LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Sök Sök
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för katarina

Antal träffar: 2099
Vid mitten av 1700-talet bestod Hemmor av två parter. Den ena ägdes av Zakris Jakobsson som hade döttrarna Gertrud Zakrisdotter född 1743 och Maria Zakrisdotter född 1752. Döttrarna delade parten emellan sig och Gertrud fick denna gårdspart. Hon gifte sig 1761 med Anders Persson från Bjärges och de fick 8 barn. Gårdsparten togs över av sonen Christoffer Andersson född 1782 och gift 1807 med Anna Jakobsdotter född 1780 från Tälleby i Garde och de fick 4 barn. Omkring 1825 köpte grannen Lars Thomsson gårdsparten, men han sålde den efter några år till Jakob Johansson född 1808 från Etelhem och hans andra hustru Anna Dorotea Hansdotter född 1813 från Garde. Av deras tre barn ärvde dottern Anna Jakobsdotter född 1839 parten. Hon gifte sig 1857 med Jöns Petter Berglund född 1835 från Bjärges och de fick en dotter, Anna Maria född 1862, gift omkring 1882 med Karl Gustavsson född 1858 från Botels. De fick tre barn men ingen tog över. Gårdsparten såldes, okänt när, till Johan Olsson född 1858 från Mickels på När, gift första gången med Anna Katarina Larsdotter född 1858 från Husarve och andra gången 1894 med Julia Ahlgren född 1861 från Stenstugu i Burs. Parten togs över 1918 av dottern Eva Olsson född 1889 gift 1918 med Oskar Anselm Karlsson född 1886 från Hallsarve. Deras dotter Edit Anna Olivia Karlsson född 1922 gifte sig 1944 med Gösta Jakobsson född 1919 på När och de tog över parten 1945. De sålde vid 1960-talets slut gårdsparten till Lars-Inge och Inger Lövgren, vilka styckade av och behöll marken och sålde manbyggnaden till familjen Hellgren från Sköndal som fritidsfastighet. På bilden ser vi manbyggnaden från 1880-talet med yngre snickarglädjeveranda. Bakbygget i bulteknik under tegeltak är betydligt äldre och kan vara en äldre manbyggnad. Den stod troligen kvar till 1908 då ett nytt bakbygge uppfördes, vilket förstorades 1940. Mannen på bilden är sannolikt Johan

Vid mitten av 1700-talet bestod Hemmor av två parter. Den ena ägdes av Zakris Jakobsson som hade döttrarna Gertrud Zakrisdotter född 1743 och Maria Zakrisdotter född 1752. Döttrarna delade parten emellan sig och Gertrud fick denna gårdspart. Hon gifte sig 1761 med Anders Persson från Bjärges och de fick 8 barn. Gårdsparten togs över av sonen Christoffer Andersson född 1782 och gift 1807 med Anna Jakobsdotter född 1780 från Tälleby i Garde och de fick 4 barn. Omkring 1825 köpte grannen Lars Thomsson gårdsparten, men han sålde den efter några år till Jakob Johansson född 1808 från Etelhem och hans andra hustru Anna Dorotea Hansdotter född 1813 från Garde. Av deras tre barn ärvde dottern Anna Jakobsdotter född 1839 parten. Hon gifte sig 1857 med Jöns Petter Berglund född 1835 från Bjärges och de fick en dotter, Anna Maria född 1862, gift omkring 1882 med Karl Gustavsson född 1858 från Botels. De fick tre barn men ingen tog över. Gårdsparten såldes, okänt när, till Johan Olsson född 1858 från Mickels på När, gift första gången med Anna Katarina Larsdotter född 1858 från Husarve och andra gången 1894 med Julia Ahlgren född 1861 från Stenstugu i Burs. Parten togs över 1918 av dottern Eva Olsson född 1889 gift 1918 med Oskar Anselm Karlsson född 1886 från Hallsarve. Deras dotter Edit Anna Olivia Karlsson född 1922 gifte sig 1944 med Gösta Jakobsson född 1919 på När och de tog över parten 1945. De sålde vid 1960-talets slut gårdsparten till Lars-Inge och Inger Lövgren, vilka styckade av och behöll marken och sålde manbyggnaden till familjen Hellgren från Sköndal som fritidsfastighet. På bilden ser vi manbyggnaden från 1880-talet med yngre snickarglädjeveranda. Bakbygget i bulteknik under tegeltak är betydligt äldre och kan vara en äldre manbyggnad. Den stod troligen kvar till 1908 då ett nytt bakbygge uppfördes, vilket förstorades 1940. Mannen på bilden är sannolikt Johan "Hemma-Janne" Olsson 45 år.

Från 299 kr
Masse har gått ut på åkern nedanför och tagit en bild av baksidorna på Södergrens och Hallgrens bostadshus. På Södergrens hus har man ännu inte hunnit bygga glasverandan i vinkeln. En gammalmodig bulbod under faltak har flyttats hit. Hos Hallgrens ser det ut som en bakugn sticker ut genom väggen på bostadshusets bakbygge. Det lilla skjulet i resvirke är nog ett dass. På Söderlunds gårdsdel stod förr en av Hallbjäns gårdsparter. Den kom till omkring 1785 då Hallbjäns norra part delades mellan syskonen Oluff Larsson och Brita Larsdotter. Oluff född 1753 gift 1779 med Catarina Carlsdotter född 1758 från Bönde byggde upp denna part och fick 20 års skattefrihet 1810 för en ny manbyggnad i sten. Äldste sonen Lars Olofsson född 1779 tog över, gift med Anna Catarina Tomasdotter och efter dem äldste sonen Lars Larsson född 1809, gift 1835 med Anna Gertrud Mattsdotter född 1814 från Starrlause i Stånga. De ägde gårdsparten till omkring 1850, då den övertogs av Lars syster Catarina Maria Larsdotter född 1811 och hennes man Per Persson Hallander född 1815 från Hallsarve. Sonen Lars Per Hallander född 1840 ärvde parten, gift 1863 med Brita Cajsa Johansdotter född 1841 från Botvide. De fick 4 barn, men ingen tog över. Hallanders sålde all jorden i smålotter och byggnaderna revs bort. Gårdstomten och en del av jorden köptes av Lars Pettersson på Hallbjäns norra gårdspart. Han sålde 1910 tomten och 7,5 ha jord till Arvid Södergren född 1879 från de små torpställena på andra sidan vägen, se Bild 609-614. Arvid Södergren byggde upp denna boplats på nytt med manbyggnaden på bilden. 1924 flyttade brodern Nils Södergren född 1874, gift med Emeli Myhrström född 1871 från Garde, och deras 6 barn in i huset! De två äldsta barnen var kanske redan utflugna. Varför Nils övergav föräldrahemmet och inget barn tog över det kan man undra? Bröderna kom tydligen bra överens, troligen hade de kvarnen ihop och fiskade tillsammans. 1945 överlät Arvid stället till broderns yngste son Gustav Södergren född 1910. Gustav flyttade ner till Rut Hansson på Snausarve och lämnade denna lilla gård öde. Tomten med förfallna byggnader köptes av Eva Hernbäck och Göran Jonsson från Stockholm och de byggde ett nytt gotlandsanpassat hus bredvid det gamla och nyttjar fastigheten som fritidshus.

