Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Från 299 kr
Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
1911 eller 1912. Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Porten Högsjö nya kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Elias Svensson (Anna-Lisas farbror) den 9 januari 1971. Han mjölkar för sista gången den sista kon på gården. I Ladugården fanns bås för 10 kor. Så många kor hade de inte när Anna-Lisa var barn, men tillsammans med kvigor kunde de kanske fylla båsen. De hade även får, getter, grisar och höns. Dessutom hade de två märrar så det kunde vara 3-4 hästar när stona fölade.
Högsjö kyrka, interiör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 07 rum 0745 huvudvärmeväxlare. Rörinstallation system P88 under HVVX (huvudvärmeväxlare) P62 E3g. Isolerad rörstuds var avsedd för framtida HVVX P62 E3h. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Skissen på Apollo bygger på längdmåtten på balkarna, vilka i sin tur mättes in med ett längsgående måttband för att se fördelningen. Balken i aktern som mätte 7 meter var inte i full längd utan har uppskattats. Bogbandet gav formen i fören. Tillsammans med måttuppgifter angående bordläggning, spant och innergarnering är skissen sannolikt mycket nära skeppets originalmått. Det skrafferade området på vraket är helt täckt med sten, med breddförhållanden har den uppskattade längden ritats in. Akterkonstruktionens skepnad är baserad på Vasas utseende. Layout: Alexander Rauscher.
Bilden visar delar av en tjärtunna som huggits itu (man ser tydligt spåren efter yxans hugg i överkant) och därefter använts som en tjärbytta. Det fanns spår av tjära i botten. Har ursprungligen utgjort en hel tunna, som man tydligt kunde se hade delats grovt med en yxa. Antagligen en tjärtunna som återanvänts som ett kärl att använda vid krängningsbron för påstrykning av tjära. Det fanns även spår av att tunnan var lite bränd i toppen. Sannolikt har man använt uppvärmd tjära.
Bild från antikvarisk kontroll av Hägerstad ödekyrka 1930. Då som synes i ett höggradigt förfall. Från att församlingens nya kyrka blivit färdig 1866 kom den gamla kyrkan att betraktas som överloppsfastighet och man undandrog sig kostsamt underhåll. Ett slutligt öde drabbade byggnaden år 1895, då allt trävirke som takstolar och inredning såldes och vidare bortfördes. Därefter stod kyrkorummet oskyddat och var att betrakta som ruin. Upplysningsvis har ruinen i senare skede återställts och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Under en lång period gick diskussionen hög om hur staden framgent skulle disponera kvarteren Arbetaren och Aspen. Området var till största del bebyggt med äldre och allmänt hållet uttjänt bebyggelse. Vid mitten av 1960-talet togs beslut att här etablera ett nytt äldreboende i förening med utvalda, äldre hus. Bland de sistnämnda sparades de bägge gatuhusen på adressen Hunnebergsgatan 1. Här en vy mot det västra huset inför planerad renovering.
En kanonlängdsavstånd Vasamuseets informatör Martina Siegrist Larsson och guideansvarig Peter Rydebjörk demonstrerar att en kanonlängd är ett lagom avstånd att hålla under ett besök på Vasamuseet för att minska smittorisken i pandemitider. Bilden togs 2021 under Covid-19-pandemin för att användas i kommunikationsinsatser. Vasamuseet hade öppet för besökare men med särskilda åtgärder för att undvika trängsel bland besökarna, och i kommunikationen till allmänheten var budskapet Välkommen att komma nära Vasas samtidigt som du håller omtänksamt avstånd till andra en Vasakanons längd är lagom.
'2 st pilgrimsfalksungar på avsats intill bergvägg. :: :: Text på baksidan ''Ungarna kivar om godbit. Fjädrarna av en gök, som troligen fångats i ...omdelebara närhet. En enda oplockad fågel jag såg ... Var en liten dununge av Tetrastes bonasia! Tagen av hanen på marken (hjärpen allmän i trakten) Vid ett annat tillfälle iakttogs båda falkarna lågt över dalen på hjärpfångst. :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
'Bildtext: ''Kyrkostallarna i Rättvik.'' :: Vy med ett antal små timrade stugor på rad, de så kallade kyrkostallarna. :: :: (Kyrkostallar är små stallbyggnader där man ställde in sina hästar när man var på gudstjänst. Dessa finns kvar på denna platsen än idag men färre eftersom många revs under andra världskriget./ Lennart Edvardsson, Bildarkivet, Rättvik. 2007-11-26) :: :: Ingår i serie med fotonr. 5232:1-8. Se även fotonr. 5223:1-13, 5231:1-12 och 5234:1-12.'
'Hornsimpor från Mellanfryken. Fångade i nät. På bilden ligger 2 simpor och simmar i ett vattenfyllt handfat med kran och propp. :: Text på baksidan: ''Hornsimpor från Mellanfryken, fångade utanför Vitteby den 1 dec. 1941 på ca 3 meter djupt vatten. Fem st simpor var utlagda på 2-4 meters djup. Simporna fångade av hr. Arvid Ehrencrona, Vitteby, Sunne. Fotot taget hos Nath Hedin den 1 dec 1941 av he. Sven Karlsson, Leran, Sunne.'' Fynddatum: 1941-12-01.'
'Bo med 2 st ägg av dvärgmås. Oskarp bild. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Bo med 2 st fullruvade ägg av dvärgmåsen, det enda boet i skrattmåskolonin på ca 300 par i en starrgräsmad mellan Getterön och järnvägen. Äggens längd var 42 mm samt 30 mm breda. Reden, som bestod av torrt starrgräs låg 2 meter från skrattmåsboet med de nyfödda ungarna.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4544:1-35.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta bo med sex smutsiga ägg i en rede av vasspinnar och torrt starrgräs är sothönans i en stor skrattmåskoloni i mellersta Flommen. Denna var mycket grund, varför jag kunde gå på dybanken. Troligen har honans plattfötter svärtat ner äggen.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Bo med 2 st ägg av dvärgmås. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Dvärgmåsens bo med 2 st fullruvade ägg, det enda boet i skrattmåskolonin på ca 300 par. Ingengör F. Reuterwall, Varberg, meddelade mig att han sett dvärgmåsen ett par år, men trodde inte att den häckade där. Reden var 40 cm hög och 20 cm i diameter samt bestod av torrt starrgräs.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4544:1-35.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.