Text på kortets baksida: "Grosshandlaren Erik Koch, f. 10/10 1760 i U-a, son af Borgm. Kommersrådet Michael Koch. Grossh. delegare firm. Michael & Söner. Brukspatron, död 10/10 1808 i U-a. Gift 25/4 1790 mad Maria Catharina Röhe, f. i U-a. 23/9 1772, död i Ua 1837 18/10. Egde Trädgården. 5 döttrar deraf Carolina Cecilia gift m. Borgmästaren i U-a Martin Bagge".
Från 299 kr
I Arboga firas Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. Kung Gustaf V, och stora delar av den kungliga familjen, är på plats. En scen har byggt upp, för detta tillfälle, framför Rådhuset. Publik och blåsorkester står på Stora torget mitt emot (utanför bild). Här samtalar Konungen med borgmästaren Wilhelm Wester. Borgmästarinnan, i ljus klädsel, ser på. Bakom konungen står landshövding Valter Murray.
Sällskapet Beiramsbröderne, även kallat B-bröderna, B-sällskapet och i senare tid Bejrambröderna. De har rest en minnessten över sig själva på Påskberget vid kanonen. Sällskapet grundades på 1870-talet som en förening liknande Frimurarna och syftet var i första hand att fungera som en social klubb för medlemmarna. Det var endast män som kunde väljas in och det fanns 3 grader inom organisationen. Enligt stadgarna var sällskapets ändamål att dels ha trevliga sammankomster med olika nöjen, dels då lämna bidrag till välgörande ändamål. Bejrambrödernas första konstituerande mötet skedde 1879 och då valdes rektor Herman Rodhe till Stormästare. Fotot anges vara taget under 1880-talet. Sittande på golvet från vänster: järnhandlare C. Nilsson; handlanden Alfred Gyllenbäck; bryggare May; organist Alfred Ehn; handlanden E J Börjesson. Sittande på stolar: stadsfiskal Th. T Tenberg; fanjunkare Lilja; handlanden J B Olsson; rådman Löfgren; järnhandlanden Jönsson; rådman Lundberg (död 1906) längst till höger. Stående: källarmästare C Holmström; speditör Victor Krook; fanjunkare Sandberg; bokbindare Colliander; handlanden Ture Memsen; bokhållare Fredriksson; bokhandlanden A P Svensson.
Fröken Lundberg, fotograferad för Damernas Värld 1944. Provisorisk korslista/kommunarkivarien I äktenskapet med Anders Magnus, borgmästaren, föds 5 barn, där den sista, dottern Berta, förblir ogift och bor kvar i Borgmästargården fram till sin död 1 augusti 1948. Hon var född 18 februari 1866 och startade tillsammans med sin kusin Tora Bratt en privat flickskola i staden. Efter utbildning till handarbetslärarinna verkade hon som sådan i 35 år vid stadens folkskola och sedan Samskolan. Hon kallades allmänt, om än felaktigt, för ”Borgmästarinnan”.
Född i småländska Högsby kom Mathilda som barn och faderns yrke som trädgårdsmästare till egendomen Ulvåsa nära Motala. När hon i övre tonåren lämnade barndomshemmet var det rimligtvis genom faderns yrkeskontakter som steget förde henne till Linköping och en plats som mamsell i förre "kungsträdgårdsmästaren" Per Georg Dahlbergs hushåll. Efter en tid i det Dahlbergska hemmet avled husfadern och omständigheten för Mathilda blev gissningsvis osäker. Fortsättningen för hennes liv fann hon emellertid i den levnadsglade, (titulära) borgmästaren Fredrik Behm. Han var visserligen 40 år äldre än Mathilda men bar sina dokumenterade värden, möjligtvis med betoning på "väl". Äktenskapet tycks blivit gott och kom att vara i knappa 20 år. Foto omkring 1865.