Masse har gått ut på åkern nedanför och tagit en bild av baksidorna på Södergrens och Hallgrens bostadshus. På Södergrens hus har man ännu inte hunnit bygga glasverandan i vinkeln. En gammalmodig bulbod under faltak har flyttats hit. Hos Hallgrens ser det ut som en bakugn sticker ut genom väggen på bostadshusets bakbygge. Det lilla skjulet i resvirke är nog ett dass. På Söderlunds gårdsdel stod förr en av Hallbjäns gårdsparter. Den kom till omkring 1785 då Hallbjäns norra part delades mellan syskonen Oluff Larsson och Brita Larsdotter. Oluff född 1753 gift 1779 med Catarina Carlsdotter född 1758 från Bönde byggde upp denna part och fick 20 års skattefrihet 1810 för en ny manbyggnad i sten. Äldste sonen Lars Olofsson född 1779 tog över, gift med Anna Catarina Tomasdotter och efter dem äldste sonen Lars Larsson född 1809, gift 1835 med Anna Gertrud Mattsdotter född 1814 från Starrlause i Stånga. De ägde gårdsparten till omkring 1850, då den övertogs av Lars syster Catarina Maria Larsdotter född 1811 och hennes man Per Persson Hallander född 1815 från Hallsarve. Sonen Lars Per Hallander född 1840 ärvde parten, gift 1863 med Brita Cajsa Johansdotter född 1841 från Botvide. De fick 4 barn, men ingen tog över. Hallanders sålde all jorden i smålotter och byggnaderna revs bort. Gårdstomten och en del av jorden köptes av Lars Pettersson på Hallbjäns norra gårdspart. Han sålde 1910 tomten och 7,5 ha jord till Arvid Södergren född 1879 från de små torpställena på andra sidan vägen, se Bild 609-614. Arvid Södergren byggde upp denna boplats på nytt med manbyggnaden på bilden. 1924 flyttade brodern Nils Södergren född 1874, gift med Emeli Myhrström född 1871 från Garde, och deras 6 barn in i huset! De två äldsta barnen var kanske redan utflugna. Varför Nils övergav föräldrahemmet och inget barn tog över det kan man undra? Bröderna kom tydligen bra överens, troligen hade de kvarnen ihop och fiskade tillsammans. 1945 överlät Arvid stället till broderns yngste son Gustav Södergren född 1910. Gustav flyttade ner till Rut Hansson på Snausarve och lämnade denna lilla gård öde. Tomten med förfallna byggnader köptes av Eva Hernbäck och Göran Jonsson från Stockholm och de byggde ett nytt gotlandsanpassat hus bredvid det gamla och nyttjar fastigheten som fritidshus.

Från 299 kr
Masse har varit i Lau över nyår och tagit lite bilder. Här är det manbyggnaden och gårdsägarna på sunnkörkes norra part om blivit förevigade. Vi ser den omkring 1850 moderniserade manbyggnaden med tegeltak och tidsenliga fönster. Ytterdörren är däremot den gamla från 1773 som man återanvänt. Flygeln är nyare, 1870-80 med långsmala fönster med takfoder och spåntak. På 1730-talet ägdes hela Sunnkörke av Mattias Michelsson gift med Beata Olofsdotter, se Bild 1110. De fick 5 barn och gården delades mellan bröderna Lars och Oluff på 1740-talet, men efter endast några år tog systern Catarina över södra parten och brodern Mattias Mattson den norra. Mattias född 1729 gifte sig 1758 med Christina Tomasdotter född 1737 från Hallsarve och de fick 3 barn. Det var Mattias och Christina som byggde stenhus 1773 och fick 20 års skattebefrielse för det. Sonen Mattias Mattsson född 1770 tog över 1797, gift 1796 med Anna Catarina Persdotter född 1771 från Kauparve. De fick 5 barn, varav äldste sonen Mattias Mattsson född 1797 blev ägare och brukade den till 1848. Denne Mattias Mattsson var ogift och parten togs över av systern Catarina Mattsdotter född 1806, gift med Per Tomsson född 1823 (!) från Kulde på När, där de bodde fram till övertagandet. De fick inga barn, så de sålde parten 1876 till Anton Persson född 1851 från Smiss, vilken just 1876 hade gift sig med Olivia Laurin född 1850 från Husarve på När. De fick dottern Lorentina Persson samma år och hon tog över 1906, gift med Vilhelm Larsson född 1875 från Nygårds i Garde. De förnyade hela ladugårdsbeståndet fullständigt 1912-13, se Bild 1119, 1122, 1123. 1930 köpte Ragnar Johansson född 1905 från Bjärges parten och drev den vidare. Han blev sambo 1945 med Rut Stenbacka född 1916 från Vasa i Finland. 1965 köpte Helge Karlsson 1940-1990 parten, sambo med Rut Stenbackas dotter Eva Jakobsson född 1944. Det blev yngste sonen Morgan Jacobsson född 1976 som tog över. Gården är utarrenderad sedan 1990 till Dotes på Gannor. På bilden ser vi Anton Persson 53 år och hans hustru Olivia Laurin 54 år, samt mågen Vilhelm Larsson 29 år och dottern Lorentina 28 år.

