Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Byst, fotograferad genom en glasskiva vars övre hälft belagts med reflexborttagande medel. Starkt reflexljus utsändes från glasytans nedre, icke behandlade hälft. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 94.
Från 299 kr
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska högskolan.1948-1958. Flicka i barnvagn. På bilden står skrivet Betn. 1/2 min rodankoppar. Tonad i Rodamin G. (30/00). Ofix. H. Bäckström. jan 1936. Bäckström jan 1936. För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap. 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Herschelleffekten. Förändring av svärtningskurvan för ett papper. A är den ursprungliga kurvan, B densamma efter bestrålning med solljus genom ett rödfilter. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 299.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58". Motiv föreställande." Den erforderliga exponeringstiden med förstoringsgraden, då en förstoringsapparat med diffust ljus används. De olika kurvorna avser papper med olika Schwarzschildkonstant" (För mer text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59 Kap 85 Förstoringsteknik stycke 7 Förstoringsgraden och exponeringstiden sid 647 och följande.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Flicka i barnvagn. På bilden står skrivet Bet. (betning) i rodankoppar. Tonad i tioflavin + något ?rodamin 1:4 0fix H. Bäckström 1936. För mer info: Se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 75-79 (sid 600 och följande.) Toningsförfaranden för silverbilder
Porträtt av Elfrida Andrée, en av de första kvinnliga telegrafisterna vid Telegrafverket med anställning men också den första kvinnliga domkyrkoorganisten i Sverige och en framstående kompositör. Hon har blivit en symbol för alla kvinnor som sedan fick anställning inom statlig tjänst, tyvärr inte först och främst på grund av sina kunskaper och färdigheter utan främst med anledning av att de var en billigare arbetskraft än männen.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Två porträtt av samma person utförda med vidvinkelobjektiv. Då denna bild togs satt personen långt åt sidan i jämförelse med föregående bild (SKC6556) . Huvudet har då avbildats för brett. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 163.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. (övre bilden) Astigmatism, fotografiskt avbildad. Om plåten eller filmen placeras på olika avstånd från det astigmatiska objektivet, erhålles i stället för bildpunkter ljusfläckar av detta utseende. (nedre bilden) Avbildningar av ett kors vid användning av ett astigmatiskt objektiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 88.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bild 6. Schematisk teckning av mickroelektrod applicerad på en synnervstråd, som utgår från ett retinalganglion, mot vilket konvergera ett större antal receptorer, Rods, stavar, cone, tapp. Råttöga. Bild 7. Impulserna i enskilda synnervstrådar, när retina belyses med svagt ljus. För mer info se: Kosmos. Swedish Science Press. Uppsala. 1945, s. 29.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Röntgenfotografering av stridsvagnsdelar för att att upptäcka eventuella svettsfel och på så vis öka säkerheten, minska säkerhetsmarginalen och genom detta möjligör stora materialbesparingar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Stockholm. 1942. s. 882-883.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika tagningar av samma motiv och med kameran placerad på samma punkt. Denna bild är tagen med vågrätt inställd kamer, men objektivet har lyfts från föregående inställning (SKC6551). Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 160.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Skogsstig. På bilden står skrivet: Betad 1 min. i rodankoppar. Malakitgr. + tioflavin. Ofix. H Bäckström jan 1936 Tonad i tioflavin (10/0) Ofix. H. Bäckström jan 1936. För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap. 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1948-1958. Motiv föreställande en gipsfigur. Gipsornament fotograferat i "värmestrålning" från ett elektriskt värmeelement. (För text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap.145 Olika arbetsuppgifter för infrarödfotografin s 1074.
Flygbild med bild av ballongen och informationer kring expeditionen spreds på många språk i de norra delarna av Amerika, Europa och Asien. Till de "nordliga ryska folkstammarna" utsändes enligt den ryska inrikesministerns beslut en "kungörelse" med påbud att de "lärda utlänningarna" skulle tas väl om hand och att de stod under tsarens beskydd. På en bild visades en landande ballong och man påpekade i texten att också små barn rusade fram till den. Varav för envar framgick att ballongen var helt ofarlig.
Lok nr 1 "HULTENHEIM" byggt 1869 vid Hatcham Ironworks, London, enligt Fairlies patent. Loket, fortfarande med originalpanna, exploderade den 8 april 1902 kl 11.25 inne i verkstaden i Eksjö. En ångpanneexplosion är mycket ovanlig, men i detta fall var loket nyreviderat och skulle bl.a. säkerhetsventilerna prövas. En felaktig blypackning hade emellertid täppt till manometerledningen så att för lågt tryck visades. Då pannan exploderade slungades lokets överrede ut genom taket och hamnade på bangården.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Motiv föreställande husfasad. För mer info se: Bäckströnm, Helmer. fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm 1958-59. Kapitel 143 Infrarödfotografins grunder sid 1063. Fotografi på infraröd plåt tvärs igenom kassettlocket av ebonit. (För mer text se bilden).
Bångbro Järnverk, mot söder, ca 1880. I bakgrunden från höger kolhus, transportbanan nedifrån verket, rostugnar, masugnsbyggnaden. Närmast östra dammen till vänster mekanisk verkstad, blåsmaskinshus. Till vänster om verkstaden tegelbruk med torklada. Landsvägen Kopparberg-Löa-Ramsberg. Utmed landsvägens vänstra sida, vilken revs någon gång i början av 1800-talet. Den var på sin tid, under Arboga-Jorornas tid, således före järnvägens tillkomst krog med till namnet "Slinkin".
Skioptikonbild. Tryck med motiv av skapelseberättelsen på dag 4. Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Sambandet mellan förstoringsgrad och exponeringstid för papper av olika värden (enligt Schwarldschildska exponenten) vid användande av kondensorapparat vars objektivbrännvidd är lika stor som kondensorn (för mer text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948--59. s.. 649 under kapitel 85 Förstoringsteknik.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Vänstra bilden: Kopia av röntgenbild av buk med kontrastfyllnad av magsäck och tunntarmar (original 30X40 cm). Högra bilden: Kopia av röntgenbild av buk med kontrastfyllnad av njurbäcken och urinledare (original 30X40 cm). Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 874-875.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.