Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Carl förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Ekman, Axel, 1869-1939, bruksdisponent och liberal politiker. Som ledamot av andra kammaren 1903-17 specialiserade han sig på ekonomi- och budgetfrågor. I Liberala samlingspartiet tillhörde E. den moderata falangen. Åren 1917-35 var han landshövding i Skaraborgs län. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=160058
Från 299 kr
Ännu på 1870-talet fanns ett enda boningshus å Brobacka, ett stenhus kallat "Skrämbo" (även kallat Gamla Brobacka), sannolikt uppfört vid mitten av 1700-talet eller åtminstone renoverat vid denna tid ( enl andra källor var huset uppfört redan på 1300-talet). I denna byggnad, som revs 1903, sägs den berömde klockgjutaren Nils Billsten haft sin verkstad. Å Brobacka hade även hans företrädare klockgjutaren Erik Näsman haft sin verksamhet. På gårdsplanen står en gammal lind, som lär vara flera hundra år gammal.
Fröken Anna H. Ch. Pettersson Norrie som Ormtjuserskan "Irma" på Stora teatern. Norrie, Anna, f. Pettersson, 1860-1957, sångerska. N. gjorde tidigt succé som operettartist och blev genren trogen; ett ofta upprepat glansnummer var titelrollen i "Sköna Helena". Hon prövade även talroller, gjorde några filmroller, bl.a. hos Stiller, och drev under första världskriget egen kabaré i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=271827
Hilda Sjölin,1835-1915. Startar sin fotografiska ateljé i maj 1860, som Malmös första kvinnliga fotograf. Får en dominerande fotografisk roll under lång tid i Malmö. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen. Örtofta slott uppfördes som ett fast hus omkring 1460, och omdanades vid 1500-talets slut och på 1700-talet. Sitt nuvarande utseende i fransk renässans fick det 1857-61, då Ferdinand Meldahl genomförde en omfattande om- och tillbyggnad. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353140
Liljesten, medeltida gravhäll av kalksten, försedd med en framställning av en stiliserad växt, ofta i form av ett träd. Framställningen är sammansatt av ornament som var vanliga under medeltiden, bl.a. den franska liljan. Ornamentiken är utförd i låg relief och fyller nästan hela gravhällens yta. Överst finns ofta ett kors. Ornamentet brukar tolkas som symbol för livsträdet. I Sverige förekommer denna framställning nästan uteslutande i Västergötland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=241471
von Hall's donation år 1945. Anmärkning om fotograf Jaeger: Då denna bild enligt fotot är tagen 1919 av fotograf Jaeger kan detta INTE vara sant, fastän hans namnteckning står på bilden, då han avlider i Tyskland 1908. Troligen är det så att någon av hans efterträdare, som köpte hans ateljeer i Stockholm har använt sig av hans signatur p.g.a. att Jaeger var ett känt namn med stor dragkraft.
von Essen, Sigrid (Siri), 1850-1912, skådespelerska. E. var anställd vid de kungliga scenerna och Nya Teatern i Stockholm åren 1877-1882. Giftermålet med August Strindberg (1877-91) ledde till att hon avbröt sin yrkeskarriär. Ett mångsidigt och fascinerande porträtt av E. ges i Strindbergs märkliga självbiografiska roman "En dåres försvarstal" (1887-88). Efter skilsmässan arbetade E. som teaterpedagog i Helsingfors. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=164605
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. . Stockholmsmotiv. Till höger i bilden syns Grand Hotell.På bilden står skrivet: Betad i rodankoppar Färg: metylenblått. Ofix. H Bäckström jan. 1936. För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap. 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av förfarandet vid bakprojektion. Observera att strålkastarna för scenens belysning inte får kasta ljus på den halvgenomskinliga bakrpojektionsduken, vilken är belyst genom den bild som projicieras från projektorn. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1333.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Mättnadens och färgstyrkans förändring i en klarserie. Mättnaden ökas oavbrutet till mättnadsgraden (MM), medan färgstyrkan ökar till maximalfärgen (MF) för att därifrån avta. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 943.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fotografier av anoderna i två röntgenrör medelst gammastrålar från radium. Till vänster felfritt rör. Till höger har har röntgenröret blivit obrukbart då wolframplattan lossnat. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 891.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Färgtriangel (först begagnad av Maxwell). I Amerika användes ofta benämningen kromaticitetsdiagram." (För mer text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm 1958-59. Se Kap.128.Trikolorimetri stycke 3. Blandning av färger s. 961 och följande.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schema över Pleurosigmaskalets byggnad. Den regelbundna anordningen av små cirklar eller sexhörningar motsvarar tre över varandra lagda system av parallella linjer, d.v.s. stavgitter. I figuren ha de markerats resp. heldragna, streckade och prickade. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 899.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Total absorptionskoefficient, dividerad med täthet (µ/?) för platina som funktion av våglängden. Kurva II ritad i mindre skala än kurva I, så att jämte K-kanten även L-kanterna kommer med. Övriga absorptionskanter faller utanför diagrammet.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schema över strålgången föremålfrontlins för ett "torrsystem" (till vänster) och ett "immersionssystem" (till höger). Öppningen för det strålknippe, som tränger in i linsen, är för immersionssystemet avsevärt större. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 899.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kvicksilverförstärkning. En tunn och kraftlös diapositivplåt har skurits i två delar, av vilka den ena (övre vänstra delen) förstärks med kvicksilverklorid och svärtats med amoniak. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 516.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kromosomer (försedda med små trådformiga utskott) från en lilja. Förstoring c:a 6000 gånger. Preparat och upptagning: I. Elvers. Bilden erhållen med elektronmikroskopet vid Forskningsinstitutet för Fysik. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 931.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Översta bilden: Mikrofotografier som visar hur framkallningen sätter in på enstaka diskreta punkter i de olika silverbromidkornen. Understa bilden: Samma som SKC7128 Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 290-291 samt Kosmos. Swedish Science Press. Uppsla. 1944. s.122.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.