Masse har varit i Lau över nyår och tagit lite bilder. Här är det manbyggnaden och gårdsägarna på sunnkörkes norra part om blivit förevigade. Vi ser den omkring 1850 moderniserade manbyggnaden med tegeltak och tidsenliga fönster. Ytterdörren är däremot den gamla från 1773 som man återanvänt. Flygeln är nyare, 1870-80 med långsmala fönster med takfoder och spåntak. På 1730-talet ägdes hela Sunnkörke av Mattias Michelsson gift med Beata Olofsdotter, se Bild 1110. De fick 5 barn och gården delades mellan bröderna Lars och Oluff på 1740-talet, men efter endast några år tog systern Catarina över södra parten och brodern Mattias Mattson den norra. Mattias född 1729 gifte sig 1758 med Christina Tomasdotter född 1737 från Hallsarve och de fick 3 barn. Det var Mattias och Christina som byggde stenhus 1773 och fick 20 års skattebefrielse för det. Sonen Mattias Mattsson född 1770 tog över 1797, gift 1796 med Anna Catarina Persdotter född 1771 från Kauparve. De fick 5 barn, varav äldste sonen Mattias Mattsson född 1797 blev ägare och brukade den till 1848. Denne Mattias Mattsson var ogift och parten togs över av systern Catarina Mattsdotter född 1806, gift med Per Tomsson född 1823 (!) från Kulde på När, där de bodde fram till övertagandet. De fick inga barn, så de sålde parten 1876 till Anton Persson född 1851 från Smiss, vilken just 1876 hade gift sig med Olivia Laurin född 1850 från Husarve på När. De fick dottern Lorentina Persson samma år och hon tog över 1906, gift med Vilhelm Larsson född 1875 från Nygårds i Garde. De förnyade hela ladugårdsbeståndet fullständigt 1912-13, se Bild 1119, 1122, 1123. 1930 köpte Ragnar Johansson född 1905 från Bjärges parten och drev den vidare. Han blev sambo 1945 med Rut Stenbacka född 1916 från Vasa i Finland. 1965 köpte Helge Karlsson 1940-1990 parten, sambo med Rut Stenbackas dotter Eva Jakobsson född 1944. Det blev yngste sonen Morgan Jacobsson född 1976 som tog över. Gården är utarrenderad sedan 1990 till Dotes på Gannor. På bilden ser vi Anton Persson 53 år och hans hustru Olivia Laurin 54 år, samt mågen Vilhelm Larsson 29 år och dottern Lorentina 28 år.

Från 299 kr
Denna gårdspart kom till omkring 1720 då Catarina Bertelsdotters och Per Olofssons båda döttrar Kerstin och Carin delade den då ännu odelade gården mellan sig. Kerstin Olofsdotter gift 1712 med Christen Jacobsson från Hummelbos i Burs blev ägare av denna part. Deras äldste son Per Christensson född 1716 gift med Annica Persdotter tog över gårdsparten och de byggde 1773 ett stenhus som de fick 20 års skattebefrielse för. Per och Annica fick 6 barn, varav äldste sonen Per Persson född 1746 ärvde parten, men han dog tidigt och hans änka gifte om sig till Botels. Då delade bröderna Olof Persson född 1756 och Christen Persson född 1760 gårdsparten mellan sig och Olof flyttade ut och byggde upp sin part ner mot stranden söder om Smiss. Christen gifte sig 1785 med sin syssling Christina Mattsdotter född 1764 från Hallsarve och de fick två barn. Christen dog tidigt och Christina gifte om sig 1795 med Daniel Jakobsson från Gumbalde. Dottern Anna Cajsa Christensdotter född 1787 från första äktenskapet ärvde parten. Hon gifte sig 1821 med den 9 år yngre Gustav Jakobsson född 1796 från Bönde och de fick 5 barn och av dessa tog äldste sonen Jakob Petter Gustavsson född 1825 över. Jakob Petter blev gift med Dorotea Birgitta Larsdotter född 1824 från Bönde och de fick 5 barn. Jakob Petter dog 40 år gammal när alla barnen var små och Dorotea Birgitta brukade gården själv tills äldste sonen Gustav Petter Jakobsson född 1848 tog över. Gustav gifte sig 1876 med sin svägerska Johanna Catarina Engström född 1846 från Glammunds i Akebäck och de fick dottern Augusta 1877, gift 1897 med Arvid Olsson till Bjärges. Gustav dog redan 1884 och Augusta och Arvid tog över gården och införlivade den med Bjärges varvid denna part upphörde. Huset på bilden var troligen rätt nytt, byggt omkring 1870. Änkan Johanna Catarina bodde troligen kvar en tid, men huset skadades av brand och revs 1905, året efter denna bild togs. Stenen återanvändes troligen i det nya hus Theodor Thomssom byggde samma år på tomten, se Bild 840. Grannparten varifrån Theodor kom skymtar svagt till höger. Till vänster kan man ana Smiss och i bakgrunden ligger Lausviken. Bilden är tagen uppifrån backanten.

Denna gårdspart kom till omkring 1720 då Catarina Bertelsdotters och Per Olofssons båda döttrar Kerstin och Carin delade den då ännu odelade gården mellan sig. Kerstin Olofsdotter gift 1712 med Christen Jacobsson från Hummelbos i Burs blev ägare av denna part. Deras äldste son Per Christensson född 1716 gift med Annica Persdotter tog över gårdsparten och de byggde 1773 ett stenhus som de fick 20 års skattebefrielse för. Per och Annica fick 6 barn, varav äldste sonen Per Persson född 1746 ärvde parten, men han dog tidigt och hans änka gifte om sig till Botels. Då delade bröderna Olof Persson född 1756 och Christen Persson född 1760 gårdsparten mellan sig och Olof flyttade ut och byggde upp sin part ner mot stranden söder om Smiss. Christen gifte sig 1785 med sin syssling Christina Mattsdotter född 1764 från Hallsarve och de fick två barn. Christen dog tidigt och Christina gifte om sig 1795 med Daniel Jakobsson från Gumbalde. Dottern Anna Cajsa Christensdotter född 1787 från första äktenskapet ärvde parten. Hon gifte sig 1821 med den 9 år yngre Gustav Jakobsson född 1796 från Bönde och de fick 5 barn och av dessa tog äldste sonen Jakob Petter Gustavsson född 1825 över. Jakob Petter blev gift med Dorotea Birgitta Larsdotter född 1824 från Bönde och de fick 5 barn. Jakob Petter dog 40 år gammal när alla barnen var små och Dorotea Birgitta brukade gården själv tills äldste sonen Gustav Petter Jakobsson född 1848 tog över. Gustav gifte sig 1876 med sin svägerska Johanna Catarina Engström född 1846 från Glammunds i Akebäck och de fick dottern Augusta 1877, gift 1897 med Arvid Olsson till Bjärges. Gustav dog redan 1884 och Augusta och Arvid tog över gården och införlivade den med Bjärges varvid denna part upphörde. Huset på bilden var troligen rätt nytt, byggt omkring 1870. Änkan Johanna Catarina bodde troligen kvar en tid, men huset skadades av brand och revs 1905, året efter denna bild togs. Stenen återanvändes troligen i det nya hus Theodor Thomssom byggde samma år på tomten, se Bild 840. Grannparten varifrån Theodor kom skymtar svagt till höger. Till vänster kan man ana Smiss och i bakgrunden ligger Lausviken. Bilden är tagen uppifrån backanten.

