Interiör av Oppeby kyrka. Församlingens nuvarande kyrka uppfördes under åren 1759-60 på initiativ av kommendörkapten Claes Didrik von Breitholtz och ersatte en äldre kyrkobyggnad som utdömts. Kyrkans altaromfattning är utförd av den småländske konstnären Jonas Berggren, medan altartavlan är ett verk av Carl Fredrich Brander i Stockholm. Även predikikstolen är ett arbete av nämnda Jonas Berggren.
Från 299 kr
Sedan medeltiden har Kvillinge kyrka samlat församlingens medlemmar. Den kyrkobyggnad de mött har över tid haft helt skilda uttryck. Från 1100-talets lilla enskeppiga byggnad, över en mängd om- och tillbyggnader mot dagens salkyrka. Kyrkans torn tillkom så sent som 1927. Foto 1953.
Metodistkyrkan, kyrkobyggnad i sten. Förhöjt mittparti flankerat av bostadsdelar i fyra våningar. Fasaden i rött tegel är i jugendstil med inslag av nygotik. Den har blinderingar i beige puts och i bottenvåningen finhuggen sandsten. Takåsen kröns av ryttare. Stenhus i fyra våningar med fasad i gul slätputs och i bostadsvåningen finhuggen sandsten. Fasaden har burspråk över fyra våningar och fyra balkonger med dekorativ smide.
Vapenhus, förrummet i en kyrkas västparti; ursprungligen benämning på den del av en kyrkobyggnad i vilken männen skulle lägga från sig sina vapen före inträdandet i kyrkan. I Norden försågs lantkyrkorna under senmedeltiden som regel med ett vapenhus på långhusets södra sida. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=339163
2000-08-24 PS. Lunds domkyrka, Nordens största och bäst bevarade romanska kyrkobyggnad. Finnskulpturerna, två stenskulpturer i Lunds domkyrkas krypta som enligt folktraditionen sägs föreställa jätten Finn och dennes hustru Gerda. Skulpturerna visar en stående och en huksittande gestalt, famnande var sin kolonn. De anses vara från samma tid som kryptan, dvs. 1100-talets första decennier.
Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1860-1863, strax väster om den gamla kyrkan, och invigdes 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. 1930 fick kyrkan sitt tegeltak och ny beklädnad på kor och torntak. Tidigare var taket belagt med spån. Under 1940-talet genomgick kyrkan en grundlig och omsorgsfull renovering.
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Södra Sandsjö kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Södra Sandsjö församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Dångebo vid Sandsjöns östra strand i Tingsryds kommun. 1828 fattades beslut att bygga en ny tidsenlig kyrka. Kyrkobyggnaden uppfördes 1836-1837 i empirestil efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Den 9 september 1838 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér.
Tingsås kyrka med omgivningar. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1853 efter ritningar av byggmästaren Sven Nilsson i Säljeryd, Östra Torsås och som bearbetats av Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Invigningen ägde rum Helige Mikaels dag 1856 och förrättades av biskop Christopher Isac Heurlin.
Kyrkan i Aneboda ligger intill sjön Stråken i samhället Aneboda. Tidigare kyrkobyggnad var ett kapell som uppfördes 1346. Kapellet byggdes till 1696 och 1714. Vid bygget av nuvarande kyrka revs kapellet och såldes till Vislanda missionsförsamling. Nuvarande träkyrka i nygotisk stil uppfördes 1899 efter ritningar av arkitekt Fredrik Lilljekvist.
Svartvitt fotografi föreställande tre män stående vid en öppen grind. Männen är placerade mellan två vitmålade grindstolpar med dekorativa överstycken. De är klädda i mörka kostymer med slips och bär hattar. Bakom männen leder en grusgång upp mot en kyrkobyggnad. Kyrkan har ett torn med spetsig spira, rundbågiga ljudöppningar i tornets övre del samt ett långhus med sadeltak. Byggnaden är uppförd i trä och omges av gräsytor och höga träd.
Den nya kyrkan i Vallerstad kunde invigas den 1 december 1833. Byggnadens uppfördes på grunden av en äldre, tidigmedeltida kyrka. I Vallerstad valde man det lite udda greppet att anläggna den nya kyrkans grund runt den äldre kyrkobyggnaden innan den vidare revs. På så vis blev störningen av sockenbornas kyrkogång förkortad i tid . Vallerstad kyrka var den blivande storbyggmästaren Abraham Nyströms första kyrkobyggnad att ansvara för. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1978.
Ett stycke in på förra seklet hade samhället Åby vuxit så mycket att det ansågs nödvändigt att anlägga en kyrkogård på orten. År 1918 anlades en sådan på det gamla hemmanet Ättetorps forna ägor. Tio år därefter uppfördes ett gravkapell på platsen. Under 1950-talet började man på allvar att planera för en större kyrkobyggnad. Resultatet blev Ättetorpskyrka som kunde invigas 1962. För ritningarna stod Kurt von Schmalensee.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.