Frans Trybom, så kallad underofficer på stat vid Första livgrenadjärregementet i Linköping från 1843 till önskat avsked 1875. Vid sidan av det militära var han även kronouppbördsskrivare inom Dals och Aska härader under åren 1851-1854 och brännvinskontrollör under perioden 1851-1871. Dessutom syssloman vid lasarettet i Linköping. Från 1850 gift en första gång med Karolina Petronella, född Petersson, men skild 1869. I december månad 1878 ingick han ett andra giftermål, nu med Anna Charlotta Margareta, född Svensson. Trybom var född i Fornåsa men bodde större delen av sitt liv i Linköping.
Från 299 kr
Porträtt av fröken Adelaide Beckman en kort tid före hennes giftemål med filosofie doktor Claes David Lindblad. Hon föddes 1844 i Västra Ny som dotter till vice auditören vid Första livgrenadjärregementet, Daniel Leonard Beckman och dennes maka Adelaide Charlotta Ringqvist. Efter faderns bortgång 1852 flyttade änkan med de sex barnen till släktingar i Vadstena. Från 1867 bodde familjen i Linköping. År 1870 återvände Adelaide till Vadstena för sitt nämnda äktenskap. Hennes liv blev kort. Dagar efter nedkomsten av parets fjärde son 1878 avled hon av hjärtförlamning, rimligtvis i sviterna av hennes sista barnsäng.
Callmander Reinhold. Callmander, Reinhold, 1840-1922, målare och tecknare. C. gjorde studieresor till Tyskland, Belgien och Frankrike (1862-65) med kortare avbrott för studier vid Konstakademien i Stockholm, varefter han slog sig ner i Göteborg, där han bl.a. var lärare i ornamentsmålning vid Slöjdskolan. C. har utfört dekorationsmålningar i en rad offentliga byggnader samt ritningar till möbler och kartonger till glasmålningar. C. anslöt sig till opponentrörelsen och tog livlig del i Göteborgskulturella liv, bl.a. som en av initiativtagarna till konst- och litteratursällskapet Gnistan. Far till Ivar C. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140381
Enligt påskrift porträtt av husföreståndarinnan Karin Karlsson. Född i Agunnaryd socken och där uppvuxen under knappa förhållanden kom hon tidigt i pigtjänst. I början av 1890-talet kom hon i arbete på gården Vedåsa Liden i socknens södra delar. På samma ställe var apotekaren Gustaf Wilhelm Tisell hyresgäst och när denne efter att ha blivit änkling flyttade till Linköping följde Karin med som hans husa. Som sådan kom hon att fungera under apotekarens följande och sista 15 år. Därefter fortsatte Karin sitt liv i Linköping som hembiträde och liknande arbeten fram till sin död som ogift 1932.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup på Halmstad-Nässjö järnväg". Sannolikt Brännö säteri. Motivet visar en stor ljust målad manbyggnad med en flygel till höger och en mindre byggnad till vänster i liv med staketet. En man och kvinna står under de höga lövträden och en man ses vid trappan till verandan. Brännö säteri grundades av Carl Ludwig von Blumental på 1720-talet. Han var från Tyskland och hade arbetat vid Jönköpings regemente inom Karl II:s armé och hade vid sitt avsked 1721 majors rang då han inköpte ett stort antal hemman i Torup.
En man står i en båt på Fattighusån (mellan Stampgatan och Ullevigatan i Göteborg), 1950-tal. Givaren Roland Segerstam var med i Mölndals Motorbåtsklubb i många år under 1950 - 60-talen. De hade ett litet båtvarv och hamn intill lilla bron (i närheten av Mölndals sjukhus) vid Mölndalsån. Avgiften var 6 kr/år för båtplatsen. Många av båtägarna var yrkesmänniskor från industrier och småfabriker i närheten, som plåtslagare och rörläggare mfl. Föreningen hade ett rikt socialt liv och givaren har flertal historier om detta. Bl a talas det om en båtresa som gjordes från motorbåtshamnen genom Mölndalsån hela vägen via Göteborg och ända ut till Älfsborgs fästning. Relaterade motiv: 2004_0627 - 0628.
Rodd på Stensjön. Stensjön är en mycket vacker sjö i östra delen av Mölndal. Den avvattnas av Mölndalsån, som inte långt från utloppet bildar de många fallen i Mölndals gamla kvarnby. På sommarkvällarna är det ett rörligt liv uppe vid Stensjön. Där samlas då unga och gamla för att ro omkring på den vackra sjön med de roddbåtar, som man kan få hyra för en liten slant per timme. Vid Gunnebo bro är numera en badplats anlagd, men många badande tycker vattnet är bättre utanför klipporna vid "Lilla Berg" på Gunnebo område.
