Räpplinge
Från 299 kr
Risinge 88:1
Vid tiden för förra sekelskiftet hade den växande utbredningen av Linköpings centrala delar nått Linnégatan i söder. Vid tiden lades tomter ut i det så kallade Munkgärdet, där omgivningen då var i det närmaste obebyggd. När kvarteren mot dagens Torkelbergsgatan väl var fyllda med hus kom utbredningen att stanna av. Gamla Idrottsplatsen, Folkungavallen och det planerade Tinnerbäcksbadet stod i vägen för bostadsändamål. I hörnet av Repslagaregatan och Tinnerbäcksgatan (senare omdöpt till Torkelbergsgatan) lät folkskoleläraren Oscar Löwendahl uppföra bildens fastighet. Lagfarten löstes i början av år 1912 och huset stod klart kort därefter. Sedan en tid rivet till förmån för ett större flerfamiljshus. Foto 1974.
Motiv från Linköpings kommuns fritidsanläggning Sätravallen söder om Bestorp. Fotoåret 1950 hade Linköpings stad nyligen inköpt anläggningen, som kom att utvecklas men ännu bar spår från platsens tidigare historia. I äldre tider skrevs området som Tutebo utjord och var bebyggt med det omkring förra sekelskiftet friköpta torpet Roligheten. Köparens son, Karl Oskar Sjöberg, blev den siste, fast boende i stugan och han drev den lilla gården till åtminstone år 1940. Kort därefter övertog Friluftsfrämjandet området och inledde den verksamhet som Linköpings stad, som nämnts, kom att överta.
Denna 9 år äldre bild av ladugården visar att den var mycket sliten redan omkring sekelskiftet. Man får intryck av att ladan är äldre, men det är svårt att veta. Det är lite märkligt att ladan nästan inte har någon puts, det ser nästan ut som om den aldrig har varit riktigt putsad. Gödselhögar ligger utanför fähusen och en liten halmstack utanför ladan. Tunen håller på att rasa ihop. T v står en flovedstrave och en trave bjälkar ligger intill, troligen gamla som skall bli ved. Vid gaveln står en stor mängd nysågade trolar till bandtunar och bakom dem ses en glimt av astu byggningi, grannens bostadshus.
Manbyggnaden på Goks är en av socknens 4 stycken byggd i två fulla våningar. Det finns en stenhusresolution på Goks 1793 och den avser troligen nedervåningen. Övervåningen är sannolikt tillkommen vid 1800-talets mitt, då också nedervåningens fönster moderniserades. På bilden har man bytt ut ytterdörren mot en tidsenlig spegeldörr med småspröjsade fönster i översta spegeln. Dessutom har man satt upp hängrännor och stuprör. Den nya flygeln är stor och hög, den innehåller ett sädesmagasin på övervåningen, det ser man på de små vädringsluckorna. Gavelfältet är byggd av trä och taket är täckt med spån, något som blev vanligt omkring förra sekelskiftet. Den innehåller troligen brygghus och drängkammare.
Masse har stått på backkanten och tagit denna bild av Karlssons uthus. Dessa ladugårdsbyggnader var bland de största och ålderdomligaste i socknen vid förra sekelskiftet. Den långa bulladugården med agtak var mycket välbyggd. Den innehöll två fähus med varsin hoimd, hörum, i sin vänstra del och till höger om ladportarna låg ladan, utanför vilken det ligger en väldig halmstack. Ladugårdsflygeln till vänster innehöll en mängd funktioner. Troligen håller man på och kör in hö just här, höhäcken står på vägen under luckan till loftet. Man ser hur vägen ner till Nybro svänger ner här framför ladugården. Den gick vidare ner till grannparten, vars flygel skymtar till höger och därefter ner mot Närkån.
En svunnen miljö i Linköping som sedan länge utraderats. Annonseringen mot brandväggen ger oss ledning och placerar motivet vid korsningen av Apotekaregatans löp mot Ågatan. Bakom väggens budskap finner vi målarmästaren August Neuman, som år 1886 fått tillstånd att uppföra fastigheten. I gatuplanet drev han sin tapet- och färghandel. Vid tiden för bilden rörde man sig nära sekelskiftet 1900 och då hade firman övertagits av sonen Gustaf. Sannolikt är det honom vi ser i butikens dörröppning omgiven av firmans personal. I bildens högerkant skymtar Huitfeltska gården som nedmonterades 1949 för transport till Gamla Linköping.
