aktiv och arbetade med möbeltillverkningen vid Facits industrier hela sitt liv, även Hans kom att arbeta hos Facit till fabriken lades ned 1975. Uppgifter genom Hans Holmgrens och dottern Frida Hjort via e-post från Frida Hjort 2023-07-20 , efter att bilden publicerats på museets Facebook sida.
Hemmansägaren fröken Stina Jonsson på Jon-Jons i Trödje, i juli 1939. Reportage för Norrlandsposten. Stina Jonsson skrev dagbok under större delen av sitt liv. I dagboken berättar hon om Norrlandspostens besök den 13 juli: "Post o. handelsdag. Rävsat diken vid smedjan. Helen Vestberg och Petrus på besök Åter ute på slåttern men det började regna. 3 medarb. fr. Norrlandsposten här. Packat för Edsöfärden. Mannagr. pudd. krusbärssylt." Slåttern hade börjat tre dagar tidigare, den 10 juli.
Foton 25/9 1963. Kärran väger 3,8 kg, är tillverkad av stålrör, rostskyddsbehandlad och målad med grå effektlack. Den har två kullagerförsedda hjul och kan förvaras i en buntförvaringslåda. Kärran skall användas tillsammans med brevbärarväskan, artikelnr 620 23. På väskan har gjorts skodda urtagningar, som anpassats efter kärrans upphängningsanordning. Tillverkad av Postverkets verkstad. (Se Post Nytt nr 1/1964). Förste postiljon Bertil Lindroth, från Generalpoststyrelsens Kundtjänstavdelning, agerar brevbärare och visar hur kärran användes under brevbäringsturen.
Foton 25/9 1963. Kärran väger 3,8 kg, är tillverkad av stålrör, rostskyddsbehandlad och målad med grå effektlack. Den har två kullagerförsedda hjul och kan förvaras i en buntförvaringslåda. Kärran skall användas tillsammans med brevbärarväskan, artikelnr 620 23. På väskan har gjorts skodda urtagningar, som anpassats efter kärrans upphängningsanordning. Tillverkad av Postverkets verkstad. (Se Post Nytt nr 1/1964). Fru Maud Ågren, deltidsanställd brevbärare vid postkontoret Bandhagen 1, demonstrerar hur kärran hopfälld kan placeras i buntförvaringslådan (arrangerad bild).
Foton 25/9 1963. Kärran väger 3,8 kg, är tillverkad av stålrör, rostskyddsbehandlad och målad med grå effektlack. Den har två kullagerförsedda hjul och kan förvaras i en buntförvaringslåda. Kärran skall användas tillsammans med brevbärarväskan, artikelnr 620 23. På väskan har gjorts skodda urtagningar, som anpassats efter kärrans upphängningsanordning. Tillverkad av Postverkets verkstad. (Se Post Nytt nr 1/1964). Fru Maud Ågren, deltidsanställd brevbärare vid postkontoret Bandhagen 1, demonstrerar hur väskan hänges upp (arrangerad bild).
Skjutspojken hette John Jacobsson och var född 2 augusti 1878 i Arby socken, nu en del av Södermöre i Kalmarblocket. Pojken var här på bilden 17 år. Obs ! att postiljonen var väl utrustad med horn, revolver (modell 1871) och sabel (modell 1852) och värdeväskan i knät med rem om nacken. Enligt en baksidestext på likadant foto i SECO post Kalmar föreställer bilden P Blomberg i Söderåker.(postiljonens namn sannolikt).
Frimärksförlaga - förslag till frimärket Europa I (Europa-CEPT), utgivet 19/9 1960. CEPT = Conférence Européenne des administrations des Postes et des Telécommuncations (Europeiska Post- och teleföreningen). Konstnär: Karl- Axel Pehrson. Förslagsteckning i tusch och akvarellfärger. Motiv: posthorn sammansatt av olika länders flaggor. Skiss i blyerts med angivande av de olika flaggornas placering i posthornet (se neg 8356b). Se även POST.001746. Motivet har där valören 40 öre.
