Porträtt av rektor Per Axel Cyrus Ludwig Romdahl. Född 1841 i Hangvar socken, Gotlands län som son till Petter Henric Romdahl och Eva Maria Theodora Romdahl. Lämnade Gotland 1862 för Djursnäs i Kalmar där han var student en tid men bosatte sig slutligen i Linköping. Gift 1879 med Klara Adolfina Teresia Brogren. Far till konsthistorikern och museimannen Axel Ludvig Romdahl. Död i februari månad 1926 i Linköping.
Från 299 kr
Kvarteret Bokbindarens sammanhållna träkåksbebyggelse var bland de sista miljöer av typen som revs i Linköping. Ett nytt polishus skulle uppföras men så mycket mer blev inte av platsen. I decennier en grusparkering och i senare tid ett torg som saknar lockelse. Ett bankhus har i senare tid uppförts i kvarterets östra del men dessa besöks som bekant alltmer sällan. En del av längan räddades dock för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Närmast dåvarande Ågatan 7.
Almarna slår skuggor över griftegårdens mittgång i Linköping. Två flickor stannade upp inför fotografens göromål vilket bidrar till bildens stillhet. Griftegården anlades i början av 1800-talet för att möta stadens ökade befolkning. Vid tiden fanns även sedan länge ett växande motstånd mot begravningar vid den centralt liggande domkyrkan. Tiden för bilden var omkring förra sekelskiftet och redan då hade man nödgats vidga griftegården mot norr. Alla helgons kapell som skymtar i fonden placerades centralt i den då nya Norra griftegården.
Maarten van Heemskercks altarskåp i Linköpings domkyrka mäter nära åtta meter i bredd med öppna dörrar. Prydnadens tidiga historia och vägen till Sverige är höljd i dunkel men den skänktes till kyrkan av kung Johan III i början av 1580-talet. Altarskåpet var fram till 1812 placerat i högkoret men flyttades för att erhålla ett bättre ljus i kyrkan. Notera radiatorelementet under skåpet, en rysning i bevarandesynpunkt.
Linköpingsfotografen Didrik von Essen väckte uppmärksamhet bland boende utmed Hunnebergsgatan när han passerade en sommardag 1903. Gatuskylten ger besked om att han stannat vid Hunnebergsgatan 16 A, som vid tiden ägdes av resepredikanten Johan Ludvig Norman. Den handskrivna skylten till höger med texten No 59, talar upplysningsvis om att gården låg efter dåtidens kvatersindelning i Sankt Pers kvarter nr 59. I övrigt är huset ett exempel på den enkla träkåksbebyggelse som ännu vid tiden för bilden var gängse bostad för många mindre bemedlade stadsbor.
Porträtt av Anders Johan Hjälm. Son till livgrenadjären Nils Johan Hjelm och Maja Stina Samuelsdotter, vid tiden för sonens nedkomst boende i Korsnäs grenadjärtorp på Gärstad ägor i Rystad socken. Efter studier gift 1877 med stockholmsfödda Hilma, född Samuelsson. Paret förenades efter giftemålet i Arnö, där Hjälm erhållit tjänst som vice komminister. Året därpå flyttade makarna till Alfta efter att Hjälm blivit utsedd till kapells- och brukspredikant i Svabenverks kapellsförsamling i Alfta socken. Från 1890 var de kyrkoherdepar i Vittinge, Uppsala län.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping under rivning. Gathuset var uppfört omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta. Fotografiet är en del av en dokumentation som Östergötlands museum lät genomföra 1951-52. Upplysningsvis kan nämnas att den främre skorstenen kom att rasa under det följande rivningsarbetet, varvid två arbetare avled.
Hunnebergsgatan 7 i Linköping. Vy från gården 1929. Gatan, som skymtar genom porten, var stadens infartsväg från nordväst ända från medeltiden till in i början av 1900-talet. Genom husets fönster har man kunnat följa gatulivet sedan 1600-talet. Undersökningar visar att delar av huset uppfördes 1632 och att det byggdes ut 1685. En respektfull ålder som även visar att byggnaden klarade sig vid den stora stadsbranden år 1700.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna erbjöd järn- och redskapsaffären Hydén & Rundström sina produkter där den arbetsbesparande självbindaren var något endast större jordägare kunde kosta på sig. Företagets minst sagt påkostad utställningspaviljong kom upplysningsvis att efter utställningen flyttas till Stjärnorp för att tjäna som sommarhus.
Nött men unikt fotografi från Tullgarn omkring förra sekelskiftet. Bilen, en Peugeot modell 28, inköptes år 1900 av kronprins Gustaf för sina resor mellan Stockholm och kungsgården Tullgarn som han vid tiden disponerade. Bilens förare har av John Nerén (förf. Automobilens historia) antagits vara verkmästare G Behmer alternativt Brehmer men har för denna uppgift inte närmare identifierats. Kusken får antas vara Klas Robert Thorell som denna tid var anställd vid Tullgarn. Byggnaden i bakgrunden är Tullgarns värdshus.
Gamla Dalarö. Dalaröklubben. Vid 1900-talets början fanns en populär sammanslutning som kallades Dalaröklubben. Den bestod till största delen av sommargäster och på programmet stod bl.a. teaterföreställningar och sommarfester. Initiativtagare till klubben var Dalarös badläkare, dr. Willner, som teaterdirektör fungerade tandläkare Ling. På bilden stiger just Kung sommar iland för att tas emot av folket, innan han med följe och musikkår beger sig till Schweizerdalen för att inleda sommarens festligheter.
Vänersborg. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ. Svängbron över hamnkanalen i Vänersborg. Fotot taget den 15 maj 1867, två dagar före UWHJ öppnades för allmän trafik på hela sträckan Uddevalla-Herrljunga. Spårvidd efter engelskt mönster 4 engelsk fot = 1217 mm. Banan breddades till normalspår åren 1898-1899. Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ, hade samma spårvidd och breddades samtidigt med UWHJ. Greve Arvid Taube var den förste trafikchefen för båda banorna Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ och UVHJ.
Snälltåget nr 3 som avgick från Gävle på nyårsafton kl 14:13 spårade ur 16:42 vid Buddby som liggen en bit norr om Vendels station. Tåget bestog av 12 personvagnar med omkring 70 st resenärer .Restaurangvagn och en finka. De enda personskador som uppkom var att lokföraren fick bulor i huvudet, skrapsår på en fot och ett blåöga. Eldaren Fick bara ett skrapsår på ena armen och slog i huvudet så han fick huvudvärk. Alla passagerare klarade sig lyckligtvis oskadda.
Nydqvist & Holm AB fick 1931 fyra lok från Borås - Alvesta Järnväg som delbetalning för BAJ L 70 och Baj L 71. Loken som erhölls var BAJ 51, samt tre lok som tidigare tillhört Göteborg - Borås järnvägar, GBJ1, GBJ 3 och GBJ 4. Dessa fyra lok såldes sedan till Iran efter revision. Loket på bilden är ett av de tre GBJ-loken, bilden troligen tagen strax innan leverans.
T semafor Stationshuset, en våning i trä, uppfört 1907. Kombinerat med poststation. Huset kvar ännu 1977 klätt med Sisiplattor och använd som bostad. Godsmagasinet var flyttat från Solberga station (tillhörde tändsticksbolaget) och revs 1948. Ett lokstall av trä uppfördes i södra änden av bangården. Ett nytt lokstall i tegel uppfört 1929 med tre stallplatser. Efter järnvägens nedläggning användes stallet som mekanisk verkstad till 1976 då det revs
På bangården i Österström, framför lokstallet. Till vänster Österströmsbanan, ÖB lok 1 "Skönsvik". Till höger ÖB lok 2 "Österström". Lok 2 hette från början "Holm" men bytte efter bara ett år till "Österström". Andra namn för dem var "Gammelmaskin" ("Skönsvik") och "Nymaskin" ("Österström"). Notera gnistsläckaren på "Österström", den är vänd nedåt. Stående från vänster: 1 - Oskar Olsson 2 - 3 - Karl Magnusson 4 - 5 - 6 - Nils Åström 7 - Till höger på lok nr 1 Anders Fisk.
Statyer av Oscar Berg och Johan Nyholm som felaktigt tillskrivits C. A. Söderman i bildtexten. Statyerna satt på fasaden på Stockholm Central. Kvinnofigurerna symboliserar södra och mellersta Sverige. Illustrationen kommer från Ny Illustrerad Tidning 1873-12-06. Illustratör okänd. Statyerna satt högst upp på fasaden på var sida om lilla riksvapnet. Då taket och mittpartiet bygges om 1910 flyttades de upp i det ombyggda krönet. Statyerna försvann troligen då fasaden förenklades 1950.
Statens Järnvägar, SJ F 1200 på vändskiva . Levererad 1914 Numera vid Järnvägsmuseet i Gävle SJ F 1200 var 1918 inblandad i Getå-olyckan Alla F-lok såldes 1937 till Danmark. Där tillverkades även nya lok av denna typ. I Danmark hette loket DSB E 964. När typen slopades i Danmark kom F 1200 tillbaka till Sverige och är sedan 1963 renoverad och i körbart skick. 21/4 1943 angripet av allierat flyg vid Forlev - bara lättare skador
Västra stationen BJ. Bergslagernas Järnvägar. Namnet var tidigare "Filipstad". Station anlagd 1876. Stationshuset bestod ursprungligen av ett envånings stenhus, tillbyggdes och påbyggdes 1907-08 med en andra våning för beredande av plats för trafikinspektören och bostad för stationsinspektorn. Det normalspåriga spårsystemet har byggts ut och ändrats 1924 och 1942. Namnet nu åter "Filipstad". Stn öppnad 1/8 1876. Namnet ändrat till "Filipstads Västra" 1/1 1909. Lastplats från 2/9 1985, men i bruk för exempelvis "sommartågen" .Namnbytet till Filipstads Västra 1.9.1908
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.