Loket är ett statens Järnvägar, SJ S-lok med en Nalco-burk på taket vilket loken fick 1954. Nalco var för avkalkning av vattnet till pannan. Första vagnen är en sitt- och resgodsvagn litt ECF1 9067 före detta Skåne - Smålands Järnväg, SSJ 29.
Från 299 kr
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 20, tillverkat av Nohab 1904 för spårvidd 891mm. 1937 köptes det från Nordmark - Klarälvens Jäsnväg, NKlJ med littera NKlJ lok 18. 1950 såldes loket till Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ G3p 3152. Det skrotades 1952.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". Loket köptes 1950 av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ N4p 3160. Sedan 1963 bevaras det som museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Statens Järnvägar, SJ N4p 3160. Ångloket är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping. På bilden är loket avställt för tjänst vid Norrköping Ö.
Järnvägsbron över vid riksgränsen mot Norge. Sverige till vänster. Dalslands Järnväg. DJ C3 8 med persontåg. Bilden är arrangerad och tåget har stannat för fotografering strax före gränsen till Norge. På loket tittar både förare och eldare på fotografen. I postkupén skymtar postiljonen.
Svartälvs Järnväg, SEJ. Åskådartåg för inbjudna gäster som anordnades i samband med övningsbombningen av banan i maj 1934. Loket är Statens Järnvägar, SJ Hva 1485, ursprungligen Markaryd - Veinge Järnväg, MaVJ lok 3. Vagnarna är SJ-vagnar F1 m86 och tre Bo4a varav en 1505.
Klockan 8 på lördagskvällen, 1 km norr om Odensala inträffade olyckan som berodde på att en främre ring på hjulparet på en godsfinka gick sönder. Godsfinkan spårade ur och drog det efterföljande tågsättet med sig. Fem vagnar splittrades medan loket stog kvar på spåret oskadat. Personal och 27 passagerare fanns på tåget men ingen skadades allvarligt
Troligen Sandträsk station. Möte mellan tågen 22 och 89. SJ Dk 432. Loket tillverkat 1936 av ASEA, tillverkningsnummer 882. I dag finns på Järnvägsmuseet i Gävle. SJ Oa 1. Fast kopplat med SJ Oa 2. Anlände till Kiruna 1930-04-14. Skrotad 1959 i Notviken SJ Mas 105499 och SJ Mas 106482. Treaxliga almvagnar. 1950 års modell med svetsad korg och rullager.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Persontåg med nästan nytt ånglok, SWB H 58. Loket tillverkades 1910 Nohab, tillverkningsnummer 959. Slopat 1975.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Tåg med långlok, SWB F 39. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 199. Skrotades 1936.
KNJ, Krylbo - Norbergs Järnvägs lokstall. KNJ drift- och godsbangård, självständig station ett år innan. Ett stationshus byggdes, arkitekt Axel Kumlien, men användes aldrig som sådant utan blev personalbostad. KNJ lok 1. namnet på loket var Casimir Petre. Tillverkat 1891 av Nohab. Tillverknings nummer 326. Skrotades 1964.
Vid den här tågolycka i Näsviken spårade 22 av tågets 38 vagnar ur. Loket, av typen E, välte och lade sig på sidan, obetydligt skadat. 9 av de urspårade vagnarna var i sådant tillstånd att de kunde repareras. Olyckan berodde på ett rälsbrott.
Lok för tre spårvidder. VÅHJ lok4. CWJ lok 4. VTJ lok 63. VÅHJ lok4. Fick namnet Åseda. Loket tillverkat 1901 av Nohab, tillverkningsnummer 663. Skrotades 1952. CWJ lok 4. Fick namnet Wexiö. Tillverkat 1872 av Beyer Peacock & Co i England.Skrotades1903. VTJ lok 63.Tillverkat 1921 av KVAB, tillverkningsnummer 3.Skrotat 1966.
Statens Järnvägar, SJ B 1385. B 1385 fanns på I distriktet fram till 1936. Loket blev av med vakuumbromsapparaterna 1929 och fick turboelektrisk belysning 1931 så detta handlar om den tidsperioden. Matarvattenförvärmaren satt kvar till 1938 och sluten hytt kom året efter. TT
Statens Järnvägar, SJ B 1385. B 1385 fanns på I distriktet fram till 1936. Loket blev av med vakuumbromsapparaterna 1929 och fick turboelektrisk belysning 1931 så detta handlar om den tidsperioden. Matarvattenförvärmaren satt kvar till 1938 och sluten hytt kom året efter. Elvarningsskylten byttes vid denna tid till åskvigg. TT
Statens Järnvägar, SJ S1 1910. Det här loket levererades från Nohab 1952 som första S1 lok. S1 ånglok var representativ för den avslutande persontågtrafiken på oelektrifierade statsbanorna. S1 loken var inte särskilt omtyckta av personalen och de flesta skrotades på 1970-talet. Men, ett antal är bevarade som museilok, varv ett i England och ett i Sveries Järnvägsmuseum i Gävle.
Stationen öppnades 1900 i samband med byggandet av järnvägen HKJ. Stationen hade tre spår, lokstall med 6 m vändskiva. Lades ner 1972. Tåg anländer från Kvarnamåla. Ånglok . SJ W8t 4038. Loket tillverkades 1905, skrotades 1954. På bilden syns också en G-vagn HKJ.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.