Från 299 kr
Den här gårdsparten kom till 1777 när Per Olofssons och Anna Christensdotters tre söner Olof, Per och Hans delade föräldrarnas gårdspart mellan sig i tre lika stora delar. Man kan tycka att det är märkligt att en redan delad gårdspart kunde ge upphov till tre nya livsdugliga parter, men uppenbarligen lyckades man. Kanske blev man tvunga: sönerna gifte sig och fick stora familjer och alla kunde inte få plats på en part. Per Persson född 1743 fick denna part. Han gifte sig 1769 med Catarina Nilsdotter född 1747 från Fie och de fick 5 barn. Per och Catarina byggde ett nytt stenhus 1793 och fick 20 års skattebefrielse för det. Sonen Nils Persson född 1774 blev näste ägare. Han gifte sig 1796 med Brita Mattsdotter född 1770 från Sunnkörke och de fick 2 barn, varav sonen Tomas Nilsson född 1803 blev ägare till gårdsparten 1838. Han var gift 1830 med Anna Cajsa Hansdotter född 1808 från Liffride. Av deras 5 barn blev det sonen Nils Tomsson född 1836 som tog över gårdsparten. Han gifte sig 1866 med Stina Greta Persdotter född 1843 från Hallbjäns och de fick 9 barn, varav flera utvandrade, något som var mycket vanligt under 1800-talets sista årtionden. Sonen Lars Nilsson född 1870 övertog parten, gift 1903 med Fanny Larsson född 1879 från Hallbjäns. De fick inga barn, varför gården köptes 1937 av Gottfrid Hansson, vars mor Josefina född 1874 var bror till Lars Nilsson. Gottfrid Hansson född 1908 var gift 1935 med Ingrid Maria Vilhelmina Larsson född 1912 från Hemmor. Av deras 3 barn blev det sonen Karl-Erik Hansson född 1940 som övertog parten. Han avvecklade jordbruket och sålde marken för sig och gårdspartens byggnader med tomt för sig 2003 (?). Familjen Franzén köpte den avstyckade gårdsparten som fritidsbostad. På bilden ser vi troligen Nils Tomsson, 67 år, hans fru Stina Greta Persdotter, 60 år, de yngsta döttrarna Desideria, 22 år, och Emma, 19 år, samt sonen Lars Nilsson, 33 år, han som övertog parten. Den vackra manbyggnaden är en parstuga, troligen från 1800-talets mitt eller strax efter, men den också vara Per Perssons och Catarina Nilsdotters manbyggnad från 1793 som höjts och byggts om. Till vänster står en brygghusflygel som kan vara äldre. Den putsade gårdsmuren med

Den här gårdsparten kom till 1777 när Per Olofssons och Anna Christensdotters tre söner Olof, Per och Hans delade föräldrarnas gårdspart mellan sig i tre lika stora delar. Man kan tycka att det är märkligt att en redan delad gårdspart kunde ge upphov till tre nya livsdugliga parter, men uppenbarligen lyckades man. Kanske blev man tvunga: sönerna gifte sig och fick stora familjer och alla kunde inte få plats på en part. Per Persson född 1743 fick denna part. Han gifte sig 1769 med Catarina Nilsdotter född 1747 från Fie och de fick 5 barn. Per och Catarina byggde ett nytt stenhus 1793 och fick 20 års skattebefrielse för det. Sonen Nils Persson född 1774 blev näste ägare. Han gifte sig 1796 med Brita Mattsdotter född 1770 från Sunnkörke och de fick 2 barn, varav sonen Tomas Nilsson född 1803 blev ägare till gårdsparten 1838. Han var gift 1830 med Anna Cajsa Hansdotter född 1808 från Liffride. Av deras 5 barn blev det sonen Nils Tomsson född 1836 som tog över gårdsparten. Han gifte sig 1866 med Stina Greta Persdotter född 1843 från Hallbjäns och de fick 9 barn, varav flera utvandrade, något som var mycket vanligt under 1800-talets sista årtionden. Sonen Lars Nilsson född 1870 övertog parten, gift 1903 med Fanny Larsson född 1879 från Hallbjäns. De fick inga barn, varför gården köptes 1937 av Gottfrid Hansson, vars mor Josefina född 1874 var bror till Lars Nilsson. Gottfrid Hansson född 1908 var gift 1935 med Ingrid Maria Vilhelmina Larsson född 1912 från Hemmor. Av deras 3 barn blev det sonen Karl-Erik Hansson född 1940 som övertog parten. Han avvecklade jordbruket och sålde marken för sig och gårdspartens byggnader med tomt för sig 2003 (?). Familjen Franzén köpte den avstyckade gårdsparten som fritidsbostad. På bilden ser vi troligen Nils Tomsson, 67 år, hans fru Stina Greta Persdotter, 60 år, de yngsta döttrarna Desideria, 22 år, och Emma, 19 år, samt sonen Lars Nilsson, 33 år, han som övertog parten. Den vackra manbyggnaden är en parstuga, troligen från 1800-talets mitt eller strax efter, men den också vara Per Perssons och Catarina Nilsdotters manbyggnad från 1793 som höjts och byggts om. Till vänster står en brygghusflygel som kan vara äldre. Den putsade gårdsmuren med "tak" av tre längsgående bräder är typisk, liksom grindarna, se Bild 569.

