Gränsbron och minnesstenen (Flabäcksstenen) vid Sagbäcken Lindome/Kållered år 1986. Minnesstenen är uppsatt bland annat av Hembygdsföreningen. Detta är gränsen mellan Västergötland / Halland samt Kållered / Lindome. Tidigare även mellan Sverige / Danmark (t.o.m 1645). Samhör med A1406.
Från 299 kr
Flygfoto över Rättvik. Missionskyrkan och Rättviks Handelsaktiebolag syns på bilden. Läs mer om missionskyrkan i: Rättvikskrus, Rättviks hembygdförenings årskrift 1991. Läs mer om Rättviks Handelsaktiebolag i: Svensk hembygd, Sveriges privata företagare.
Tryckt text på kortet: "Den gamla båkfyren står ännu på sin ställning - men hur länge. Kägelbanan lutar sig mot sitt fall." Text på bakssidan: "Tre kulturbyggnader i Marstrand håller på att rasa ihop därför att ingen vill göra något för att underhålla dem. I hembygdsföreningen i staden finns pengar, men dessa kan man inte använda eftersom hembygdsföreningen inte på flera år haft något möte. För övrigt är bara fyra marstrandsbor medlemmar i föreningen. Resten är sommargäster. Kulturminnesrådet i Bohuslän har inga pengar och kan inget göra, förklarar landsantikvarie Claes Claesson."
Frammegården i Skillingmark. Donerades till hembygdsföreningen 1941 av fröken Kerstin Eriksson som var den sista fast boende på gården. Gården är ett av Sveriges mest omtalade spökhus. Fotot föreställer Karin Holm. Hon sitter i köket på sin gård och spinner. Hon bodde på gården Västsuga i Holmserud Skillingmark. Huset är numera riven men var liknande Frammegården.
Minas stuga inbäddad i snö. Stugan var ursprungligen en linbasta men byggdes vid 1800-talets slut om till backstuga. Stugans sista invånare var Mina Johansson som dog 1942. Stugan köptes då av Knut Öberg, fotografen Runes far, som lät renovera stugan och sedan skänkte den till hembygdsföreningen.
Till vänster ligger Bölets förskola (gul byggnad) cirka 1965. Rakt fram står en ljusblå arbetsbod och till höger ses Emma och John Andreassons gård under pågående rivning. Fotograferat av Sigge Haag, Bölet, som tog foton för att sedan måla av motivet. Hembygdsföreningen har både tavlor och foton av Sigge.
Heljered Västergård "Olas" cirka 1930-tal. Äldre boningshus som användes som sommarhus. En numera försvunnen gårdsdel som ingår i Västergård "Brors". Systrarna Ada och Hilda Johansson var födda här. Hembygdsföreningen har 15 brev mellan systrarna. De emigrerade till USA 1905 respektive 1907.
Röda korsets basar i Centrumkyrkan år 1996. Sista gången som Kållereds RK arrangerade basar. Från vänster: Rolf Werner, Ingegerd Forsberg Wernberg, Inger Karlsson Olsson samt Mildred Johansson (Jägrud). Alla Mildreds syskon tog efternamnet Jägrud men inte Mildred. Hembygdsföreningen brukar sätta det inom parantes då många vet vem hon är.
Parstuga, Landsvägen. Josef Forsgren. Josef är född 1881 på Landåsen, i Mosjö socken. Han var son till Kristina Andersson, och bror till Gerard och David Landè. Detta är hans föräldrarhem, "Mor Kristinas stuga", som flyttades senare från Landsvägen till hembygdsföreningen i Mosås i samband med vägens utbyggnad. Parstugan är fullt möblerad så som den en gång var. Stugan som tillhör stiftelsen "Till Mor Kristinas minne", grundad av David Landè, var under många år hem åt "ogifta mödrar". Se även bild: OLM-Nr.1364-1
En ryttare till häst. Josef Forsgren, född 1881 på Landåsen, i Mosjö socken. Han var son till Kristina Andersson, och bror till Gerard och David Landè. Hans föräldrarhem, "Mor Kristinas stuga" låg på Landsvägen. Stugan flyttades senare från Landsvägen till hembygdsföreningen i Mosås i samband med vägens utbyggnad. Parstugan är fullt möblerad så som den en gång var. Stugan som tillhör stiftelsen "Till Mor Kristinas minne", grundad av David Landè, var under många år hem åt "ogifta mödrar". Se även bild: OLM-Nr.3008-1
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Havsborg på Rosenfredsgatan 1 i kv Bomlyckan 6 (senare nr 9). Det var två systrar från Borås som lät uppföra huset 1913. I bakgrunden ses den samtida södra folkskolan, Rosenfredsskolan, som stod klar 1912. Fastigheten har haft många ägare och genomgått flera förändringar. Men år 2020 tilldelades ägaren Bertil Uhlin hembygdsföreningen Gamla Varbergs kulturhistoriska diplom för sin insats att försöka återge villan mer av sitt ursprungliga utseende.
Flygbild över del av Arboga. Västerbron över Arbogaån. Villaområdet, till vänster om bron är Nästkvarn. I bildens övre vänstra hörn ses Meken. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad har besök av en kund. Personalen demonstrerar tråddragmaskiner. Till vänster Sverre Larsen och i mitten Gotthard Larsson. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Kunder besöker Meken för att titta på tråddragmaskiner. Herrar i ytterkläder studerar maskiner. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.