Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall översiktsbild från norr. I förgrunden transportflaska för styrdon, i bakgrunden laddmaskin för styrdon och travers för 120 ton.
Från 299 kr
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 2600 i Reaktorbyggnaden. Nödutgång tagen mot transporttunneln. Dörren är reglad från insidan med två skyddsrumsreglar. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2604. Fläktar kylsystem P19. till vänster, i centralen, finns arbetsbrytaren för laddmaskinen.. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Huvudbyggningen, Vanlig sex delad plan med sal i mitten. I övre våningen mot ena gaveln en sal tvärs över huset, de rum som ligger över köket och kökskammmaren är alltså en stor genomgående sal. Längs gavelväggen i denna sal finns en lång soffa.
Interiör från NK, Nordiska Kompaniet, Franska avdelningen. Inredning i nyklassicistiskt inspirerad stil med ljusa färger, soffa, heltäckningsmatta och stora skåp med glasdörrar där kläder och accessoarer skyltas. 1 september 1939. Salongen på plan fem uppdaterades 1939 i luxuös stil med klassicistiska inslag signerad NK:s stilbildande inredningsarkitekt Svend A Thoresen. Den pärlgrå signaturkulören som introducerades 1926 omsluter nu hela rummet.
Vy vid Stordalen.Trafikplats anlagd 1902. Station 1908 med stations hus.Stationhuset utformades enligt typritningar av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall och är ett1 1/2 plan stationshus i trä T-formigt med en flygel bakåt. Alla tre gavlarna har ett niorutigt fönster i övervåningen. Elektrifierad 1915. Godstrafik upphör 1933-03. Persontrafik för helår upphör 1986-09-29.Stationen upphör totalt 1997. Stations byggnaden är såld.
Vy vid Berghem.Trafikplats anlagd 1918. Tvåvånings putsad stationsbyggnad byggt enligt ritningar av arkitekt Harald Söderberg, Varberg. Elektrisk växelförregling anordnad 1945 . Privatägt, välbevarat hus i 1 1/2 plan med stationsnamnsskylt på spårsidan.Resenärerna hänvisas i dag till en hållplats med plastkur strax söder om stationshuset.Både hållplatsen och stationshuset ligger på spårets västra sida.
Stationen byggd 1885. Stationshuset är ett en- och enhalvvåning i tegel Namnet var före 1934 -01-01 Vanås. "Rött tegelhus i 1 1/2 plan, välbevarat. I skylten på spårsidan var det gamla namnet Wanås fortfarande läsligt bakom Knislinge vid besök i augusti 2009. Vid den tiden användes huset av Röda Korset. Lite smådetaljer från järnvägstiden fanns sparade på spårsidan" enligt Banvakt.se
Första stationshuset byggt i trä 1857-58, bestod av en mittbyggnad, kvadratisk i plan, med trafik- och expeditionslokaler i nedre och bostäder i övre våningen, samt långa envåningsflyglar med väntsalar. Nytt stationshus 1934.Det nya stationshuset byggdes där HNJ/VCJ lokstall tidigare låg. HNJ fick därefter hyra två platser i SJs lokstall. HNJ , Halmstad - Nässjö Järnväg VCJ , Västra Centralbanans Järnväg
Själevads kyrka. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet.
Huvudbyggnaden, gårdssidan. Timmerhus , klätt med stående panel, ställd om kant. Målad i skärt. Mittpartiet av huset synes gå tillbaka till karolinsk tid, senare har de platta sidoflyglarna tillkommit, verandan byggts och takformen förändrats. Mittpartiets plan 6-delad med utspringande sal i mitten.
En loftbod är ett timrat förrådshus i två plan för förvaring av mat och kläder. Loftboden var det enda hus på den gamla svenska gården som byggdes i två våningar. Byggnadstypen är känd sedan medeltiden, med utbredning huvudsakligen i mellersta Sverige.
Interiör från Franska avdelningen på varuhuset NK, Nordiska Kompaniet, i Stockholm. Utmed väggen i rummet står en stoppad soffa. På väggen i vinkel höga speglar med lysrörsbelysning. Heltäckningsmatta. Salongen på plan fem uppdaterades 1939 i luxuös stil med klassicistiska inslag signerad NK:s stilbildande inredningsarkitekt Svend A Thoresen. Den pärlgrå signaturkulören som introducerades 1926 omsluter nu hela rummet.
Interiör från Franska avdelningen på varuhuset NK, Nordiska Kompaniet, i Stockholm. Utmed väggen i rummet står en stoppad soffa. På motstående vägg höga speglar med lysrörsbelysning. Heltäckningsmatta. Ett högt fönster med spröjsar. Salongen på plan fem uppdaterades 1939 i luxuös stil med klassicistiska inslag signerad NK:s stilbildande inredningsarkitekt Svend A Thoresen. Den pärlgrå signaturkulören som introducerades 1926 omsluter nu hela rummet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.