Från 299 kr
Den här boplatsen kom till på slutet av 1700-talet när avskedade soldaten Erik Granats son med samma namn fick 10 tunnland jord och byggde här i sluttningen av Lausbackars östra sida mitt emot nerfarten till Smiss. Helt obekant som boplats var kanske inte stället, här nånstans låg gården Bogs, som troligen fösvann efter digerdöden på 1350-talet. Än idag kallas platsen där Backvägen går upp norr om Nybygget för Bogs backe. Erik Granat d y var född 1767 och gifte sig 1793 med Anna Maria Nilsdotter Flink född 1771 från Tofta. De fick 3 barn, varav äldsta dottern Maria Eriksdotter född 1794 tog över. Hon gifte sig 1813 med Nils Rassmusson Löv 1790-1855 och de fick 5 barn. Sonen Jakob Nilsson Löv 1827-1860 ärvde stället, gift 1848 med Magdalena Maria Hansdotter född 1822 från Hallsarve på När och de fick dottern Catarina Elisabet Jakobsdotter 1849. Jakob drunknade 1860 och Magdalena gifte om sig 1861 med Jakob Johansson från Bjärges. Catarina gifte sig som 17-åring med folkskolläraren Jakob Vilhelm Mårtensson 1841-1905 från Mannegårde i Lye och de blev ägare till Nybygget. De fick hela 13 barn, men flera dog unga, så också Catarina efter sista barnets födelse. J.V. Mårtensson gifte om sig 1895 med Maria Olivia Elisa Vestergren född 1866 från Alva och de fick en son. När Jakob Vilhelm dog flyttade frun tillbaka till Alva och stället övertogs av dottern Ebba Mårtensson född 1889. Hon gifte sig 1909 med Johan Petter Ödahl från Mattsarve och de ägde stället till 1914, då de flyttade till Johan Petters barndomshem vid Mattsarve och sålde stället till Johan Petters bror Gunnar Ödahl född 1884. Gunnar, som försörjde sig som byggmästare, gifte sig 1919 med Anna Ester Gertrud Karlkvist född 1887 från Bosarve på När och de fick 5 barn. Inget av dem tog över, jordbruket var för litet att leva på och marken styckades av. Gunnar Ödahls dödsbo sålde fastigheten 1976 till Ingemar Nilsson född 1949 från Tiricke på När och hans dåvarande fru Yvonne Eklund (?) och deras barn Jesper född 1975, Lina född 1979 och Johan född 1982. Ingemar totalrenoverade och byggde till bostadshuset på 1980-talet och bebor alltjämt fastigheten. Manbyggnadens ålder är svårbedömd, den ser mest ut att vara från rätt sent 1800-tal med sin fönsterplacering i nischer och flackt tak. Men huset har ingen markerad sockel och det borde det ha om det är från 1800-talet. Om det är byggt vid Nybyggets tillkomst, borde det finnas en stenhusresolution och det finns det inte. På bilden ser vi skolläraren Jakob Vilhelm Mårtensson 62 år och hustrun Marie född Vestergren 37 år.

Den här boplatsen kom till på slutet av 1700-talet när avskedade soldaten Erik Granats son med samma namn fick 10 tunnland jord och byggde här i sluttningen av Lausbackars östra sida mitt emot nerfarten till Smiss. Helt obekant som boplats var kanske inte stället, här nånstans låg gården Bogs, som troligen fösvann efter digerdöden på 1350-talet. Än idag kallas platsen där Backvägen går upp norr om Nybygget för Bogs backe. Erik Granat d y var född 1767 och gifte sig 1793 med Anna Maria Nilsdotter Flink född 1771 från Tofta. De fick 3 barn, varav äldsta dottern Maria Eriksdotter född 1794 tog över. Hon gifte sig 1813 med Nils Rassmusson Löv 1790-1855 och de fick 5 barn. Sonen Jakob Nilsson Löv 1827-1860 ärvde stället, gift 1848 med Magdalena Maria Hansdotter född 1822 från Hallsarve på När och de fick dottern Catarina Elisabet Jakobsdotter 1849. Jakob drunknade 1860 och Magdalena gifte om sig 1861 med Jakob Johansson från Bjärges. Catarina gifte sig som 17-åring med folkskolläraren Jakob Vilhelm Mårtensson 1841-1905 från Mannegårde i Lye och de blev ägare till Nybygget. De fick hela 13 barn, men flera dog unga, så också Catarina efter sista barnets födelse. J.V. Mårtensson gifte om sig 1895 med Maria Olivia Elisa Vestergren född 1866 från Alva och de fick en son. När Jakob Vilhelm dog flyttade frun tillbaka till Alva och stället övertogs av dottern Ebba Mårtensson född 1889. Hon gifte sig 1909 med Johan Petter Ödahl från Mattsarve och de ägde stället till 1914, då de flyttade till Johan Petters barndomshem vid Mattsarve och sålde stället till Johan Petters bror Gunnar Ödahl född 1884. Gunnar, som försörjde sig som byggmästare, gifte sig 1919 med Anna Ester Gertrud Karlkvist född 1887 från Bosarve på När och de fick 5 barn. Inget av dem tog över, jordbruket var för litet att leva på och marken styckades av. Gunnar Ödahls dödsbo sålde fastigheten 1976 till Ingemar Nilsson född 1949 från Tiricke på När och hans dåvarande fru Yvonne Eklund (?) och deras barn Jesper född 1975, Lina född 1979 och Johan född 1982. Ingemar totalrenoverade och byggde till bostadshuset på 1980-talet och bebor alltjämt fastigheten. Manbyggnadens ålder är svårbedömd, den ser mest ut att vara från rätt sent 1800-tal med sin fönsterplacering i nischer och flackt tak. Men huset har ingen markerad sockel och det borde det ha om det är från 1800-talet. Om det är byggt vid Nybyggets tillkomst, borde det finnas en stenhusresolution och det finns det inte. På bilden ser vi skolläraren Jakob Vilhelm Mårtensson 62 år och hustrun Marie född Vestergren 37 år.