Änkefru Emilia Trysén i sällskap med någon av hennes tjänarinnor, sysselsatt med handarbete. Emilia var född i Ringarum 1843 och hade på sin 21-årsdag gift sig med godsägaren Anders Magnus Julius Trysén och flyttat till godsets huvudgård Skönero i Tryserum. Deras äktenskapet varade i 20 år. En höstdag år 1884 förolyckades maken efter att hans häst kommit i sken. Vid fototillfället hade det gått ytterligare omkring 20 år. Bilden är sannolikt tagen i Skönero men även gården Brantsbo är möjlig, där Emilia bodde några år runt förra sekelskiftet.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till en natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På verandan ser vi från vänster Gottfrid Söderberg, svåger respektive bror till makarna Hydén, följd av fru Maria Sofia Hydén, född Söderberg. Mot stolpen lutar sig Axelina Lundblad, dotter till den äldre mannen mellan barnen, kamrer Axel Lundblad. Barnen är makarna Hydéns döttrar Anna och Lisa. Längst till höger i bild sitter fadern, järnhandlare Mauritz Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Parti av Föreningsgatan i Linköping med blicken vänd mot gatans udda husnummer med början vid Föreningsgatan 5. Vid gatans krön korsar Lindhultsgatan och bortom synfältet Magistratsgatan, Karlbergsgatan och slutligen Skyttegatan i bildens fond. I vinkelställd riktning begränsades området av Djurgårdsgatan och Stolplyckegatan utmed Magistratshagen. Bostadsområdet hade vuxit fram från omkring förra sekelskiftet och låg till en början utanför stadens regelverk. Bostädernas standard var generellt låg. "Tak över huvud" och låga hyror var för flertalet av överskuggande betydelse i tidens omfattande bostadsbrist. Nu, 1968, hade de flesta husen dessutom förfallit och området belastades med ett allt sämre rykte.
Ett vardagligt ögonblick där en yngling tappar upp i ett mått på gården till ett handelshus, sannolikt i Linköping. Enligt texten på tunnan rör det sig om någon form av petroleum, möjligtvis lysolja. Samma skrift ger en fläkt av den stora världen och ett vittnesmål om en svensk industrisatsning som närmast glömts bort. Bröderna Robert och Ludwig Nobels oljeföretag med säte i Baku var länge det största och omsatte enorma summor tills ryska revolutionen förändrade förutsättningarna för privat näringsliv. Den mer bekante brodern Alfred Nobel hade en mindre roll i företaget. Hans satsning gällde som bekant en annan explosiv vara. Foto omkring förra sekelskiftet.
Ett vintrigt och grått stycke Linköping omkring sekelskiftet 1900. Även om närmast ingen av bildens återgivna bebyggelse kvarstår kan man relativt lätt orientera sig med hjälp av Stångebro i fonden. Utmed Stångåns västra sida var ännu inte Strandgatan utlagd och tomterna sträckte sig ända till strandkanten. Närmast i bilden del av Asklundska gården och längre bort stadens arbets- och fattighus. Båthuset vid åns östra sidan tillhörde roddklubben. I fonden bortom Stångebro skymtar Stångebro-tvätten och stadens klapphus. Längre bort Linköpings tullhus och bostadshuset till Stångs kvarn.
Det parodiska ordenssällskapet SHT, med rötter i Uppsalas studentliv, instiftades ursprungligen 1844 men gavs sitt rådande namn först kring årsskiftet 1851/52. En av stiftarna var göteborgaren Carl Magnus Appelberg, som från år 1860 var knuten till Östergötland i egenskap av provinsialläkare i Kisa och vidare bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1880 grundade han för Linköping en filialloge till SHT som gavs namnet Jojachim, vars medlemmar vi ser på bilden vid en sammankomst omkring förra sekelskiftet. Trots tydliga särmärken har platsen för samlingen inte lokaliserats.
Unikt motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som ger oss en vy mot Berga kulle omkring förra sekelskiftet. Marken tillhörde vid tiden Berga Norrgård som kommit i kapten Anton Ridderstads ägo genom arv. Med tiden kom han att utveckla faderns intention att omskapa den obrukbara kullen till parkområde. I den blivande minnespark lät han bland annat uppföra en rad skulpturer och minnesstenar över bemärkta personer. Lusthuset på krönet hade emellertid tillkommit redan under föräldrarnas tid och finns beskrivet från åtminstone 1879. Odaterad bild som efter omständigheter kan dateras till åren 1894-96.
Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Grosshandlare John Brobeck visar stolt upp sin ridhäst invid ridhuset i hörnet av slottsträdgården till Linköpings slott. Han var född i en handlarfamilj där fadern redan som barn inflyttat till staden för att ta tjänst som bodbetjänt hos den etablerade köpmannen Johan Conrad Krouthén, för övrigt far till den välkände konstnären Johan Krouthén. Från år 1860 var Brobeck egen och vidare kom familjen sätta stort avtryck i Linköping med omnejd. Bland andra egenheter bar familjen en originell namngivning med anglosaxisk prägel. Den avbildade John hade syskon som bar namnen Jean, James, Jack och Jane. Johns egna barn kom att heta John, Jim, Jean, Jerry och Jane. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Vy mot Linköpings hamn med ångaren Trafik vid kaj. Till vänster löper Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal. De tre större husen utmed kajen är från vänster boningshuset till Stångs kvarn, följt av ett sedan länge rivet bostadshus, och längst till höger det år 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Notera att Kungsgatan vid tiden och en tid därefter löpte obehindrat till hamnen. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.