Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet.
Från 299 kr
Nyängen (södra). Foto: Erik Rud 1910-12. Fr.v: 1. Augusta Johansson 2. Hildur (faster till Fridolf i Nolängen) gift med nr 3, c:a 1910. 3. Emil, son till nr 1. Emil övertog gården efter Johan, möjligen som gåva. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Högsås. Karl Johan Julin 1847-1921 Britta Christina Julin 1842-1931. dotter Anna Serafia 1879-1937. I södra rummet (åt höger) undervisade Hanna Säll -gift Julin - under en tid småskolans barn. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Skara. Kvarteret Kräftan. Brogården. Gammal köksspis i källarvåningen. Rummet till höger om södra ingången. Skall delvis ramponeras vid Nyår år 1928 för att bereda plats för värmeledning. (Exp. 1 timme med bländare 12.30 Kl. 13.30 - 14.30).
Ringstorps station 1900. Dagmar Eriksén drev fotofirma i Skövde (Södra Långgatan 12), Söderköping, Norrköping (Drottninggatan 36), Katrineholm och Stockholm (Drottninggatan 55). Dotter till fotograferna Annie och P. A. Eriksén. Deras övriga barn Harald, Hilda, Söborg och Anton var också fotografer.
Björsäters station. 1900 ca. Dagmar Eriksén drev fotofirma i Skövde (Södra Långgatan 12), Söderköping, Norrköping (Drottninggatan 36), Katrineholm och Stockholm (Drottninggatan 55). Dotter till fotograferna Annie och P. A. Eriksén. Deras övriga barn Harald, Hilda, Söborg och Anton var också fotografer.
Finnerödja station 1890-talet. Dagmar Eriksén drev fotofirma i Skövde (Södra Långgatan 12), Söderköping, Norrköping (Drottninggatan 36), Katrineholm och Stockholm (Drottninggatan 55). Dotter till fotograferna Annie och P. A. Eriksén. Deras övriga barn Harald, Hilda, Söborg och Anton var också fotografer.
Vy tagen från Södra Stadsberget mot norr. Bl a Heffners bägge sågverk ses på andra sidan sundet. Den östra sågen brann ned 1926. På hitsidan Mon. Ett större fraktfartyg är på väg in mot hamnen. Vykort.
Södra änden av Spinnmästarevägen i Lindome, hösten 1994. Till höger innanför stenmuren ligger Werners fabriker. Den lilla skylten är "VÄGMINNE Spinnmästarevägen" som ingår i en av de kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöerna i Vägverkets Vägminnesprogram.
Bilar kör på Göteborgsvägen. I bakgrunden ses Södra Ågatans parkering. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_1173-1187 är gjorda av högstadieelever från Kvarnbyskolan 9D, grupp 3. Se även 1996_0913-0940.
Södra sidan av Bergmansgatans västra del, år 2015. Bild 1-3: Bergmansgatan 17-29B, fastighet Hajen 2. Fastigheten byggdes om till höghus och Mölndals stadsbibliotek placerades där. Relaterat objekt: 2018_0135. Dokumentation av platsen innan rivning och nybyggnation.
Gröna gatan mot söder från Kungsgatan i Jönköping. I bakgrunden syns den nybyggda Södra Folkskolan (nuvarande Torpaskolan). Ida Andersson har sin charkuteriaffär i hörnfastigheten till höger. Byggnaden till vänster ägdes av Jönköpings Vestra byggnadsförenings aktiebolag.
Fotbollsspelare Erik "Prosten" Karlsson på lasarettet. oktober 1946. Han var den store målskytten (gjorde 40 mål på 43 allsvenska matcher) som kom till AIK och Allsvenskan först vid 30 års ålder, alldeles för sent anser han själv. Han liknade Gunnar Nordahl i sin spelstil, tung, snabb, målfarlig men lite oteknisk. Blev målskytt i sin enda landskamp (som en av de allra äldsta ldebutanterna genom tiderna) mot Norge, 1946. Under tre års tid var han AIK:s store målkung bodde hela tiden kvar i Gävle, pendlade till Stockholm för matcher och träningar. Fullständiga namn: Thure Erik Wilhelm Karlsson. Född 4 juni 1915 i Stockholm, död 19 maj 2002 i Gävle. Hela arbetslivet i Gävle Kommun - Installationsinspektör. Sonen Stefan ("Lill-Prosten") med 8 SM för Brynäs och 143 A-landskamper i ishockey, äldre brodern Folke som var med i OS i Stockholm 1912 i gymnastik. Favoritlag Gefle IF, AIK. Moderklubb: Södra Bollklubben (i Gävle). Allsvenska AIK-matcher: 43. Allsvenska AIK-mål: 40. Allsvensk AIK-debut: 23 september 1945 (AIK-Hälsingborgs IF 3-4). Första allsvenska AIK-mål: 23 september 1945 (AIK-Hälsingborgs IF 3-4, Erik gjorde AIK:s andra mål i andra halvlek). Utvisningar: Inga. Position: Center. A-landskamper: 1 (1946, Norge-Sverige 0-3, Erik gjorde Sveriges tredje mål). Spelarkarriär: Södra Bollklubben (1930-36). Gefle IF (1936-45). AIK (1945-48),Gefle IF (1948-49). Tierps IF. Erik "Prosten" Karlsson efter den aktiva karriären. Tränarkarriär: Södra Bollklubben.Strömsbro IF.
Fotografi av Köpings mekaniska verkstad 1864. Utsikt över Köpings södra del från berget där epidemisjukhuset låg. Fotograf: CJ. Hansen. Bilden är en reproduktion av E Sörman efter CJ Hansens foto. Fotokopia finns.
Dans i Folkets park i Huskvarna på 1960-talet. Detta är Rotundan, där ungdomarna höll till. Vid södra ingången fanns också en dansbana, där Margit Borgs och andra orkestrar spelade upp till gammeldans.
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 i en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 bakom en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
En hällkista funnen vid en arkeologisk undersökning. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.