Från 299 kr
På denna idylliska bild ser vi familjen framför manbyggnaden och brygghuset. Manbyggnaden skall enligt Lauboken vara uppförd 1825, men det avser nog endast nedervåningen. Övervåningen är troligen tillkommen som brygghuset omkring 1850. Men det kan vara fel iom att nedervåningen innehåller två väggskåp, och sådana tillhör 1700-talet. Det finns ingen stenhusresolution på gården, så nedervåningen kan vara tillkommen på 1780-talet iom att de flesta resolutionerna från denna tid saknas. Möjligen skule övervåningen vara redan från 1825, men det verkar mycket tidigt. 1570 ägdes gården av Olluff Huggellsarve och 1648 av Peer Husarffwe, 1653 hade brodern Knut Jacobsson ärvt den. 1670 var Rassmus Husarffve ägare och 1681 Joen Olofsson, varefter den ärvdes av Rassmus son Lars Rassmusson. Hans son Anders Larsson ärvde gården, han var gift 1701 med Catarina Olofsdotter från Smiss. De fick 4 barn och äldste sonen Lars Andersson född 1702 tog över gården omkring 1730. Han gifte sig 1728 med Gertrud Michaeldotter född 1708 från Hageby i Etelhem. De fick två söner och den yngste Michael Larsson född 1730 blev näste ägare. Han gifte sig 1755 med Catarina Andersdotter född 1735 från Hemmor. Michael och Catarina fick hela 8 barn, varav äldste sonen Lars Michaelsson född 1756 ärvde gården. Han gifte sig 1790 med Greta Hansdotter född 1758 från Utalskog, men ingen av deras två söner tog över, utan gården övertogs av Lars syster Gertrud Michaelsdotter född 1772. Hon var gift första gången 1802 med Olof Larsson född 1778 från Botels och andra gången 1810 med Johan Michaelsson från Hageby i Etelhem. Obs att Gertruds farmor, som också hette Gertrud, kom från Hageby och att med henne kom Michaelsnamnet in på gården. Äldste sonen från första äktenskapet Lars Olofsson född 1803 ärvde gården. Han gifte sig 1822 med Eva Lovisa Hansdotter Född 1799 från Ollaivs i Alskog och de fick 4 barn. Dottern Maria Larsdotter född 1826 och gift med Lars Larsson Häglund född 1820 från Hemmor blev näste ägare och de fick 3 döttrar. Lars dog tidigt och Maria gifte om sig 1864 med den 14 år yngre Lars Ahlqvist född 1840 från Stenstugu i Alskog och fick med honom sonen Edvard Larsson 1867 och han övertog gården 1901. Edvard Larsson gifte sig 1892 med Anna Catarina Pettersson född 1868 från Hallbjäns och av deras 4 barn blev det yngste sonen Gustav Larsson född 1903 som blev näste ägare 1935. Han gifte sig 1930 med Signe Ebba Dorothea Sundberg född 1905 från Lojsta. De fick inga egna barn, utan tog hand om systersonen Lars Olof Bertil Håkansson född 1934 när hans mor Edit Helny dog 1939. Gården såldes till Marie-Louise Rudolfsson (?) som sedan sålde den till Bosse och Bitte Carlgren och deras 3 barn. Carlgrens byggde upp ett hantverkscentrum kallat Svinhuset med månfacetterad verksamhet, både under sommaren och året runt. De sålde Husarve 1989 till Hans och Tina Gustafsson och deras 4 barn.

På denna idylliska bild ser vi familjen framför manbyggnaden och brygghuset. Manbyggnaden skall enligt Lauboken vara uppförd 1825, men det avser nog endast nedervåningen. Övervåningen är troligen tillkommen som brygghuset omkring 1850. Men det kan vara fel iom att nedervåningen innehåller två väggskåp, och sådana tillhör 1700-talet. Det finns ingen stenhusresolution på gården, så nedervåningen kan vara tillkommen på 1780-talet iom att de flesta resolutionerna från denna tid saknas. Möjligen skule övervåningen vara redan från 1825, men det verkar mycket tidigt. 1570 ägdes gården av Olluff Huggellsarve och 1648 av Peer Husarffwe, 1653 hade brodern Knut Jacobsson ärvt den. 1670 var Rassmus Husarffve ägare och 1681 Joen Olofsson, varefter den ärvdes av Rassmus son Lars Rassmusson. Hans son Anders Larsson ärvde gården, han var gift 1701 med Catarina Olofsdotter från Smiss. De fick 4 barn och äldste sonen Lars Andersson född 1702 tog över gården omkring 1730. Han gifte sig 1728 med Gertrud Michaeldotter född 1708 från Hageby i Etelhem. De fick två söner och den yngste Michael Larsson född 1730 blev näste ägare. Han gifte sig 1755 med Catarina Andersdotter född 1735 från Hemmor. Michael och Catarina fick hela 8 barn, varav äldste sonen Lars Michaelsson född 1756 ärvde gården. Han gifte sig 1790 med Greta Hansdotter född 1758 från Utalskog, men ingen av deras två söner tog över, utan gården övertogs av Lars syster Gertrud Michaelsdotter född 1772. Hon var gift första gången 1802 med Olof Larsson född 1778 från Botels och andra gången 1810 med Johan Michaelsson från Hageby i Etelhem. Obs att Gertruds farmor, som också hette Gertrud, kom från Hageby och att med henne kom Michaelsnamnet in på gården. Äldste sonen från första äktenskapet Lars Olofsson född 1803 ärvde gården. Han gifte sig 1822 med Eva Lovisa Hansdotter Född 1799 från Ollaivs i Alskog och de fick 4 barn. Dottern Maria Larsdotter född 1826 och gift med Lars Larsson Häglund född 1820 från Hemmor blev näste ägare och de fick 3 döttrar. Lars dog tidigt och Maria gifte om sig 1864 med den 14 år yngre Lars Ahlqvist född 1840 från Stenstugu i Alskog och fick med honom sonen Edvard Larsson 1867 och han övertog gården 1901. Edvard Larsson gifte sig 1892 med Anna Catarina Pettersson född 1868 från Hallbjäns och av deras 4 barn blev det yngste sonen Gustav Larsson född 1903 som blev näste ägare 1935. Han gifte sig 1930 med Signe Ebba Dorothea Sundberg född 1905 från Lojsta. De fick inga egna barn, utan tog hand om systersonen Lars Olof Bertil Håkansson född 1934 när hans mor Edit Helny dog 1939. Gården såldes till Marie-Louise Rudolfsson (?) som sedan sålde den till Bosse och Bitte Carlgren och deras 3 barn. Carlgrens byggde upp ett hantverkscentrum kallat Svinhuset med månfacetterad verksamhet, både under sommaren och året runt. De sålde Husarve 1989 till Hans och Tina Gustafsson och deras 4 barn.