Skolklass födda 1917-18. Greta Hernqvist klasser 3 och 4. Övre raden fr.v. 1. Åke Johansson. 2. Rune Pettersson. Harding Gustafson. 4. Iva Nilsson-Sund. 5. Erna Liv. 6. Karin Gran-Z:son. 7. Gustav Johansson. 8. Evald Smith. 9. Karl Nilsson. 10. Helge Bengtsson. Mellersta raden fr.v. 1. Gunhild larsson. 2. Lisa Eriksson-J:son. 3. Nina Bengtsson-N:son. 4. Ingrid Larsson. 5. Margareta G-Lind. 6. Thelma Benkel. 7. Ingrid A:n-Skansing. 8. Inga B:son-Jallinder. 9. Thure J:son- Bjerrhede. 10. Per Olof Bjärkå. Sittande fr.v. 1. Elsa Larsson. 2. Asta Lindén. 3. Gunnar Larsson. 4. Bertil J:son-Jägrud. 5. Bengt Larsson. 6. Olof Bengtsson.
Vördsamt porträtt av fröken Sofia Stenhammar, enligt påskrift syster till Hedda Stenhammar och prosten Stenhammar från Häradshammar. Tolkad av detta föreställa Elisabeth Sofia Petronella, född 1824 som dotter till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Fadern var vid tiden prost i Törnevalla. År 1838 gick modern bort och lämnade den redan åldrige prosten ensam med elva barn. Sofia lämnade därför föräldrahemmet tidigt och vi finner henne i förstone som mamsell i brukspredikantens Alméns hushåll i Gusum. Efter en tid flyttade hon tillbaka till fadern, som nu var kyrkoherde i Häradshammar, och kom efterhand att bli hans enda kvarvarande barn i hushållet tills han somnade in under årets första dagar 1866. Sofia kunde dock bli kvar i prästgården. En syster till henne hade gift sig med prästvigde Johan August Tornberg, som nu tog över prästskapet i Häradshammar efter svärfadern. Längre fram i livet kom Sofia att förvärva ett eget hem i Rönö där systrarnas roller var ombytta efter att systern blivit änka. Sofias hemman Loviseberg kom att bli systrarnas gemensamma hem tills döden skilde dem åt 1888. Sista delen av sitt liv var Sofia inneboende hos en annan syster på Bo säteri i Västra Harg. Hon avled efter ett långt liv den 20 september 1908.
Lovisa Sparres korta liv fick ett sorgligt slut när hon redan vid 26 års gammal dog i sviterna efter nedkomsten av hennes och makens första barn. Barnsängsfeber är att likna vid blodförgiftning och var före iakttagande av god hygien dessvärre ingen ovanlig dödsorsak av nyförlösta. Hennes liv hade under goda förutsättningar börjat i Växjö 1850, där hon föddes som dotter till friherre Ulf Carlsson Sparre och makan Kerstin von Steijern. Den åldrige fadern dog dock kort efter Lovisas 14-årsdag, men änkan fann nytt ståndsmässigt boställe för sig och sina hemmavarande barn hos släktingar till godset Lidboholm i Sjösås socken. Efter några till synes bekymmersfria år blev det tid för äktenskap. Hur Lovisa fann sin blivande make går utanför denna berättelse men i september månad 1876 stod hennes bröllop i Sjösås. Maken Oscar Segerdahl kom från Stockholm och hade kort före vigseln erbjudits tjänsten som andre stadsläkare i Linköping. Det nygifta paret bosatte sig i en våning på dåvarande adressen Storgatan 36. Inom ett år föddes dottern Louise och nedkomsten kom som tidigare skrivits att medföra moderns förgiftning och död.
Edith Billstén i Linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé. Ytans krackelering är orsakad av vattenskada men förtar inte porträttets högtidliga stämning. Året är 1909 och Edith i tonåren. Hon var född i Linköping sommaren 1894 som förstfödd i makarna August och Emma Billsténs äktenskap. Fadern var vad som närmast kan betecknas journalist och hade en tid varit korrespondent från London för Norrköpings Tidningar. Under Ediths barndom kom han istället att öppna eget boktryckeri i Linköping. Modern var apotekardotter född Carlberg. Källorna visar en del svårigheter i Ediths liv. Under år 1919 beslutade Linköpings rådhusrätt att omyndigförklara henne. Omständigheterna är oklara men det visar sig att hon vid sidan av annat bar på ett barn utan att vara förlovad. Situationen gav henne rimligtvis skälet att samma år flytta till Stockholm. Dottern, som bortadopterades, nedkom i Örebro i oktober månad. Ediths fortsatta liv i Stockholm tycks fortgått utan större avtryck tills hon gifte sig Schwieler sommaren 1928 men var skild redan hösten samma år. Hon avled i sviterna av cancer på Stureby vårhem 1939.
