Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Två män arbetar i fabrikslokalen. Här ses maskiner, lastpallar och maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Från 299 kr
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Fabrikslokal på Meken. Stora maskiner. Ett kontor syns till vänster i bild. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Maskiner står uppställda i tre rader i lokalen. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Fabrikslokal med maskiner och hyllor med maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. En man, iklädd overall, arbetar vid en maskin i en stor fabrikslokal. Det finns traverser i taket. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad. Interiör från Meken. En man arbetar i en fabrikslokal. Det hänger en travers i taket. Många maskiner ryms i rummet. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Några män, iklädda overaller, arbetar med maskiner i en stor fabrikslokal. Det hänger traverser i taket. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Meken. Några män, iklädda overall, arbetar i en fabrikslokal. Det finns traverser i taket och många maskiner på golvet. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Kvarn och Maltfabrik, del av exteriör. Den dekorativa skorstenen syns ovanför gaveln. Magasin i förgrunden. Anläggningen är tagen ur bruk. Det som kom att bli Arboga Kvarn och Maltfabrik anlades 1821 av Jonas Örström. Kvarnrörelsen startade 1915. Vetemjöl av märket Guldsnö producerades här. Kvarnrörelsen upphörde 1967 medan maltproduktionen fortsatte till 1972. Läs om Arboga Kvarn och Maltfabrik: Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsböcker från 1979 och 1999 Reinhold Carlssons bok Arboga objektivt sett
"Karls" Kålleredgården 1:6 (nu 1:94) cirka 1960-tal. Höräfsan som ses i förgrunden till vänster drogs efter traktor, men då fick någon stå där och fälla upp när den var full. Traktorn körde sakta och oftast av sonen Tore. Innan dess kördes samma höräfsa med häst av Tores morfar. Den användes då även till plogning. Då brukade mormor Emma komma ut på gärdet med fikakorg och kaffekanna (termos fanns inte då). Fotograferat av Sigge Haag, Bölet, som tog foton för att sedan måla av motivet. Hembygdsföreningen har både tavlor och foton av Sigge.
Arbogautställningen ska hållas 1935. Planeringen började flera år innan. Den utsedda bestyrelsen är här samlad till första mötet. Vänstra raden, från vänster: Sigfrid Silfverling, Hanna Hartelius, Ernst Asp, Gustaf Johansson, Sven Lind och Axel Lundberg. I mitten: Wilhelm Wester Högra raden, bakifrån: Erik Wettergren, Sven Drakenberg, Edvard Brattström, Johan Jansson, Nils Levert, okänd, Bertil Post och Per Bohlin. Mötet hålls en trappa upp på Rådhuset. En kristallkrona hänger i taket och en pendyl på väggen. Till höger ses en öppen spis. Läs gärna Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1959 om förberedelserna.
Arboga Mekaniska Verkstad. Kunder besöker Meken för att titta på tråddragmaskiner. Mannen längst till höger är Sune Hanaeus. Sju herrar i ytterkläder. En man är barhuvad, tre bär hatt, två har ryssmössa och en har krimmelmössa. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör från maskinverkstad och monteringsavdelning. Industrilokal med högt i tak, traverser och maskiner i rader. Två män arbetar vid var sin maskin. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken. Flygbild. Verkstadsområdet ligger mellan Jädersvägen och Arbogaån. Den stora byggnaden, intill Jädersvägen, är kontoret. Till höger om kontoret, utefter Jädersvägen, ligger ett luftbevakningstorn (det användes under andra världskriget). Bakom tornet, intill ån, ligger en stor byggnad med fönster i tre rader. Det var Bombverkstaden. I källaren kunde hylsor till granater tillverkas, verksamheten kunde snabbt dras igång om det skulle behövas. Till vänster om Bombverksta´n syns ett litet vitt hus, nära vattnet. Det är tvättstugan. Villorna i Nästkvarnsområdet syns i bildens övre vänstra hörn. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Anna Josefina Gabrielsdotter, Skrape-Fina kallad, vid sitt hem i Dagsås. Hon föddes 1865 den 19 april. I backstugan till höger bodde hon med sin egen familj och huset till vänster fungerade som ladugård. Fina fick åtta barn, varav två inom äktenskapet åren 1891-1897 med Gustaf Karlsson (1839-1897), övriga fäder var "okända" och två av barnen dog som små. Sitt sista barn fick hon som 53-åring år 1908. Yngste sonen Hugo bodde kvar med henne i backstugan tills hon dog 1957. Stugan har ett rum på ca 9 kvadratmeter. Backstugor kallas så för att de byggs in i en "backe", så både golv och vissa väggar består av jord. På så vis gick det inte åt så mycket byggmaterial, för i backstugor bodde de allra fattigaste. Josefina försörjde sig genom att hjälpa folk i trakten i hushållet såsom att tvätta, spinna, sticka och även sälja bär och blommor som hon plockade. Sin egen lilla trädgård var hon mycket mån om. Hugo bodde kvar till 1968 då han uppförde och flyttade till ett nytt hus i backen ovanför backstugan. Han överlät då hemmet med ett stycke mark till hembygdsföreningen. Utöver de båda intakta husen på bilden finns även utedasset och jordkällaren kvar och utgör numera en välbevarad kulturmiljö att besöka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.