Från 299 kr
Enligt släktberättelsen kom denna boplats till genom att en kvinna med dotter kom från Anga, där hon lämnat sin elake man, och här uppförde detta hus. Kvinnan och dottern skulle ha plockat sten i sina förkläden på markerna runt ikring och burit den hit. Hjälp med byggandet skulle de ha fått av bönder där modern gjorde dagsverken. Dottern hette Catarina Johanna Johansdotter född 1843 i Anga. Hon gifte sig med Johan Petter Johansson född 1844 på När och de fick 6 barn. Äldsta dottern Hanna född 1874 gifte sig 1903 med Johan Gustafsson född 1863 från Småland och de köpte stället 1909. Deras enda barn Elin född 1900 gifte sig 1920 med grannens son Henrik Östman född 1891 från Bjärges, se Bild 586, 587, 589 och 590 och de köpte stället 1925 av Elins föräldrar. De uppförde en ny manbyggnad i trä 1922 bredvid det gamla huset. Elin och Henrik fick tre barn, de två döttrarna flyttade till Stockholm och sonen Henrik drev den lilla gården fram till 1958, då han dog. Dottern Elna Rehnström köpte sedan fastigheten i slutet på 1970-talet och hennes dotter Lisbeth Jansson-Söderström och son åke Rehnström köpte stället 1982 och använder det sedan dess som fritidsfastighet med sina familjer. På bilden ser vi i mitten Elin Gustafsson 12 år. Av de två kvinnorna kan hon till höger vara Elins mor Hanna Johansdotter 38 år och den vänstra antingen Elins mormor Catarina Johansdotter 69 år eller någon av mostrarna Lina, Augusta eller Selma, det är svårt att från bilden avgöra åldrarna. Bostadshuset finns kvar oförändrat, men tillbygget på baksidan är sedan länge borta. I bakgrunden skymtar flygeln, vars högra del rymmer ett brygghus och dess vänstra en källare.

Enligt släktberättelsen kom denna boplats till genom att en kvinna med dotter kom från Anga, där hon lämnat sin elake man, och här uppförde detta hus. Kvinnan och dottern skulle ha plockat sten i sina förkläden på markerna runt ikring och burit den hit. Hjälp med byggandet skulle de ha fått av bönder där modern gjorde dagsverken. Dottern hette Catarina Johanna Johansdotter född 1843 i Anga. Hon gifte sig med Johan Petter Johansson född 1844 på När och de fick 6 barn. Äldsta dottern Hanna född 1874 gifte sig 1903 med Johan Gustafsson född 1863 från Småland och de köpte stället 1909. Deras enda barn Elin född 1900 gifte sig 1920 med grannens son Henrik Östman född 1891 från Bjärges, se Bild 586, 587, 589 och 590 och de köpte stället 1925 av Elins föräldrar. De uppförde en ny manbyggnad i trä 1922 bredvid det gamla huset. Elin och Henrik fick tre barn, de två döttrarna flyttade till Stockholm och sonen Henrik drev den lilla gården fram till 1958, då han dog. Dottern Elna Rehnström köpte sedan fastigheten i slutet på 1970-talet och hennes dotter Lisbeth Jansson-Söderström och son åke Rehnström köpte stället 1982 och använder det sedan dess som fritidsfastighet med sina familjer. På bilden ser vi i mitten Elin Gustafsson 12 år. Av de två kvinnorna kan hon till höger vara Elins mor Hanna Johansdotter 38 år och den vänstra antingen Elins mormor Catarina Johansdotter 69 år eller någon av mostrarna Lina, Augusta eller Selma, det är svårt att från bilden avgöra åldrarna. Bostadshuset finns kvar oförändrat, men tillbygget på baksidan är sedan länge borta. I bakgrunden skymtar flygeln, vars högra del rymmer ett brygghus och dess vänstra en källare.

Från 299 kr
Det ursprungliga Botels, som låg öster om vägen mittemot Botels Hanssons part, delades första gången 1716 i två parter och 1732 i ytterligare två parter och vid detta senare tillfälle kom denna part till och byggdes då troligen upp på denna plats. Bulbyggnaden på Bild 625 och 626 härstammade sannolikt från den tiden. Byggnaderna på denna bild är betydligt yngre. Manbyggnaden är troligen från 1860-talet, men spåntaket ser ut att vara nylagt. Husets framsida vetter mot landsvägen med finingång där. Den enkla dörr som syns invid fönstret är vardagsingången direkt in till köket. Brygghuset t v är äldre, kanske från omkring 1840. Den låga byggnaden utan fönster är äldst och tillhör 1700-talet. Dess funktion här hittills okänd, men linbastur brukade ha denna form. Förste ägare var Jakob Persson, gift 1711 med Catarina Rasmusdotter. Deras dotter Mallena ärvde parten, gift med Olof Thomsson från Botels och deras son Olof Olofsson tog över omkring 1770. Han blev gift 1778 med Gertrud Larsdotter från Fie och deras äldste son, som också hette Olof Olofsson och hans hustru Juditta Andersdotter från Kauparve blev därefter ägare. Ytterligare en son Olof Olofsson blev husbonde på 1840-talet, kanske var det han som byggde flygeln. Olof var gift med Greta Hansdotter från Liffride och deras dotter Catarina och hennes man Gustav Jakobsson blev ägare 1859. Under deras husbondetid kan manbyggnaden ha blivit uppförd. Ingen av Catarinas och Gustavs fyra barn tog över, utan gården såldes till Georg och Margareta Larsson från Lye respektive Väte. Deras son Vilhelm och hans hustru Josefina född Karlsson från Kauparve blev ägare 1903, året innan denna bild togs. Deras son John Larsson ärvde gården och brukade den till omkring 1990, varefter den styckades och byggnaderna med tomt såldes till fritidsfastighet. Personerna på bilden är från vänster: Josefina Larsson 30 år, med sonen John 3½ månad, svärmodern Margareta 64 år, maken Vilhelm 31 år, okänd ung man och svärfadern Georg 68 år.

Det ursprungliga Botels, som låg öster om vägen mittemot Botels Hanssons part, delades första gången 1716 i två parter och 1732 i ytterligare två parter och vid detta senare tillfälle kom denna part till och byggdes då troligen upp på denna plats. Bulbyggnaden på Bild 625 och 626 härstammade sannolikt från den tiden. Byggnaderna på denna bild är betydligt yngre. Manbyggnaden är troligen från 1860-talet, men spåntaket ser ut att vara nylagt. Husets framsida vetter mot landsvägen med finingång där. Den enkla dörr som syns invid fönstret är vardagsingången direkt in till köket. Brygghuset t v är äldre, kanske från omkring 1840. Den låga byggnaden utan fönster är äldst och tillhör 1700-talet. Dess funktion här hittills okänd, men linbastur brukade ha denna form. Förste ägare var Jakob Persson, gift 1711 med Catarina Rasmusdotter. Deras dotter Mallena ärvde parten, gift med Olof Thomsson från Botels och deras son Olof Olofsson tog över omkring 1770. Han blev gift 1778 med Gertrud Larsdotter från Fie och deras äldste son, som också hette Olof Olofsson och hans hustru Juditta Andersdotter från Kauparve blev därefter ägare. Ytterligare en son Olof Olofsson blev husbonde på 1840-talet, kanske var det han som byggde flygeln. Olof var gift med Greta Hansdotter från Liffride och deras dotter Catarina och hennes man Gustav Jakobsson blev ägare 1859. Under deras husbondetid kan manbyggnaden ha blivit uppförd. Ingen av Catarinas och Gustavs fyra barn tog över, utan gården såldes till Georg och Margareta Larsson från Lye respektive Väte. Deras son Vilhelm och hans hustru Josefina född Karlsson från Kauparve blev ägare 1903, året innan denna bild togs. Deras son John Larsson ärvde gården och brukade den till omkring 1990, varefter den styckades och byggnaderna med tomt såldes till fritidsfastighet. Personerna på bilden är från vänster: Josefina Larsson 30 år, med sonen John 3½ månad, svärmodern Margareta 64 år, maken Vilhelm 31 år, okänd ung man och svärfadern Georg 68 år.

