Lärare och elever vid Trelleborgs allmänna läroverk höstterminen 1896. Överst från vänster: Rad 1. 1. Rektor N Asher, 2. August Hannsson och 3. E. Pfannenstill. Rad 2. 1. Kilian Jönsson, 2. Lars B. Larsson (fågelvikare), 3. Gustaf Nordberg, 4. Gottfrid Möller, 5. Daniel Hilding Sjösten ( Dalköpinge). Rad 3. 1. Anselm Jönsson, 2. Hugo Stickler, 3.Torsten Pettersson (hamnkaptensson), 4. Kjell Hallonsten, 5. Bernhard Persson, 6. Alfred Andersson, 7. Harald Sjövall. Rad 4. 1. Gustaf Olsson ( bagareson), 2. Nils Sjöblom, 3. Agne Bokander, 4. Rudolf Hansson, 5.Gustaf Mörk, 6. Enok Wadstein, 7. Gösta Kock, 8. Gustaf Olsson (Skanör). Rad 5. 1. Daniel Götherström, 2. Verner Andersson (garvare Anderssons son), 3. Einar Jönsson (slaktareson), 4. Andreas Andersson, 5. Joel Borgström, 6. Henrik Mörk. Övriga nummer: 62,5 & 14.

Från 299 kr

Folkskolan. Osk. Johansson, Esk. Johansson, Har. Vratlin, Ejn. Ljungqvist, Joh. Asplund, Gust. Högberg, Arv. Edlund, Iv. Leijon, Vilh. Bergdahl, Ragn. Fahlström, An. Larsson, Folke Kronvall, Rob. Vallenberg, Ev. Vennberg, Gust. Bergström, Ejn. Svensson, Adr. Andersson, Olof Aurell, Birg. Bengtsson, Gust. Nylén, An. Ekblad, Hj. Ahlberg, Ernst Haglund, Iv. Janson, Ad. Högberg, Karl Lundh, Erik Bohlin, Hild. Johansson, Ev. Sanberg, Bek. Silfar, Folke Appelin, Karl Achenmann, Ragn. Ahlberg. Andra uppgifter: Falköping. Kv Verdandi. Läroverket. Skolklass 1 och 2 i Falköpings allmänna Läroverk, vårterminen 1900. Osk. Johansson, Esk. Johansson, Har. Vestlin, Ejn. Ljungqvist, Joh. Asplund,Gust. Högberg, Arv. Edlund, Iv. Leijon, Vilh. Bergdahl, Ragn. Fahlström, Arv. Palmqvist, John Eriksson, Rob. Larsson, Folke Kronvall, Rob. Vallenberg, Er. Vennberg, Gust. Bergström, Ejn. Svensson, Adr. Andersson, Olof Aurell, Birger Bengtsson, Gust. Nylén, Iv. Janzon, Ad. Högberg, An. Ekblad, Folke Appelin, Karl Lundh, Hj. Ahlberg,

Från 299 kr

Text på kortet: "Gustafsberg". "Gustafsberg vid Uddevalla är inte endast Sveriges äldsta badort utan dess ryktbarhet härleder sig i minst lika grad från den för tiden unika internatskolan, som år 1776 där inledde sin verksamhet till gagn för "Bohusläns fattiga pojkar". Gustafsberg hette före 1774 Baggetofta och ägdes av skeppsredaren och handelsmannen Anders Knape Hansson och hans hustru Catharina, född Hegardt. Makarna var barnlösa och testamenterade hela sin betydande egendom till en barnhusstiftelse. Konung Gustaf III stadsfäste donationsbestämmelserna och förlänade platsen namnet Gustafsberg. Barnhusskolan började sin verksamhet 1776 och meddelade undervisning i latin, moderna språk, matematik o.s.v. samt även musik. Såsom internatskola med egna lärare upphölls verksamheten till 1924. Numera är den förvandlad till skolhem, och eleverna undervisas i Uddevalla läroverk. På 1720-talet upptäcktes Baggetofta hälsobrunn, och den besöktes 1746 av Carl von Linné, som därom berättar i sin Wästgöta-resa. Såsom badort anses Gustafsberg kunna räkna sina anor från 1774, och därmed är den vårt lands äldsta. Sin glanstid upplevde badorten under förra hälften av 1800-talet, då kungligheter, adel och andra framstående kvinnor och män besökte Gustafsberg, och där drack hälsa ur surbrunnen. Efter att under många år ha legat gömd under badrestaurangens golv har brunnen nu gjorts tillgänglig, och idag kan man åter "dricka brunn" på Gustafsberg. Numera är den 200-åriga badorten livligt frekventerad. Den bjuder modern komfort i historisk mjljö och är en kostbar västkustens pärla, som skyddas inte endast av Barnhusdirektionen utan också av vårt lands högsta kulturvårdande myndigheter".

Från 299 kr

Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ

Från 299 kr