Ytterligare en bild på ladugården med alla fähusen. Längst tv låg troligen lamm- och grishuset, därefter kohus och stall, var och en med sina hoimdar, hörum. Nu är merparten av dessa utrymmen inredda till verkstad. På taknocken vid gaveln sitter en stång. Sådana kan man se ganska ofta på ladugårdar, men vilken funktion har de haft?
Från 299 kr
Att koppa strömming betyder att man bryter av huvudet (Kopf) och petar ur inälvorna med fingrarna, det går ganska fort och lätt, men blir arbetsamt i längden. Här har man en bunn rensad strömming, mer finns förmodligen i korgen och på flaket.
Ett ganska medfaret motiv från 1898 års industriutställning i Linköping, där bilden värde snarare ligger hos fotografen. Av den i Linköping verksamme amatörfotografen Oskar Lindsten är ytterst få arbeten kända. Hans fotointresse har annars lämnat avtryck i lokalpressen, både i egenskap av utställare och som förevisare av "ljusbilder". Här ett av två bevarade fotografier av hans hand i Östergötlands museums ägo.
Från att läkaren Urban Hjärne år 1677 upptäckte hälsobringande vatten i Medevi har platsen inte varit sig lik. I och för sig ganska oförändrad sedan brunnsrörelsens glansperiod under 17- och 1800-talen, men utan Hjärnes fynd och lansering hade området rimligtvis varit tämligen öde. Här huvudstråket genom anläggningen kantat av byggnader. Närmast till höger Apoteksbyggningen följd av Brunnskyrkan.
Stationen. Järnvägsstationen öppnades 1879. Den dåvarande stationsbyggnaden ansågs av kung Oscar II vara alltför oansenlig och borde ersättas av en större och finare. Planer för nybyggnad fanns och det passade ganska bra då det gamla stationshuset eldhärjades 1898. Det nya stationshuset hade också plats för Tullverket i Fredrikshald som nu flyttade sin verksamhet till Kornsjö.
1958, "Oktobervädret var ovanligt bra för årstiden. Regn förekom sällan och oftast var det ganska varmt. Detta gjorde att fruktskörden, som var riklig, även blev av fin kvalité. På många ställen gick korna ute hela månaden och träden behöll sina löv längre än normalt..."
Toppen af gammal gran, i hvilken ett kungsörnsbo, Aquila chrysaetos, befinner sig. Boet ca 3 m högt, uppfördt af en något oregelbundet cylindrisk rismatta af mestadels ganska fina, 1-2 cm tjocka grenar af gran och björk. Riscylinderns största diameter upptill är 1.3 m Foto E. Wibeck d 1 april 1921
Detaljbild av tallen? Med äggen i ett kungsörnsbo. Tallen består av färska, aplicea granqvistar av 1-2(-4) dm:s längd med vidsittande tussar av laf(alecetoria och Usnea) och enstaka små dun. (Äggen voro i detta fall ganska olika, det ena som syns mycket ljust med endast smärre fläckar). Foto E. Wibeck den 1 april 1921.
Elektriskt ställverk. Elektriska ställverk med elektriskt förreglingsregister och en rad av ställare installerades vid många stora eller ganska stora bangårdar under 1930- och 1940-talen. Själva ställarna fick en ny dörrhandtagsliknande utformning. På bilden syns ett nyinstallerat ställverk i Kävlinge 1932. Ställverket ersatte dels ett hävstångsställverk, dels en enkel anläggning.
Nilsson-Stridh J.A. Död 1924 1:ste trumslagare vid Kalmar Skarpskyttekompani 1860-talet Skarpskyttarnas militära traditioner levde på så sätt och in i vår tid genom det gamla Kalmar orginalet "Sju-stina" som i sin till slut ganska fantasirika uniform, brukade slå trumma vid födelsedagar och andra uppvaktningar.
Nilsson-Stridh J.A. död 1924 1:ste trumslagare vid Kalmar Skarpskyttekompani 1860-talet Skarpskyttarnas militära traditioner levde på så sätt och in i vår tid genom det gamla Kalmar orginalet "Sju-stina" som i sin till slut ganska fantasirika uniform, brukade slå trumma vid födelsedagar och andra uppvaktningar
Persien. "I ett glädjehus strax utanför Teheran. Det högsta hönset i korgen. Hon uppgavs vara prinsessa och dotter till själva Shah Nassur Eddin. Hon var ganska fet, men det är en nödvändig betingelse för att gälla som skönhet, och hon ansågs verkligen förtjusande. Bordellägaren kråmade sig när han beskrev hennes företräden framför de smärtare danserskorna."
Elna Brundins mor Anna Larsdotter Olsson vid familjegraven, där hon sköter om sin mans grav. Han dog ganska tidigit, 51 år gammal, 1896. Mitt på graven står en urna i järn, gjord av Lars Olssons bror Axel på hans gjuteri Skoglund & Olsson, Gamla kyrkogatan i Gävle.
Hans Fock med sin första fru. Han bär byxor till uniform m/23. Vapenrocken har han tagit av i värmen, men till den modellen bars halsbinda och den är kvar. En hästfilt är utbredd på vilken lunchen var serverad. Damen, liksom hans synas trivas ganska väl.
Huset Margretehill i Norberg. Till vänster vedbod och utedass, sedan hönshus. Bakom dem en bod. Huset är fotograferat mot nordväst. Trädgården är inte mycket uppvuxen eller ordnad jämfört med andra bilder. Lars (givaren) säger att huset köptes 1926 men att pensionatrörelsen kom till ganska snart därefter och då sattes skylten "Margretehill" upp. Alltså kan bilden vara tagen i samband med detta.
'Pilgrimsfalk, hona matar sina 2 ganska stora ungar, intill bergvägg :: :: Text på baksidan ''Hanen matar ungarna, när honan dröjer för länge borta (krävtrakten runt vit huvudet blåsvart, kinderna mörka,brösten ovanligt tydligt tvärblandat.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
Stensättning, ca 10 meter i diameter och 0,8 meter hög. Ligger under en stensträng av röjningssten som avgränsar ett impediment, därför ganska svår att upptäcka. Form lite osäker, troligen rund. Kraftigt övermossad fyllning. Påträffad i Pålsboda, arkeologisk utredning 2022, Örebro län.
Vykort, "Societetsrestauranten, Varberg". Societetshuset ses från nordväst och är smyckat med flaggspel, fäst i den höga lyktstolpen. Längs gången ligger stora vita snäckor med jämna mellanrum till prydnad. Fotograf Amanda Söderberg hade sin fotoateljé i Societetsparken och troligen är bilden tagen ganska snart efter att hon öppnade den 1911.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.