Från 299 kr
Den förste kände ägaren av gården var Jacob Snouollsarve 1523. 1570 ägde Mickell Sneuoldzarve gården. 1648 var Oluf Snosarffwe ägare och 1653 Joen Peersson. Någon gång därefter delades Snausarve i två parter mellan Jacob Olofsson 1604-1699, troligen son till Oluf, och Anders Hansson 1610-1690, de stog som ägare både 1670 och 1681. Denna part ägdes fram till omkring 1690 av Jacob Olofsson, vars son Olof Jacobsson stod som ägare 1694, då han gifte sig med Margareta Christesdotter från Fie. De fick 5 barn, varav äldste sonen Jacob Olofsson född 1696 tog över parten. Han gifte sig första gången 1724 med Annika Jacobsdotter från Sjonhem, men hon dog efter två år. 1727 gifte Jacob om sig Maria Nilsdotter från Kauparve och de fick 7 barn. Dottern Beata Jacobsdotter född 1736 blev näste ägare, gift 1751 med Olof Andersson född 1728 från grannparten. Av deras 3 barn blev det ende sonen Anders Olofsson född 1764 som kom att bli ägare. Han gifte sig 1791 med Anna Lena Johansdotter född 1769 från Bosarve på När och de fick 6 barn. Deras äldste son Olof Andersson född 1793 tog över och gifte sig 1820 med Christina Rasmidotter född 1797 från Mattsarve. De fick 5 barn, men inget tog över och parten såldes till Lars Larsson på granngården Goks. Lars Larssons dotter Catarina Christina Larsdotter född 1849 fick denna Snausarvepart i arv 1873 av sin far. Catarina gifte sig 1866 med Lars Hansson Lauström född 1843 från Sunnkörke. Av deras 3 barn blev det dottern Amanda Larsdotter född 1868 som tog över parten, gift 1894 med Elias Hansson 1863-1908 från Bofride i Alskog. De fick två barn och det blev sonen Ernst Hansson född 1896 som blev näste ägare. Han gifte sig 1920 med Olivia Paulin 1898-1844 från Linde och de fick 3 barn, varav dottern Elsa Hansson 1921-2010 blev näste ägare. Hon gifte sig 1939 med Sigvard Lundin 1915-1995 (?) från Flenvike i Hangvar och de fick 3 barn. Yngsta dottern Birgit Lundin född 1944 tog 1979 över parten, gift med Rolf Ebbesson född 1943 från Kristianstad och de är ännu ägare. På bilden finns familjen Elias och Amanda Hansson med barnen Ernst och Annie, men vilka de är av dessa personer har ännu inte gått att bestämma. Manbyggnaden höjdes nog och byggdes om till detta utseende 1883. Papptaket och veranda är nog nya på bilden. T v skymtar brygghuset.

Den förste kände ägaren av gården var Jacob Snouollsarve 1523. 1570 ägde Mickell Sneuoldzarve gården. 1648 var Oluf Snosarffwe ägare och 1653 Joen Peersson. Någon gång därefter delades Snausarve i två parter mellan Jacob Olofsson 1604-1699, troligen son till Oluf, och Anders Hansson 1610-1690, de stog som ägare både 1670 och 1681. Denna part ägdes fram till omkring 1690 av Jacob Olofsson, vars son Olof Jacobsson stod som ägare 1694, då han gifte sig med Margareta Christesdotter från Fie. De fick 5 barn, varav äldste sonen Jacob Olofsson född 1696 tog över parten. Han gifte sig första gången 1724 med Annika Jacobsdotter från Sjonhem, men hon dog efter två år. 1727 gifte Jacob om sig Maria Nilsdotter från Kauparve och de fick 7 barn. Dottern Beata Jacobsdotter född 1736 blev näste ägare, gift 1751 med Olof Andersson född 1728 från grannparten. Av deras 3 barn blev det ende sonen Anders Olofsson född 1764 som kom att bli ägare. Han gifte sig 1791 med Anna Lena Johansdotter född 1769 från Bosarve på När och de fick 6 barn. Deras äldste son Olof Andersson född 1793 tog över och gifte sig 1820 med Christina Rasmidotter född 1797 från Mattsarve. De fick 5 barn, men inget tog över och parten såldes till Lars Larsson på granngården Goks. Lars Larssons dotter Catarina Christina Larsdotter född 1849 fick denna Snausarvepart i arv 1873 av sin far. Catarina gifte sig 1866 med Lars Hansson Lauström född 1843 från Sunnkörke. Av deras 3 barn blev det dottern Amanda Larsdotter född 1868 som tog över parten, gift 1894 med Elias Hansson 1863-1908 från Bofride i Alskog. De fick två barn och det blev sonen Ernst Hansson född 1896 som blev näste ägare. Han gifte sig 1920 med Olivia Paulin 1898-1844 från Linde och de fick 3 barn, varav dottern Elsa Hansson 1921-2010 blev näste ägare. Hon gifte sig 1939 med Sigvard Lundin 1915-1995 (?) från Flenvike i Hangvar och de fick 3 barn. Yngsta dottern Birgit Lundin född 1944 tog 1979 över parten, gift med Rolf Ebbesson född 1943 från Kristianstad och de är ännu ägare. På bilden finns familjen Elias och Amanda Hansson med barnen Ernst och Annie, men vilka de är av dessa personer har ännu inte gått att bestämma. Manbyggnaden höjdes nog och byggdes om till detta utseende 1883. Papptaket och veranda är nog nya på bilden. T v skymtar brygghuset.

Från 299 kr
101 102 103 104 105

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår