Isupptagning på Roxen. Olle Gustafsson sågar is vid Nybrobaden på Roxen i februari 1953. Innan kylskåpen blev allmänna var is en nödvändighet för alla hushåll. För Linköpings del tog man is från Roxen. På 1950- talet ökade antalet hushåll med kylskåp kraftigt i Östergötland. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Roxens i vid Tvärskogsudde fungerar som övningsflygfält februari 1954. Det var F3 i Malmslätt som plogat upp en 2700 meter lång startbana. Hundra man och nio flygplan deltog i övrningen på Roxens is. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Direktör Olle Wahlbeck vd på Wahlbecks fabriker. Företaget, vars huvudprodukter var rep och mattor, hade 580 anställda. Wahlbecks grundades år 1877 som ett repslageri. Verksamheten växte och efter första världskriget inleddes tillverkningen av mattor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Caj Christenson synar en gräddad knäckebrödskaka på Nordstjernans knäckebrödsfabrik. Nordstjernans knäckefabrik ägdes sedan 1944 av Wasabröd. Fabriken körde treskift året om, men var stängd på söndagar. Tolv ton bröd och över ett ton ströbröd producerades per dygn i fabriken. Bilden är från år 1950. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Östergötlands bil och traktordelar AB. Den 21 april år 1955 utbröt en stor brand på Östergötlands bil och traktordelar på Roxengatan 14. Byggnaden ägdes av Linköpings stad. Det var sannolikt en svetsloppa som orsakat branden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Simskola vid Tinnerbäcksbadet i Linköping. Herrarna på bryggan: Darko Prvan, Victor Lundqvist och Lennart Johansson. Prvan var lärare från svenska simförbundet, han besökte Tinnis år 1953. Victor Lundqvist har enligt uppgift lärt 15 000 linköpingsbarn att simma. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
En bisvärm slog sig ner på en cykel i juni 1953 under värmeböljan. På bilden ser man även linköpingsfotografen Arne Gustafsson dokumentera händelsen. Östgötens rubrik den dagen var fyndigt nog "Bicykel". Bi. Bisvärm. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Hjalmar Johansson och Karl Karlsson förbereder sisal för kardning på Wahlbecks fabriker. Företaget, vars huvudprodukter var rep och mattor, hade 580 anställda. Wahlbecks grundades år 1877 som ett repslageri. Verksamheten växte och efter första världskriget inleddes tillverkningen av mattor. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Jörns station. Statens Järnvägar, SJ. Stambanan öppnades 1984. Stationshuset och järnvägshotellet invigdes 1900. Stationen byggdes om 1928 och moderniserades helt 1946. 1893 när kung Oskar II åkte till Boden för att inviga den sista delen av stambanan så stannade han i Jörn och åt lunch på järnvägshotellet. En annan berömd gäst var Lenin som passerade här på väg till Ryssland för att starta en revolution, vilket han som bekant lyckades väl med. Elektrifierades 1941. All trafik lades ner 1990.
Telefontornet i rimfrost, slutet av 1800-talet. På taket till den nya telefonstationen vid Malmskillnadsgatan i Stockholm byggdes 1886 ett jättestort torn i järn. Därifrån gick 4000 telefontrådar ut över hustaken i staden. Stationen var världens största i sitt slag och Stockholm den telefontätaste staden i världen vid den här tiden. Telefontornet stod kvar till 1953 då det måste rivas efter en eldsvåda. Tornet brann den 23 juli 1952.
Statens Järnvägar, SJ järnvägsolycka i Kil tåg 4872 den 14 januari 1949 Tåget, som bestod av 60 vagnar och hade en tågvikt av 1006 ton och var på väg Göteborg-Falun sammanstötte med ett tågsätt på grund av fellagd växel. Lokets vikt 80 ton. Inga nämnvärda skador uppstod å spår eller andra vagnar. Å loket skadades ej ens en fönsterruta. Elströmmen bröts ej genom olyckan.
DALSLANDS JÄRNVÄGS 50 ÅRS JUBILEUM I ED. Lördagen den. 20 juli 1929 Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Station före branden 1910. Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
VGJ 5 . VGJ ,Västergötland - Göteborgs Järnväg .Stationshuset byggdes 1877 för föreningsstationen SJ-BJ. Nytt stationshus i trä 1929 .Stationen öppnades 1876 för godstrafik och 1881 för persontrafik. Ett första stationshus 1877. Det revs 1929 och ersattes av ett nytt, alldeles intill det äldre. Den nya stationsbyggnaden som var mycket lik den tidigare, revs 1984. 1 juli 1964 inordnades Olskroken organisatoriskt under Göteborg Norra. 16 juni 1980 upphörde persontrafiken .Stationshus i en våning i trä .Full expedition 1.6.1887
Tårurspårning vid Bredaryd. Från vänster till höger syns personvagn HNJ 1011, postvagn HNJ 19 resgodsvagn HNJ F3 761 samt ånglok HNJ 28. Längst till höger syns ett till tåg med ånglok och två vagnar. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Järnvägsstationen i Dals-Rostock. Sidobyggnaden till vänster användes vid den ursprungliga hållplatsen i Rostock, anlagd 1884, och var ursprungligen förlagd ovanför Rostocks brunn. Senare fraktades byggnaden ner till den plats där Dals-Rostock järnvägsstation uppfördes 1908, och byggdes då ut till stationshus. 1941 revs stationshuset och ersattes med ett nytt. Idag finns i Dals-Rostock en modell i skala 1:2 av det ursprungliga stationhuset.
Broarbete vid Skellefteåälven, Kusfors. Järnvägsbron byggdes med en kombination av stående och hängande parabelfackverk. År 1943 hade den ursprungliga bron, som togs i bruk 1893, tjänat ut. Då byttes de tre stålspannen ut mot nya medan samma landfästen och brostöd användes. Den nya bron hade underliggande stålbalkar i alla tre spann. Det långa mittspannet var dessutom utformat som en bågbro med vertikala stag ned till den underliggande balken. Bron trafikerades fram till linjeomläggningen 1993.
Snälltåget nr 3 som avgick från Gävle på nyårsafton kl 14:13 spårade ur 16:42 vid Buddby som liggen en bit norr om Vendels station. Tåget bestog av 12 personvagnar med omkring 70 st resenärer .Restaurangvagn och en finka. De enda personskador som uppkom var att lokföraren fick bulor i huvudet, skrapsår på en fot och ett blåöga. Eldaren Fick bara ett skrapsår på ena armen och slog i huvudet så han fick huvudvärk. Alla passagerare klarade sig lyckligtvis oskadda.
Eds station , järnvägshotellet i för grunden. Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Statens Järnvägar, SJ Å 1474. Ljungströms Turbinlok med tåg. Fredrik Ljungström, år 1922, konstruerade två stycken snälltågsturbinlok, SJ lok litt. Å, vilka blev byggda av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Dessa lok skilde sig i många avseenden från det vanliga ångloket. Turbinloket bestod nämligen av två sammankopplade fordon, pannvagnen och kondensorvagnen. Pannvagnen som saknade drivhjul, vilade på en tvåaxlig boggi samt tre fasta bäraxlar. Det var det största ångloket vid SJ. Turbineffekt 1.800 hk. Skrotades 1935 i Örebro.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.