Telefonstation. 18 juni 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas. Gävle var en av de mest framsynta städerna. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt telefontorn år 1900. Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades också veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. 1901 flyttades delar av stationen till Televerkets hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Arbetarbladet.
Telefonstation. 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas, Gävle en av de mest framsynta städerna på området. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt torn år 1900. Även Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. Året efter att bilden togs flyttades delar av stationen till Televerkets nya hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Gefle Dagblad.
I Långsele tar pkp 313 vid, med kupémästare Henning Fagerström som befälhavare. En undersökning av transportarbetet ur bioteknologisk synvinkel pågick och Nedre Norra Distriktets konsultationsläkare dr Kjell Bengtsson - i pälsmössa - och Bengt Neuman - i hatt - från postdirektionen i Nedre Norra Distriktet, passade på att göra en hastig besiktning av den nya vagnen. Här samspråkar de med Gösta Sundman från postsstyrelsens driftbyrå. Byrådirektör Sundman premiäråkte tillsammans med Åke Ström från Järnvägsposten i Mellersta Distriktet. De har båda tillhört arbetsgruppen som kommit med förslag till inredning av den nya vagnen. Vid lossningen av 307:ans post hjälps Ture Lindgren t.v. och Gösta Ryberg åt. Längst t.h. kupémästare Tore Söderlund, 307:ans befälhavare.
1. N Beckman 2. G Bjerkander 3. J Dahlén 4. B Drakenberg 5. S Falk 6. O Hjertstedt 7. J Holmer 8. A Källner 9. V Ladau 10. A Lidell 11. J Lindgren 12. A Lundahl 13. J Nelsén 14. A Otterborg 15. V Pettersson 16. G von Post 17. G Sandzén 18. J Timander 19. J Östlund 20. J Andersson 21. V Billqvist 22. E Björkman 23. J A Butsch 24. C G Follin 25. L Fägerskiöld 26. G Hamilton 27. A Hedly 28. T Hjertén 29. A Kjellberg 30. E Lindqvist 31. R Schéle 32. E Westermark 33. I Carlsson 34. A Larsson 35. E Sandsjö (saknas) 36. S Söderqvist 37. H Tham
'Festen till hundraårsminnet av Elias Fries födelse. :: Gruppbild med 21 män samlade nedanför porträtt av Elias Fries. Från vänster till höger och uppifrån och ned: :: 1) J. A. L. Brundin :: 2) E.? Hammendorff :: 3) H. von Post :: 4) Th. M. Fries :: 5) P.? Fäderholm :: 6) Th. Fredriksson :: 7) N. Lindgren :: 8) O. Rosenberg :: 9) F. Pettersson :: 10) F. R. Kjellman :: 11) T. Hedlund :: 12) K. A. Th. Seth :: 13) :: 14) :: 15) :: 16) K. Johansson, Visby :: 17) I. Arvidsson :: 18) M. Hulth :: 19) A. Björkbom :: 20) K. Starbäck :: 21) R. Sernander :: :: Då fotot är sönder i ena hörnet saknas 3 nummer (13, 14 och 15) vilkas namn delvis syns: J. Sjöstedt, ? Timander samt ...derström. :: :: Studentmössor, flugor.'
Kasernvakten 1925 Post vid grind 1. Här skedde inpasseringen till regementet fram till slutet av 1950-talet, då ny vakt byggdes i kasern 004 och grind 2 blev infartsgrind. Fönstren på långsidan var till arrestens celler. Byggnad: K0074-008 I bakgrunden syns kasern 006 -- avsedd för 9.- och 10. komp i 3. bataljon. Strax efter freden 1918 ändrades infanteriets organisation och den tredje bataljonen ströks. Så den hitre delen användes för 9. komp, vilket var ett handräckningskompani, och den bortre delen blev regementssjukhus. OBS! två bilder.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.