Skärkind 122:1
Från 299 kr
Man kan lätt sörja rivningen av Repslagaregatan 34 i Linköping. En tröst kan vara att den påföljande fastigheten ger husrum till så många fler och att det nya husets arkitektoniska värden kommer att uppskattas i högre grad med tiden. Det mesta har ju sin tid. Tomtaffären till bildens fastighet gjordes upp år 1906 och kort därpå lät garnhandlaren Carl Ferdinand Pettersson uppföra huset för sig och sin familj. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Denna vackra lilla bulladugård med halmtak kan vara byggd omkring 1865 när detta ställe etablerades. Den har senare byggts till med en lada i resvirke under spåntak. Bakom porten hitåt kan det ursprungligen ha varit en liten lada, senare troligen vagnbod. Därefter följer en hoimd och sedan ett dubbelt fähus och längst bort den nya ladan. 1946 revs denna ladugård bort och man byggde en ny större nere bakom bostadshuset.
Lau kyrkas östra gavel med tre stora gotiska fönster tillhör öns största, det är bara Källunges som kan mäta sig. Takformen är mycket märklig, som synes vinklar taket inåt. Detta ändrades vid kyrkans stora omgestaltning 1958-60. Om taket egentligen färdigbyggdes på 1280-talet och fick den form man ursprungligen hade tänkt sig kan man undra. 1288 kom ju inbördeskriget som Gotlands landsbygd förlorade mot Visby och därefter upphörde mycken byggnadsverksamhet. Blev taket färdigt före kriget?
Prominenta passagerare har precis anlänt Kåreholm på Vikbolandet. Bilden är daterad 1923 och sannolikt påträffas i bilden greveparet Hakon och Andréa Mörner. Vid tiden disponerade de närmare bestämt herrgården, som för övrigt ägdes av sterbhuset till Louise Mörner. Bland de resande kan man under alla omständigheter uppfatta grevinnan Ebba Mörner till Thorönsborg. Orsaken till sammankomsten kan vi här endast spekulera kring. Möjligtvis önskade sällskapet manifestera att det gått 100 år sedan godsets huvudbyggnad stod färdig.
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som i avsaknad av information och möjligheter till identifikation vi endast kan spekulera kring. Händelsen var uppenbart väl förberedd och rönte stort intresse. De svenska och norska unionsflaggorna ger bilden en hitre tidsgräns och äreporten har krönts med Riksvapnet. Ett kungabesök kan vara en så god gissning som någon. Föremålet för hyllningarna skulle då varit Oscar II på sejour i sitt hertigdöme Östergötland.
Familjen Gustafsson samlade för fotografering vid farstubron till hemmet Landamäre i Vist socken. Året är 1909 och vi som kan sia om familjens framtid kan berätta att parets barnaskara nu var fulltalig med halvårsgamla Sigvard Emanuel i knäet hos modern Emma Kristina. Husfadern, Anders Gustaf Gustafsson, med det svungfulla tillnamnet Sving, var uppvuxen i Landamäre och hade tagit över torpkontraktet efter faderns död 1886. Emma Kristina var född i Åtvid men inflyttad till Vist från Vårdnäs lagom till giftemålet 1894.
Linköpingsvy som trots sina tekniska brister kan skänka betraktare glädje. För tagningen hade linköpingsfotografen Didrik von Essen med förmodad möda tagit sig upp på berget i Risbrinken. Kameran riktade han nära nog mot norr och fick i förgrunden med den då sparsamt bebyggda stadsdelen Hejdegården. Landsvägen som slingrar i förgrunden motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. Bilden är odaterad men kan utifrån aktiviteter i bilden knytas till år 1913.
Personerna bakom möbelhandeln W. Sandberg & Co i Linköping har inte gått att utröna inom ramen för detta arbete. Märkligt kan tyckas när både adress och datering redovisas i bilden. Fotoåret 1902 var annars den ungefärliga tiden då förre sömmerskan Ingrid Svensson tog över möbelfirman på Storgatan 34. Enligt adresskalendrar drev hon rörelsen under det gamla firmanamnet. Hon kan i samma källor följas på adressen tills att hon år 1913 flyttade till Örebro.
