Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Apparatur för indirekt röntgenkinematografi. Efter prof. Dr R. Janker, Agfa Röntgenblätter. Röntgenröret befinner sig bakom den höj- och sänkbara öppningen vid R# L är fluorescensskärmen, K kameran och Sch skyddsplatta. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 888.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. "Willow Pond" efter ett av L. A. Jones och C. N. Nelson. Den diapositiva bilden hade tonomfånget 32:1. Ett typiskt genomsnittsmotiv. Olika tonomfång är markerade i bilden. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 329.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framstegen inom fotografi beträffande spektrumet av tillämpningen av färgämnen sammanfattas i en ungefärlig form i denna figur. Mer info i Mees bok sid. 977 För mer info se: Mees, Kenneth C.E. The Theory of the Photographic Process. Macmillian Co. New York. 1942 . fig. 370, s. 977.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tre bilder tagna från samma punkt (från Slottsbacken mot Gustav Adolfs torg, Stockholm). Denna bild är tagen med optik med brännvidden 18 cm. Jämför SKC6355 och SKC6357. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Den övre figuren visar en tunn lins. Vid tunna linser sammanfaller båda huvudplanen. Den undre figuren visar två samansatta linser och detta ger två olika huvudplan. För mer teknisk förklaring se För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942.s. 51-57.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Dessa bilder avser att förklara uppkomsten av den hårdare gradationen vid förstoring med riktat ljus än med diffust ljus. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 646.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Genomskärning genom Simens' Tuto-skyddskappa med insatt Pantix-rör med roterande anod. Katoden till vänster samt den strålningskylda anoden till höger därom i rörets vidaste del. Längre till höger rotationsaxeln och slutligen kappans yttersta högra del drivmotorn. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 865.
Detalj från bild av valsverksbygget i Dechauri, som visar hur det fanns klara skillnader mellan olika grupper av indiska anställda. Till höger står förmannen, med papper och penna, uppe på muren sitter murare och på marken står de kvinnor och män som förser bygget med tegel och murbruk. Notera att arbetarna uppe på muren sitter på huk. Denna arbetsställning var en källa till stor irritation från Julius Ramsays sida.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Färgstickskorrektion vid färgbildskopiering (neg. - pos.)" För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 132 s 992 och följande. "Direkta substraktiva metoder med material enligt treskiktsprincipen. Negativ-positiv-förfaranden."
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Trapphus. På bilden står skrivet: direkt guldtoning (för mer text se bilden). För mer info: Se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Av olika metoder för att erhålla färgade kopplingar, innebär den enklaste tillsättningen av en normal koppling till en grupp som ger färg. Gruppen är i ett sådant läge att den drivs ut när kopplingsreaktionen inträffar. Detta illustreras av de typiska reaktionerna, A, med en normal kopplare, och B, med en färgad kopplare.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ultraviolettmikroskopi och dess tillämpning inom biologi och medicin. Jättekromosomer från fruktfluga fotograferade vid 2600 Å. De genbärande delarna av kromosomerna synasom mörka tvärskivor på grund av sin höga halt ava nukleinsyror. Förstoring 2400 ggr. För mer info se: Nordisk Tidsskrift för Fotografi. 1944. s. 114.
Bölemosse. Detta torp brukades längst i gammal stil omedelbart intill Gustavsberg. Viktor Ohlsson avled omkring 1950. Torpet födde ca 5 kor, kalvar, gris, höns och 2 hästar. Det var en fröjd att se Viktor och sonen Hans komma körande från Velamsund med timmerkälken slängande efter dagsverke på Velamsund. Ohlsson erhöll Patriotiska Sällskapets medalj på sin 80-årsdag. Ohlsson bodde på torpet från 1921. I tjänst på Velamsund i ca 75 år. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Långsunda. Under 1500-talet fanns två gårdar och av dessa var ett hemman kronohemman och ett skattehemman. Mellan 1640-1712 hade Farsta gården genom Oxenstierna. 1917 köptes Långsunda av Valentin Larka. 1920 blev direktör Th. Schager Raaschov ägare till Långsunda. På Långsunda finns än idag djur såsom kor och grisar. Ägorna är mycket vackra med stränder och ängar och bildar en fin enhet med Gustavsberg. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Aspvik. Nämnt första gången 1641 då Oxenstierna inköpte Aspvik av Kronan. Handelsman Johan Kock uppförde manbyggnad av sten och det brutna taket täcktes med kopparplåt. 1865 var gården mycket välbyggd. Ladugård och oxstall uppfört av tjocka välmurade väggar, höskullens rymd 400 lass hö, troligen det största och dyraste i skeppslaget. Disponent Helge Nordin inköpte gården 1918. Gården såldes till Gustavsberg år 1939. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Långsunda. Under 1500-talet fanns två gårdar och av dessa var ett hemman kronohemman och ett skattehemman. Mellan 1640-1712 hade Farsta gården genom Oxenstierna. 1917 köptes Långsunda av Valentin Larka. 1920 blev direktör Th. Schager Raaschov ägare till Långsunda. På Långsunda finns än idag djur såsom kor och grisar. Ägorna är mycket vackra med stränder och ängar och bildar en fin enhet med Gustavsberg, /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.