Sanda kyrka, kyrokbyggnad. Nr: 257. Inköpt av Gotlands Ångsfartygs AB.
Från 299 kr
Skorpeds kyrka
Själevads kyrka
Vy över kustsamhälle med kyrka och bebyggelse sedd från vattnet. I förgrunden syns vattenytan och strandkant med stenar. På motsatta sidan ligger ett mindre samhälle med trähus och en kyrkobyggnad med torn. Vid kajen ligger ett större vitmålat fartyg förtöjt. Miljön tyder på ett kust- eller älvsamhälle i Norrland under tidigt 1900-tal.
Exteriör vy av större tegelbyggnad i flera våningar belägen intill strömmande vattendrag. Byggnaden har rundbågiga fönster och ansluter till vattnet via mindre tillbyggnad samt konstruktion i vattenlinjen. Längs strandkanten löper murad stödmur. I bakgrunden syns välvd bro samt till vänster tornförsedd byggnad, delvis utanför bildsnittet, möjligtvis kyrkobyggnad.
Foto av Bergunda kyrka. Bergunda medeltida kyrkobyggnad med sina tjocka murar och sitt kraftiga torn har karaktär av försvarskyrka. En omfattande renovering som gav kyrkan dess nuvarande utseende exteriört ägde rum 1825-26. Bl.a. revs absiden och koret. Kyrkans östparti fick sin nuvarande form. Den södra tillbyggnaden uppfördes på bekostnad av grevinnan Posse på Bergkvara.
Landala kapell, tidigare Landalakapellet är en kyrkobyggnad i stadsdelen Landala som idag drivs av Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Ursprungligen uppfördes kapellet 1885 och är byggt i trä och målat i en faluröd kulör. Kapellet flyttades den 27 oktober 1919 från hörnet av Erik Dahlbergsgatan och Kapellgatan till sin nuvarande plats vid Kapellgången.
Vreta Kloster kyrka och klosterruin. Anläggningens historik är lång och komplicerad. Äldsta delarna av nuvarande kyrkobyggnad och klostret påbörjades omkring 1110. I ett donationsbrev utfärdat av Inge den äldre av Stenkilska ätten och hans hustru Helena anges att de nämnda år instiftar ett nunnekloster i Vreta och skänker jord till klostrets försörjning.
Interiör av Oppeby kyrka. Församlingens nuvarande kyrka uppfördes under åren 1759-60 på initiativ av kommendörkapten Claes Didrik von Breitholtz och ersatte en äldre kyrkobyggnad som utdömts. Kyrkans altaromfattning är utförd av den småländske konstnären Jonas Berggren, medan altartavlan är ett verk av Carl Fredrich Brander i Stockholm. Även predikikstolen är ett arbete av nämnda Jonas Berggren.
Sedan medeltiden har Kvillinge kyrka samlat församlingens medlemmar. Den kyrkobyggnad de mött har över tid haft helt skilda uttryck. Från 1100-talets lilla enskeppiga byggnad, över en mängd om- och tillbyggnader mot dagens salkyrka. Kyrkans torn tillkom så sent som 1927. Foto 1953.
Metodistkyrkan, kyrkobyggnad i sten. Förhöjt mittparti flankerat av bostadsdelar i fyra våningar. Fasaden i rött tegel är i jugendstil med inslag av nygotik. Den har blinderingar i beige puts och i bottenvåningen finhuggen sandsten. Takåsen kröns av ryttare. Stenhus i fyra våningar med fasad i gul slätputs och i bostadsvåningen finhuggen sandsten. Fasaden har burspråk över fyra våningar och fyra balkonger med dekorativ smide.
Vapenhus, förrummet i en kyrkas västparti; ursprungligen benämning på den del av en kyrkobyggnad i vilken männen skulle lägga från sig sina vapen före inträdandet i kyrkan. I Norden försågs lantkyrkorna under senmedeltiden som regel med ett vapenhus på långhusets södra sida. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=339163
2000-08-24 PS. Lunds domkyrka, Nordens största och bäst bevarade romanska kyrkobyggnad. Finnskulpturerna, två stenskulpturer i Lunds domkyrkas krypta som enligt folktraditionen sägs föreställa jätten Finn och dennes hustru Gerda. Skulpturerna visar en stående och en huksittande gestalt, famnande var sin kolonn. De anses vara från samma tid som kryptan, dvs. 1100-talets första decennier.
Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1860-1863, strax väster om den gamla kyrkan, och invigdes 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. 1930 fick kyrkan sitt tegeltak och ny beklädnad på kor och torntak. Tidigare var taket belagt med spån. Under 1940-talet genomgick kyrkan en grundlig och omsorgsfull renovering.
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.