En gammal man med ett brokigt förflutet blir intervjuad av Aftonbladets reporter i början av 1970-talet. Mannens namn var Johannes Kroeger och platsen för intervjun Birgittas sjukhus i Vadstena, där han varit tvångsintagen sedan 1947. I Sverige hade han suttit bakom lås och bom sedan 1918. Orsaken till hans begränsade liv hade inträffat natten till den 7 juli 1917. Vid ett inbrott överraskades den då småkriminella Johannes av lägenhetsinnehavaren som sköts till döds. Johannes greps och i december 1918 dömdes han som en av de sista i vårt land till döden. Domen ändrades dock av Kungl. Maj:t till livstids straffarbete. Efter ett nära 30 år långt fängelsestraff överflyttades han till Vadstena där han avled 1974.
Porträtt av Karl Erik Herman Kinnander. Från 1860 furir vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Hela livet emellertid skriven på barndomshemmet, Svanshals kyrkoherdeboställe, som fadern innehade i egenskap av socknens kontraktsprost. Kinnanders död blev våldsam. Den 11 juni 1887 fann man honom skjuten på Malmens övningsfält. Under rubriken "En beklaglig händelse" lät ÖC underrätta sina läsare att det hade rört sig om ett självmord. Kinnanders skäl till handlingen var för hans kamrater oklara. Tidigare under dagen hade han som vanligt utfärdat order för kompaniet och inget ovanligt hade märkts i hans sinnesstämmning. Det uppgavs emellertid att Kinnander för en veckas tid sedan införskaffat sig ett Remingtongevär och att det var med detta han fortkortat sitt liv i sitt brädtält han en tid haft som bostad. Foto omkring 1875.
Från sin tidiga etablering och långa verksamhetstid som fotograf i Kisa kom Emilia Johanson att porträttera otaliga Kindabor. Merparten av de förevigade personerna kan vi förmoda ha fallit in i anonymitet över åren, andra kan väckas till liv genom påskrifter av dem som ännu mindes. Som här där vi möter hemmansägaren Viktor Karlsson som från 1875 och tillsammans med hustrun Anna Greta Jacobsdotter ägde och brukade del i Bjärkeryd Södergård söder om Kisa. I sitt livs begynnelse född 1843 i Vimantorp väster om Kisa där föräldrarna ägde ett mindre hemman. I vuxen ålder kom han i förstone att ensam arrendera en bruksenhet i byn tills han från 1866 blev rättare på den större gården Kvarntorp, även den belägen väster om Kisa. Året därpå gift med ovannämnda Anna Greta. Fotografiet kan antas tillkommit vid 1870-talets senare hälft.
Det kan vara ett spännande infall att väcka tanken hur blivande makar överhuvud träffades i tider med endast ansatser till de kontaktskapande möjligheter vi har idag. Hur handlardottern Amanda Livner i Sala mötte läkaren Claes Axel Göhle, då Linköpingsbo, måste här förbli obesvarat men deras gemensamma liv kan kort tecknas. Deras bröllop stod i Sala sommaren 1861 och kort därpå flyttade paret till Strängnäs där Amandas make erbjudits tjänsten som stadens vice stadsläkare. Vid årets början 1869 blev Amandas nya hemvist bohuslänska Tanum och även nu var det makens yrkesutövning som var orsak till flytten. Äktenskapet var för övrigt ännu barnlöst och skulle så förbli. År 1881 erbjöds maken en läkartjänst i sitt hemlän Östergötland och nu blev Amanda Söderköpingsbo i tiotalet år. Efter makens död 1890 utflyttade doktorinnan till Uppsala och avled skriven i Stockholm 1909. Här ett vänt porträtt av fru Göhle omkring 1865.
Med en intensiv och levande blick möter oss här Sofia Wallberg. Gift 1871 med handlare Carl Fornander i Linköping och det är uppskattningsvis runt den tiden hon lät sig porträtteras. Maken drev sin handelsrörelse med framgång och de torde haft det gott ställt med goda livsvillkor i sin centrala bostad invid Stora torget. Så hade livet inte startat för någon av dem. Carl Fornander hade som fosterbarn inflyttat till Linköping och tidigt kommit i arbete som bodgosse. Sofias föräldrar hörde till den lägre rankade arbetskraften vid godset Engelholm i S:t Anna. Likt sin make lyckades Sofias far emellertid att bryta sig ur sin givna lott och blev under Sofias uppväxt kopparslagare och gårdsägare i Valdemarsvik. Hur Sofia mötte sin make med så skilda liv och hemorter är oklart men sensommaren nämnda år stod deras bröllop i Linköping. Äktenskapet blev barnlöst och efter makens död 1896 valde hon att flytta till sin yngre bror i Karlstad, där hon avled 1905.
