Livet vid brädgårdskajerna var livligt under utlastningssäsongen. Foto från ca 1930 taget från Öd och föreställande Kramfors östra brädgård. Hamnkontoret skymtar till höger och kanalens inlopp allra längst till höger i bild. I bakgrunden ligger Kramfors kapell. Tre virkeslastade ångare har ankrat upp framför brädgården, en av dem lastas från spetspråmar, ur vilka just hyvas några "bunschar" virke, var det av prima kvalitet, eller kanske hyvlat, så brukade man använda takpråmar för den händelse ångaren dröjde och lasten fick ligga och vänta. In i bilden från höger ser vi en bogserare med några cementpråmar komma.
Från 299 kr
Gränssten för "Grytens allmänning" mot Karl Svenssons gård i Ryd, V. Kleva (1/4 mant.) Stenen står på en liten åsrygg, som är c:a 50 m. bred och kommer från Ryds mark och går c:a m. in på Grytens. Åsen är kanske 5 m. hög. Denna ås ligger ungefär mitt emellan Grytens parks östra knä vid L:a Gläfshed och den plats där skillnadsgränsen mellan Ryd och Kröseryd stöter till parkgränsen. Stenen är 118 cm hög ovan jord och 60 cm bred (68 cm vid basen) samt 11 cm tjock. Ett par dm från marken står några otydliga siffror (16?08?). Inskriftsidan är vänd mot Gryten.
Planteringsförbundets Park, gånggriften Kyrkerör, åter restaurerad. Uppförd under den yngre stenåldern,ca 3 000 - 1 500 f. Kr. Gånggriften är en ättegrav för någon bondesläkt. På översidan av det stora takblocket finns en s.k. skålgrop, som har inborrats i rituellt syfte. Vid väganläggning 1859 borttogs det röse, som omslöt graven så att stenarna föll ned. Gånggriften restaurerades 1928. De yttre gångstenarnas ursprungliga läge kunde dock ej med säkerhet fastställas. Vid undersökning av kammarens södra del påträffades människoben, flintskärvor, bärnstenspärlor och genomborrade djurtänder. Det torde vara den enda stadspark i vårt land och kanske i norra Europa, som har en stenåldersgrav i ursprungligt läge inom sina gränser. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Banvakt Klang. (Stationskarl Erik karlsson, bodde i bortre stugan). Gustav Blomqvist, banvakt, bodde i denna stuga. Två banvaktsstugor vid övergången. Detta är en av dem. NNeråt Björkullagården låg två, vid bäcken norr om stationen en (Banmästarbostad). (Nybro, Nockerud,Talltoppen. Mellan Älgarås o Gårdsjö). Dessutom en vid norra Slätte-viadukten. Förr fanns endast en plankorsning med grindar, som ställdes tvärs över järnvägsspåren då vägen skulle vara fri och sedan kunde vridas över vägen. Grindarna togs av tågen åtskilliga gånger. Banvaktsjobbet var ganska hårt. Skulle "posta" för tåget även nattetid, kanske ett par kilometer från banvaktsstugan. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Konservburk av glas (1 liter) tillverkad vid Gryts glasbruk. Burkens lock är pressat, behållaren formblåst. Gjuten stämpel i locket: GRYTS BRUK HJORTKVARN. Stämpelsns bokstav J namnet Hjortkvarn är bakochframvänd. Burken har ett patentlås. Ägaren har visat upp den för en kännare från Rejmyre glasbruk vid namn Axelsson. Denne hade åsikten att glaset är tillverkat omkring år 1900 då patentlås ännu inte fanns. Enligt honom skall en lokal smed i början av 1920-talet ha fått uppdraget av Rejmyre att uppfinna en låsning för deras tillverkning av konservburkar. Axelssons hypotes är därför att den smeden kanske kopierat vad en annan smed redan hade tillverkat för Gryts bruk.
Järnvägsbro i Långebro, Kristianstad, vid tiden omkring (eller kanske något före) sekelskiftet 1800-1900. Bilden är tagen från östra sidan av Helgeå i riktning mot stadsdelen Hvilan. Längst till höger skymtar ett hörn av Finlands Bryggeri. Ända fram till 1919, då en järnvägsbro över ån tillkom, hade Östra Skånes Järnvägar slutstation, Långebro Station, på åns västra sida. Vid seklets början gick hästdragen omnibuss mellan denna station och stadens huvudstation. Bilden överlämnades i februari 1971 av T. Wilner, som hade sitt födelsehem nära den punkt från vilkn bilden tagits (Olssonska, sedermera Schmiterlöwska huset).
Detta bör vara den specialbyggda båten för att kunna lägga till i Dalomsviken. Enligt Sonja Sahlström, skriver "En flatbottnad båt, rätt stor, styrhytten, som far stod i med maskin och maskinist bakom ryggen, en dundrande dieselmotor, en stor salong, som också var pentry och aktersalongen, med sin röda sammetinredning och akterdäck, med korgmöbel, samt den tretungade flaggan doppande i vattnet. Båten användes för inspektionsresor utefter kusten och på öar. Det borde således vara Sahlström ombord (fast den manen ser inte ut att vara Sahlström) maskinisten den med ett streck på ärmen medan den tredje är kanske en anställd på ettårskontrakt.