Epitafium över Borgmästaren Anders Larsson Hvass.Inskrift i upphöjda versaler: DHENNA HALL HAFWER FORDOMB BORGIEMESTA -/ REN UTHI FAHLEKIOPINGZ STAD, SAMPT INSPECTOREN/ ÖFWER SCARA GYMNASII UNDERHOLDS SPANNEMÅL UTHI/ WESTERGIÖTLANF AEHREBOHREN och WÄLBETROD MEN/ NUMEHR HOOS GUDH SAHLIG ANDERS LARSON HUAS och/ HANS KÄRA HUSTRU AEHREBOHREN och GUDFRUCHTIG, / MEN NUMEHR HOOS GUDH SAHLIG MARGETA IONSDOTTER/ BEKOSTADT och UPSÄTTIA LÅTIDT, HUILKAS KROPPAR/ HUILA SIG HER GIENT EMOOT UNDER STORA GÅNGEN och/ DES ÖFUERLIGGANDE STEEN. Anno 1682. Över gossarna: LAS över flickorna: MAD/ CAD/ IAD. På korset: INRIPå bågen: PHIL I: CHRISTUS ÄR MIT LIIF, och DÖDEN ÄR MIN WINNINGH. Plats: Fästad med järnkrampor mot vapenhusets norra vägg.
Flora Tekniska AB. År 1949. Grundades 1880-talet av borgmästaren Johan Wilhelm Petré, hans son F. W. Petré och svärson Gustaf Nyström för tillverkning av parfymer, eau de cologne, toalett-och hushållsartiklar. Vid sekelskiftet cirka 1.200 artiklar i sin varukatalog. Flora exporterade bläck som fick guld- och silvermedaljer vid utställningar i Sverige och utomlands. Efter 1905, då Birger Fogelberg övertog och utvecklade fabriken, blev Florodolprodukterna (främst tvål) huvudartiklar. Fabriken låg på Brynäs, hade egen verkstad för kartonger och packlådor och butik på Nygatan. Flora övertogs 1950 av AB Sunlight, Stockholm, fick namnet Flora Vinolia. Fabriken i Gävle lades ner 1954 då tillverkningen flyttades till Nyköping.
Predikstolen i S:t Olofs kyrka. Predikstolen i vår kyrka är utförd i barock och skänkt till kyrkan någon gång i mitten av 1600-talet. Den skänktes av befallningsmannen i Gudhems, Vilske och Valle härader, borgmästaren i Falköping Lars Andersson-Hvass, som ligger begraven i södra korsgången. Han var född 1611 och dog 1660. I den likpredikan över honom av broddetorpskyrkoherden Elavus Elavi, som hölls i kyrkan vid begravningen, står bl.a.att läsa: " Han haver guds boning kär och det rum där hans ära bor.- - - - Det haver han besynnerliga låtit se med denna stadens kyrka, som var nästan taklös när han kom hit. - - - Desslikes med en kostelig inreda , med en kostelig predikstol, altartavla, mässekläder avdelat kor och vackre inbyggde stolar som en stadskyrka väl pryda" - - - - - -
Christiansfelt. Christian von Sydow var apotekare och bedrev sin verksamhet på Stora Brogatan. Både 1822 och 1827 drabbades han hårt vid de stora bränder som dessa år härjade i Borås. På sina lediga stunder "flydde apotekaren staden" och for då till det landeri som efter honom fått namnet Christiansfelt. Det såg vid första hälften av 1800-talet helt annorlunda ut än idag. Vid von Sydows död lämnade hans familj staden och landeriet övertogs av tillförordnade borgmästaren N.G. Sommelius. Näste ägare var handlanden Claes Bergendahl som först använde det som sommarnöje men på 1860-talet flyttade dit för gott. Huset och trädgården rustades upp men det var först när godsägaren Axel Wendt kom dit som fastigheten fick sitt nuvarande utseende. Det forna landeriet övergick sedan i Kungliga Elfsborgs Regementes ägo och blev då överstebostad. Idag är huset privatägt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.