Likt många av kyrkans män fick Rudolf Fjetterström tidigt ställa in sig på ett kringflyttande liv. Född i Ekeby 1838 blev han och hans syskon dessförinnan tidigt både moders- och faderslös men till synes väl omhändertagen av faderns andra hustru Maria Charlotta Aurelius. Efter grundläggande studier i Linköping avlade han teologisk examen vid Uppsala universitet 1860. Därpå följde tjänst som vice pastor i Tåby och Motala till en mer stadigvarande tjänstgöring erbjöds honom som komminister i Kimstad. Från 1871 finner vi honom som regementspastor vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Posten kom han att upprätthålla till 1877, även om han redan 1874 utsetts till kyrkoherde i Östra Ryd. Senare delen av sitt yrkesliv utgjorde Vadstena hemort för Fjetterström. Kyrkoherde i S:t Per och Strå församlingar men även som stadens folkskoleinspektör och inspektör för Vadstena allmänna läroverk. Från 1870 gift med Hedvig Livia Charlotta Billstén, vilket i tid ungefärligt motsvarar porträttet.
"Föräldrarne okände", så tvingades prästen i Motala inleda födelseattesten för gossen Hugo Fredrik efter nedkomsten den 2 november 1851. Modern hade en tid före barnets födsel inackorderat sig hos barnmorskan Aurell, men inte uppgivit sitt namn. Trots de till det yttre sparsamma omständigheterna hade det till barnets dop samlats en rad prominenta faddrar; civilingenjören N. Fröding, apotekaren A. Landin och medicine doktor N. Ekwurtzel med flera. Gossen skulle genom livet bära den sistnämnde fadderns efternamn, men sakförhållandet har inte utretts för denna presentation. Vi finner honom efter födseln först i 30-årsåldern som inflyttad från Stockholm till Linköping. Det tycks gått honom materiellt väl, ty i sin nya hemstad tillträdde han en tjänst som läroverksadjunkt. Hans liv blev dock kort. Han avled redan vid 32 års ålder. Fotografiet kan dateras genom fotografen Daniel Kihlbergs verksamhetstid i Falun. Upplysningsvis hade densamme varit verksam i Linköping under åren 1878-1880.
Följande text fanns bifogad till fotona: 7/3 -90 rivet. Christian, sista ägaren privat. minne från den gamla gården Storgatan 72. Hamngatan. Taget av Benjaminsson. Falkenberg 20/3 1990. Beskrivning av , sista brukarens åren från gamla gården Storgatan 72 Hamngatan. Sedan Benjaminssons sterbhus sålt Fabriksgatan 7-5-3, förut gamla Bakgatan Norra, eller Hantverksgatan. Kärt barn har många namn, Eller Kältringagatan, enär tattare- kältringar, för att -------- ------- hästar. 1954 kom jag Christian Benjaminsson, Storgatan 72 hyrde där av järnhandlare Andrén, Köpte tomten 1972 Kontant 85 000:- drev där skrotaffär i 36 år, Hårda bud, inte som nu, med socialbidrag. Därför som det är idag, inget ansvar. En epok är slut, i det gamla inre hamnen, där det var liv och rörelse. Minns särskilt flottbesök från England Tyskland. Samt ett ett ryskt besök där ingen fick gå ombord, utan visitering. Båten var 150 met lång. Tack för min tid i Hamnen Christian 210506- 4659.
Följande text är utdrag från till bilden bifogat brev. Kälke av trä som min morfar egenhändigt tillverkat c. år 1910 åt min mamma. Hon använde den ofta, när hon var liten. Sedan har jag och min bror åkt på den och nu senast mina fem barn. Morfar hette Albin Carlsson. Han var nästan hela sitt liv lokförare vid Falkenberg-Limmareds järnväg. Han ägde och bebodde ett stort trähus, som låg, där Nygatan och Södergatan korsar varandra. Kälken är gjord av eke och furu. Medarna är sågade vid ett sågverk någonstans uppåt banan. Den är försedd med förstärkningar av järn, som nog någon smed tillverkat åt honom. Det är min lillebror och jag, som sitter på den, och bilden är tagen den 22 januari 1933.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.