'Foto av en sjö vid Sockertoppen, nordväst om hamnen, sedd från dess utlopp mot norr. :: Bilden visar hur klippiga berg omgärdar sjön och hur ett lägre berg separerar sjön från den vida sumpmarken, norr om sjön, varifrån sjön har får sin tillförsel. Sjön är troligen en före detta havs-bukt. Som synes finns subfossila molluskskal runtom. Kanske finns en sjö längre norrut på inlanet som ger vattentillförsel till sumpmarken. (denna beskrivning enligt Frits Johansens dagbok. :: :: Ingår i serie Fotonr. 5217:1-103. Se även hela fotonr. 5202-5218 med bilder från Frits Johansen.'
Familjebild i vardagsrummet hos makarna Björkström i kv Smeden på Ringgatan 84, dit de flyttade 1940. Gustaf sitter i korgstolen och trycker av bilden med fjärrutlösaren i handen. Troligen firas någons födelsedag då bordet är fullt av presentpapper. I soffan sitter döttrarna Märta, med en liten hund i knät, och Ulla med modern Elin mellan sig. Gustaf flankeras av sönerna uppfinnaren Bo och tullvakten Åke med hustrun Nelly (gifta 1944). Över soffan hänger ett stort porträtt av Beethoven, kanske en av Gustafs musikaliska förebilder. (Se även bildnr GB2_6702, GB2_6709)
Engbergs manhus, Hästhagen i Sällstorp. Framför huset står en ung kvinna med en äldre på stol intill sig, troligen hennes mor. Man ser ut att ha satt ny panel på den vänstra delen av bostadshuset, kanske är även sticktaket nylagt. Både portens skärmtak på rundade konsoler och takfoten är försedda med smal, figursågad dekor. Huset är sammanbyggt med en annan huskropp åt höger som har stråtak. Det stora fönstret ser ut att vara täckt inifrån med en målning eller målade luckor föreställande en kyrka, borg eller liknande på ett berg.
Knutsons marmeladfabrik. Bilden visar en utställningmonter (som står i en hallbyggnad) för firman. På överstycket förkunnas "Knutsons marmeladfabrik" och att här förevisas safter och marmelad. Kanske var det med just denna monter de gjorde reklam för sig med på Allmänna konst- & industriutställningen 1897 i Stockholm? Eller är den nybyggd för deltagande världsutställningen i St. Louis, USA samma år som fotot togs, dvs 1904? Så här omnämndes firman i en beskrivning av Andreas Hasselgren över Stockholmsutställningen 1897: "I ett större väggskåp presenterar vidare Knutsons marmeladfabrik, Varberg, en af utseendet att döma läcker kollektion safter och marmelad."
Vykort, "Varberg. Järnvägsstationen." märkt med "Äkta fotografi". Bilden visar stationsbyggnaden sedd från spårsidan. Klockan visar på strax efter halv tolv, både resenärer och järnvägspersonal syns vid byggnaden, till höger väntar ett antal tomma kärror på gods. Utanför expeditionens entré står kanske föreståndaren själv. Här ser man tydligt stationsbyggnadens olika tillbyggnader: i mitten står den urpsrungliga huskroppen med sina två höga sadeltak; på ömse sidor tillkom symmetriska tillbyggnader 1893; längst till höger (i söder) uppfördes 1923 en godsexpedition med matchande högt sadeltak och fasadkrenelering, men i avvikande rött tegel istället för gult.
Yvonne Gustavsson i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Yvonne Gustavsson frågar vi medan vi står och fryser i snålblåsten. Det är ju vintertid. – Jag handlar faktiskt det mesta här i Kållered. Det kanske inte är billigast här, men jag både arbetar och bor i Kållered, så det är bekvämt och avstressande att handla här." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
- Fotografi -
Varför Oskar Pettersson inte köpte barndomshemmet utan det här stället är inte känt, kanske var barndomshemmet för dyrt. När man ser dessa enkla uthusbyggnader, kan man tänka sig att värdet på dem inte var högt. Om det fanns någon manbyggnad vid köpet är inte klarlagt, inte ens om tomten var bebyggd, men Oskar köpte ett litet bulbostadshus och flyttade hit det 1908, se Bild 591. Uthusbyggnaderna ser äldre ut än 5-6 år, men väder och vind sliter fort i enkla trähus, fast tomten och stigen ser etablerad ut. Den större byggnaden har ett fönster av sådan sort som bostadshus har. Det skulle kunna innebära att detta är det ursprunliga bostadshuset till ett synnerligen enkelt boställe och att Oskar köpte det och granntomten och flyttade dit bulhuset, som fick bli den nya bostaden. De små bodarna var förmodligen redskapsbod, dass, vedbod och kanske fanns där någon gris och höns. Den stora byggnaden skulle kunna hysa en ko med kalv, om den nu inte var bostad åt tex fadern Lars Glans. Fruktträden i förgrunden ser tämligen nyplanterade ut. Se Bild 596.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.