Ett järnvägsarbetarlag, På järnvägsspåret mellan Göteborg och Alingsås. Järnvägen öppnad 1857 på denna bandel Elektrifiering Västra stambanan fick elektrisk drift enligt följande: - Katrineholm - Falköping (Ranten) 209 km den 15 mars 1926. - Södertälje Södra - Katrineholm 98 km den 30 april 1926. - Falköping (Ranten) - Göteborg C 114 km den 10 maj 1926 - Stockholm C - Södertälje Södra (Saltskog) 36 km den 15 maj 1926
Från 299 kr
VBJ lok 7 (Varberg - Borås järnväg) Vid järnvägsspåret mellan Olskroken) - Almedal - Fjärås - Varberg 1898 var det dags för lokleverans från Nydqvist & Holm AB i Trollhättan. Det här året levererade NOHAB 2 stycken tenderlok med axelföljden 2B-2, det vill säga 2 löpaxlar följda av 2 drivande axlar följda av en 2-axlig tender. Loken fick inga namn utan numrerades bara som WBJ 7 och 8.
Statens Järnvägar, SJ godståg 4354, på järnvägsbron över sjön Kratten, sydväst om Fagersta. Vid järnvägsspåret mellan Avesta/Krylbo och Frövi Sjön har i långa tider använts för fiske, för vattenkraft, för transporter. Järnvägsbron byggdes av ingenjörtrupper i samband med en stor manöver perioden 1936 - 1937
LyJ 1 Tillverkad av Nohab i Trollhättan 1914. Vid järnvägsspåret mellan Lysekil och Smedberg. Banbyggnaden startade i juni 1911 och som entreprenör var ingenjören Joh. Svensson. Arbetet bedrevs i rask takt och 14 juni 1913 invigdes banan av landshövdingen G Lagerbring. Samma dag öppnades banan för allmän trafik.
Arboga station, och resecentrum, vid Centrumleden. Ett tåg står inne på perrongen. Utanför byggnaden ligger parkeringsplatser för bilar och hållplatser för bussar. Till vänster anas Sturevallen. Till vänster, bortanför järnvägsspåret, ligger äldreboendet Trädgården. Granne, mot norr, ligger en gruppbostad. Öster om äldreboendet ligger Högskolecentrum. Längst bort i bilden ses Norra skogen och kommunens förråd.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ N3 64 På grund av de små vändskivorna vid GDJ levererades dessa massiva lok, som är i dag körbara museilok. Tillverkad av: AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun 1930. Tillverkningsnr.: 359 Längd: 16,9 m. Ångtryck: 14 kg/cm* Mat. vikt: 58,6 tons Tjänstevikt: 64,8 tons Tendervikt: 13,5 tons DrivhjulsØ: 1,35 m. Kol: 4,7 tons Vatten: 13,8 m* Hastighet: 50 km/h Antal: 6 stk. Gävle - Dala Järnväg. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik.
Fotodokumentation av byggnader i örlogshamnen, Karlskrona. Byggnaden närmast till höger uppfördes troligen på 1780-talet som en tillbyggnad av den dåvarande Tackelkammarbyggnaden. År 1885 revs den ursprungliga delen av Tackelkammaren ned och även det sydöstra hushörnet revs av för att det nylagda järnvägsspåret skulle kunna passera in på området. Den kvarvarande delen av byggnaden inreddes till ekipagekontor. En funktion som den hade fram till 2008. Närmast bakom Ekipagekontoret är Mönstersalsbyggnaden.
Från utgrävningen av borgruinen Falkenberg 1885 föreligger foton med fyra olika motiv, nedan numrerade 1-4. Motiven finns i olika varianter antingen beroende på skilda tagningar eller troligen med olika maskeringar vid kopiering. Varianterna skiljes nedan genom bokstavsbeteckningen A -C beträffande kopior 1996 från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Antikvarisk Topografiska arkivet (ATA), och D - F kopior i Falkenbergs kommunarkiv. G på Falkenbergs museum Almqviska fotosamlingen G 24 resp. R 111. Motiv 3 3A "Falkenbergs hus efter utgrävningen. Fot. 1885" (kopia på Fbg:s museum 00148:1 C3) 3B "Diar. 2355/1923. Efter utgrävningen. Fot. 23/7 1885" (kopia på Fbg:s museum 00148:2 C3) 3C "Fr. v.n.v. efter utgrävning 1885" (kopia på Fbg:s museum 00148:3 C3) 3D "Falkenhus ruin utgräves År 1885" (kopia i Fbg:s kommunarkiv "blått album") 3E "Foto 1885 då fästningsgrunden grävdes fram. Däröver drogs järnvägsspåren" (kopia på Fbg:s museum 00148:5, C5.)
Gävle - Dala Järnväg, GDJ H3 72. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik Tillverkad av: Vagn & Fabriksaktiebolaget i Falun 1918 Tillverkningsnr.: 254 LLängd: 17,41 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 51 tons Tjänstevikt: 57 tons Tendervikt: 16 tons DrivhjulsØ: 1,72 m. Kol: 5 tons Vatten: 14 m* .Hastighet: 90 km/h Antal: 31 stk. De stora privatbanornas snälltågslok blev den s. k. H3-typen, som från 1910 anskaffades av BJ, SWB och senare även av GDJ, SDJ och HHJ. H3-loket var en sexkopplad tendermaskin med invändiga cylindrar, sth. 90 km/t och uppfyllde privatbanornas fodringer på moderata axeltryck.
Automatisk linjeblockering Vid järnvägsspåret mellan Stockholm C och Järna Linjeblockering, även fjärrblockering, är i Sverige ett uttryck inom säkerhetssystemet för järnvägar och innebär att om ett tåg befinner sig på en spårsträcka, så blockeras andra tåg från att komma in på samma sträcka. Linjeblockeringens ursprungliga syfte var främst att hindra ett efterföljande tåg att komma för nära ett framförvarande tåg (på samma spårsträcka) och att hindra ett mötande tåg att komma in på sträckan. På senare år har syftet även varit att öka spårkapaciteten genom att låta tågen gå tätare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.