Laholm 21:1
Från 299 kr
Laholm 38:1
Laholm
Laholm 17:1
Kristianopel
Kristianopel 206:1
Karsefors
Vykort med motiv över Nya torget i Norrköping från tidigt nittonhundratal. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Vykort med motiv av Nya torget i Norrköping. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Fordonet, som var en gåva från det danska postverket till det svenska postverket med anledning av dess 300-årsjubileum,kom närmast från Falköping och gör här ett uppehåll framför postkontoret i Stenstorp, före den fortsatta resan mot Skövde. Huset, som förutom postkontor även innehöll ett konditori, skymtar bakom bussen. Personerna är fr.v.: bbb Karl Larsson (Kroka-Kal eller Krogstorps-Kalle eftersom han kom från gården Stora Krogstorp i Ljunghem), postiljon J.A. Pettersson, okänd dansk kusk på kuglepostvagnen, postmästare Johan Skog, överkontrollör Hernevik från postdir. i Göteborg, en dansk landsvägspostiljon, chauffören från Stockholm, som körde postbussen, samt den svenska landsvägspostiljonen.
Åsklosters Kungsgård från söder. Verandan är numera avlägsnad. Byggnaden är från 1806–1807 uppförd efter typritningar gjorda av Carl Hårleman, överintendentämbetets chef. Under mitten av 1800-talet fick byggnaden flyglar. Tidigare fanns där ett trähus från 1600-talet som tillkom efter att Ås kloster, grundat av Cisterciensermunkar vid 1100-talets slut, las ner i samband med reformationen. Det kan ha varit ett av de största danska klostren. Kungsgården står "inne i klosterkyrkan" och övriga konstaterade klosterbyggnader låg hitom och till höger i bild (söder och öster om Kungsgården). Bakom huset i norr finns en begravningsplats.
Borgmästare Johan H L Janssen med frun Annie, samt dottern Margareta med familj, som sitter i en soffgrupp. Väggen pryds av tavlor och till höger syns en stor jugendtextil med näckrosor och svanar. Bostaden ligger i ett av de s k "Tvillinghusen", kv Komedianten 1 med adress Kungsgatan 5. Familjen bodde först i Varbergs stadshus (kv Läkaren) där Jenssen arbetade som rådman. 1904 flyttade de till tvillinghuset och 1905 blev han ägare till hela fastigheten. Jenssen var borgmästare i Varberg 1929-1939. Linnemann var hans danska mors efternamn som ogift, vilket även hans två barn antog.
Utsikt från konstnärens fönster - Martinus Rørbye
I september 1956 valtalade stadsminister Tage Erlander på yttre borggården. Före sitt anförande slog han sig ned på en bänk tillsammans med Ivar Karlsson, Thure Nystrand och H I Hedlund. I sin dagbok skrev Erlander att det valmötet överträffade alla förväntningar. Vid valet 1956 noterades ett 80,7% valdeltagande i Linköping. Tage Erlande valtalade i Linköping inför alla femtiotalets fem val. Han invigde även Folkets hur 1953. I augusti 1955 forlade Erlander dessutom ett möte med den danska stadsministern HC Hansen till Linköping. Tage Erlander var stadsminister i Sverige i 23 år. Tage Erlander. Politik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.