Den pampiga östfasaden döljer från fotografens perspektiv närmast den i övrigt storslagna Vårfrukyrkan i Skänninge. Kyrkan uppfördes efter tyskt mönster och invigdes i början av 1300-talet, helgad åt jungfru Maria som givit kyrkan sitt namn. För det låga trähuset i förgrunden kan inga tillfredsställande svar ges inom ramen för uppgiften. På gaveln annonseras "LIKKISTMAGASIN" och gissningsvis inrymde byggnaden bod för försäljning av just likistor. En väl placering invid kyrkan kan tyckas, även om man sedan länge upphört att begrava invid helgedomen.
Även om informationen kring en bild är knapp kan den fängsla och ganska självklara motiv kan vara sällan sedda. Vilka de karaktärsfasta målarna var är inte känt men väl platsen. Det är handelsboden i Viby, på Viby Källgårds ägor, som rustas. Under åren 1903-08 drevs handeln av den från Närke bördige Carl Sundström, som även var en icke oäven amatörfotograf. I en serie fotografier har han dokumenterat upprustningsarbetet med bland annat ny veranda och ljus kulör på fasaden.
Omkullvält BF-vagn 1949.Denna bärfrekvensvagn har icke vält av materialfel utan därför att föraren i dragfordonet haft för hög hastighet. Kurvan känner Du väl till och hastigheten man kan komma upp till är ej överdrivet hög. Trots detta kan släpvagnar av detta slag mycket lätt välta. Du måste köra dessa släp försiktigt aldrig slänga om ratten för snabbt och aldrig bromsa häftigt. Släp av denna typ kränga dessutom starkt. På smala vägar måste Du stanna när någon vill köra om. E. Gustafson
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. (Till vänster) Mikrokameran. (Till höger) Universalbelysningsbord till kameran i fig. 953 [SKC7010]. Bordsytan av mattglas, som kan belysas underifrån av ett antal små lampor. Belysningen ovanifrån sker med inställningsbara smålampor och kan avpassas efter varje föremåls speciella krav. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 917.
Skrivet på vidhängande papper: Hur en klinkbåt bygges: 1-sta stadiet: När kölen är sträckt och stävarna resta, börjar bordfyllningen. Första bordgången formas till, sätts på plats och klämmes fast med båtkolvar, så att man kan ta skarpa mått och märken för justering av onöjaktigheter. Därefter tar man loss borden, justerar dem och sätter in dem på nytt, tills de kan godkännas, då de spikas eller klinkas fast.
Drygt 850 barn undersöktes av skolläkaren i Uppsala våren 1942. Man får i god tid en preliminär uppfattning om de kan antas följa med i den vanliga undervisningen eller om de bör placeras i specialklasser. Samtidigt med undersökningen av de blivande skoleleverna pågick kontroller av tuberkulos bland skolbarnen. Om vederbörande får klart för sig vilka förutsättningar han har när det gäller hälsotillstånd och kroppskonstitution, färgsinne kan det underlätta valet av levnadsbana ansåg docent Brenning.
Foton 25/9 1963. Kärran väger 3,8 kg, är tillverkad av stålrör, rostskyddsbehandlad och målad med grå effektlack. Den har två kullagerförsedda hjul och kan förvaras i en buntförvaringslåda. Kärran skall användas tillsammans med brevbärarväskan, artikelnr 620 23. På väskan har gjorts skodda urtagningar, som anpassats efter kärrans upphängningsanordning. Tillverkad av Postverkets verkstad. (Se Post Nytt nr 1/1964). Fru Maud Ågren, deltidsanställd brevbärare vid postkontoret Bandhagen 1, demonstrerar hur kärran hopfälld kan placeras i buntförvaringslådan (arrangerad bild).
Det femte vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: "Gyldén var [] förargad öfver att den argentinska expeditionen redan afgått [] den trådlösa apparaten ej kan komma att användas och de hafva ett verkligt försprång af minst 14 dagar, hvilka kunna blifva ännu mer beroende på väderleksförhållandena nu. Men tror jag att isen är styf i år, ty sommaren har kommit ovanligt sent, och då är det inte förlorat, ty Uruguay kan"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.