Bleckemballage
Från 299 kr
Skomakare Berglund
Optimus
Bleckamballage
intresseförening, utflykt
Frammegården i Skillingmark. Donerades till hembygdsföreningen 1941 av fröken Kerstin Eriksson som var den sista fast boende på gården. Gården är ett av Sveriges mest omtalade spökhus. Fotot föreställer Karin Holm. Hon sitter i köket på sin gård och spinner. Hon bodde på gården Västsuga i Holmserud Skillingmark. Huset är numera riven men var liknande Frammegården.
Minas stuga inbäddad i snö. Stugan var ursprungligen en linbasta men byggdes vid 1800-talets slut om till backstuga. Stugans sista invånare var Mina Johansson som dog 1942. Stugan köptes då av Knut Öberg, fotografen Runes far, som lät renovera stugan och sedan skänkte den till hembygdsföreningen.
Till vänster ligger Bölets förskola (gul byggnad) cirka 1965. Rakt fram står en ljusblå arbetsbod och till höger ses Emma och John Andreassons gård under pågående rivning. Fotograferat av Sigge Haag, Bölet, som tog foton för att sedan måla av motivet. Hembygdsföreningen har både tavlor och foton av Sigge.
Heljered Västergård "Olas" cirka 1930-tal. Äldre boningshus som användes som sommarhus. En numera försvunnen gårdsdel som ingår i Västergård "Brors". Systrarna Ada och Hilda Johansson var födda här. Hembygdsföreningen har 15 brev mellan systrarna. De emigrerade till USA 1905 respektive 1907.
Röda korsets basar i Centrumkyrkan år 1996. Sista gången som Kållereds RK arrangerade basar. Från vänster: Rolf Werner, Ingegerd Forsberg Wernberg, Inger Karlsson Olsson samt Mildred Johansson (Jägrud). Alla Mildreds syskon tog efternamnet Jägrud men inte Mildred. Hembygdsföreningen brukar sätta det inom parantes då många vet vem hon är.
Hembygdsföreningens midsommarfest
Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.