Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En enkel lins ger olikabildpunkter för olika färger. Sålunda ligger bildpunkterna för violett (Bv) och blått närmare linsen än bildpunkterna för gult eller rött (Br). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 83.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Praktiska konsekvenser: Om man använder de principer som angivits(Handbok 1 sid. 72-82) blir det relativt lätt att ställa upp skärpedjupstabeller och skärpedjupsdiagram etc. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 78-81.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [Samma bild som SKC6325] Zeiss R-Biotar med den enorma öppningen F:0,85 (stor bländaröppning). Observera brännplanets läge strax bakom den sista linsen. Objektivet används för röntgenfilmning. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 137.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Brännviddens inflytande på bildvinkeln. Om föremålsavståndet avståndet är konstant, ökar bildvinkeln, då objektivet med kortare brännvidd används. Alltså: kortare brännvidd - större bildvinkel, längre brännvidd - mindre bildvinkel. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika tagningar av samma motiv och med kameran placerad på samma punkt. Denna bild är tagen med kameran lutad uppåt. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 160.
Linjelag som byggde telefinlinjen från Enskogen Till Tevansjö 1924. Man vilade middag vid denna flottkoja, som var byggd i form av ett gapskjul. Männen i främre raden från vänster Anders Berglöf, Helmer Hallenius, Olle Blomgren och Johan Thorell. I kojöppningen Olle Djäkner, Manne Haglund, Järvström och Englund. Linjegubbarna boode inhysta i bygdens gårdar, men till helgerna cyklade man hem, en sträcka på omkring 4 mil.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bilden illustrerarkonvergensvinklarna VPH etc. där V och H äro resp. vänstra och högra ögat och P, P1,P2, föremålspunkter, vilka på högra ögats näthinna ger anledning till bildpunkterna P1', P' och P2' resp. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1086.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika tagningar av samma motiv och med kameran placerad på samma punkt. Denna bild är tagen med vågrätt inställd kamera och objektivet i normalt läge. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 160.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [SKC6497,SKC6498, SKC6499 är utsnitt av Fig.79-81 Handbok 1 sid. 84] Den kromatiska aberrationen vid en positiv och en negativ lins samt felets upphävande genom en kombination av de båda linserna till en akromat. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 84.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika tagningar av samma motiv och med kameran placerad på samma punkt. Denna bild är från samma negativ som den förra (SKC6553) men de "störtande" linjerna har rättats till vid förstorningen. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 160.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Elektronmikroskop vid Forskningsinstitutet för Fysik. Längst till höger glödkatod, kondensor och objektivbord, därefter objektiv, mellanlins och okular (detta instrument har förstoring i tre steg). Längst till vänster fluorescensskärm för slutbilden samt plåthållare. För mer info se:Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 932.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fyra porträtteringar av samma person. Det från perspektivisk synpunkt korrekta betraktningsavståndet är för denna bild 12 cm. Foto: Tekniska Högskolans Fotografiska institution. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 156.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Vid ett specialobjektiv med variabel brännvidd flyttas andra huvudplanets läge (H) vid brännviddens förändring, så att bilden alltid faller i samma plan (B). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 123.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Willow Pond efter ett av L. A. Jones och C. N. Nelson. Den diapositiva bilden hade tonomfånget 32:1. Ett typiskt genomsnittsmotiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 329.
Text på kortets baksida: "Johan Andersson, f. 14 juni 1852. Bodde i Skärhamn på Tjörn i Bohuslän. Inskriven 14 mars 1872 vid Stockholms sjömanshus som matros. Övergick sedan i engelsk sjöfartstjänst. Flyttade till Södra Strand i Resteröd. Gift med Maria Andersson f. Mattson (1865, dotter till Olof Mattsson i Ryr och hans hustru Annika Andersdotter(avled1881). John Olof Andersson var son till Anders Johan Och Maria f. Mattsson".
Tryckt text på kortet: "Kungälvs kyrka, vid stadens torg, uppfördes 1679 av trä. Byggmästare var troligen Christoffer Brach från Schweiz. Exteriören är icke påfallande, men inredningen gör kyrkan till en av landskapets vackraste. Takmålningarna utfördes av Erik Grijs 1697-98. Bland övriga konstnärer, som smyckat templet märks så kända namn som Markus Jäger, Johan Hammar och Christin von Schönfeldt. Predikstolen som är tyskt eller danskt arbete från omkr. 1600, tillhörde före 1682 Gustavi domkyrka i Göteborg. Claes Claesson. Noterat på kortet: "Altartavlan Kungälvs ka.".
Vinga. Vinga fyr och lotsstation ligger på en kal klippö uti havsbandet. Fyrtornet är byggt av granit av första ordningen, som kastar två skarpa blänkar var halvtimme. Till venster på bilden sjösemafon med mast och armar genom vilkas olika ställningar man ger fartygen signal angående vinden och havsströmmarnas riktning och styrka. Intill tornet ett pyramidformat sjömärke. Å Vinga fyr finns alla morderna apparater för väderleksiakttagelser samt nederbördsmätare m.m.
Enligt medföljande text: "Ryggåsstuga uppförd på sin nuvarande plats år 1811. Ditflyttad från obekant plats, men lär redan 1811 varit ålderstigen. Stugan ombyggdes 1889, och fick då torvtaket utbytt mot tegeltak. Upptill midjehöjd vilar stugan på en vall med uppkastad jord. Gotte-Lars, som levde till 1924, var den sista som bebodde stugan. Gotte-Lars är den kortväxte mannen med skägg. Numera ägs och vårdas Gotte-Lars stuga av Svenneby Hembygds- och fornminnesförening":
Enligt noteringar: "Nordbergska slöjdskolan tillkom 15 oktober 1923. Huset byggdes som militärkasern under 1:a världskriget. 1918 upphörde den funktionen och byggnaden var förråd för elmateriel en tid under elektrifieringsarbeten i Foss. Under slöjdskolans tid fanns både undervisningslokaler och lärarbostäder i huset. Slöjdskolan upphörde 1952. Några år användes den av den av Munkedals skolor som fortsättningsskola. Huset brann ner till grunden den 14 januari 1957." (BJ)
Bilden föreställer två besättningsmän i uniform på minfartyget Älvsnabbens landgång, som bär iland en tavla med texten "ÄLVSNABBEN". På fartygets däck står ytterligare besättningsmedlemmar i vita sommaruniformer och solglasögon. Bilden ska vara tagen i Dublin. Men besättningens klädsel passa inte till årstid och väderförhållanden i Dublin under Älvsnabbens uppehåll i slutet av april. Det är mer sannolikt att bilden är tagen i Nassau, hamnen som man stannade före Dublin. Där var det högsommarvärme.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.