När Snausarve delades någon gång efter 1600-talets mitt, blev Anders Hansson 1610-1690 ägare av den här ursprungsparten, vilket år är inte känt, men han ägde parten 1670. Sonen Hans Andersson född 1661 gifte sig 1699 med Anna Larsdotter och de fick 3 barn, varav äldste sonen Anders Hansson född 1700 blev näste ägare. Anders gifte sig omkring 1725 med Anna Olofsdotter Hummelbos i Burs och eftersom Anders var sjuklig, var det hon som stod för gårdsparten. De fick också 3 barn och även nu var det äldste sonen son ärvde parten, Hans Andersson född 1726 gift 1752 med Margareta Larsdotter född 1729 från Botels. Hans och Margareta fick 4 barn varav två hette Hans! Men det blev en son Anders Hansson född 1756 som blev näste ägare, gift 1781 med Brita Larsdotter född 1750 från Smiss och de fick 4 barn. Anders dog och Brita gifte om sig 1794 med Gabriel Jakobsson född 1767 från Pilgårds på När. Äldste sonen i första äktenskapet Hans Andersson född 1782 och gift 1802 med Dorotea Jakobsdotter Lyberg född 1778 från Lye tog över parten. Hans och Dorotea fick 7 barn och det blev yngste sonen Hans Hansson född 1820 som blev näste ägare. Han gifte sig 1848 med Margareta Elisabet Nilsdotter född 1827 från Anderse och de fick 6 barn. 1879 tog sonen Jakob Niklas Hansson född 1849 över parten, gift 1887 med Anna Lovisa Hansdotter född 1855 från Hägdarve på När. De fick 5 barn och det blev dottern Hermanna Hansson 1894-1995 som blev näste ägare. Hon gifte sig 1927 med Ernfrid Södergren född 1900 från Hallbjäns och de tog samma år över parten. De fick inga barn, utan tog en fosterdotter, vilken inte tog över gårdsparten. Hermannas äldsta syster Nelly Helena född 1888 gifte sig till granngården Goks och det blev hennes dotterdotter Helena Kolmodin född 1968 som köpte den avstyckade parten 1994 av Helenas föräldrar Gunhild och Henry Nyroth med sin sambo Kent Jakobsson född 1966 från När. När de separerade såldes parten. På bilden ser vi från väster: Harald Hansson 7 år, Hermanna Hansson 10 år, hon blev 101 år gammal, och Henrik Hansson 15 år. I bakgrunden ser vi manbyggnaden, en parstuga från 1800-talets första hälft och brygghuset.

Från 299 kr

Landskrona - Kävlinge - Sjöbo Järnväg, LKSJ- anläggning. Ångloket " Maria ". Lokets historik: 1876 - 1890 Entreprenør Hillen, Grave, Arnhem/NL 1891 - 92 Jernbaneanlæg mellem Østrup og Løgstør på Hobro - Løgstør for Gunnerson, Hoffmann & Hansen. 1892 - 94 Anlæg af Viborg - Ålestrup for Gunnerson, Hoffmann & Hansen. 1896 Jernbaneanlæg mellem Svendborg og Langå på Svendborg - Nyborg Banen for Hoffmann & Gunnerson. 1898 Anlæg af andet spor ved Ringsted for Hoffmann & Gunnerson. 1899 - 1902 Anlæg af grusbanen Farum _ Lillerød og grustransporter mellem Farum og Lillerød for Johannsen & Såbye. 1903 - 04 Anlæg af Kävlinge - Sjöbo Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1906 - 07 Anlæg af Kävlinge - Barsebäck Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1908 - 11 Anlæg af Varberg - Ätrans Järnväg for Såbye & Lerche. 1914 - 17 Anlæg af Borås - Ulricehamn Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1921 - 25 Sporlægning på Midtsjællandsbanens sydlige del mellem Ringsted og Næstved. Bodilsen, Dombernowsky & Sandager. 1927 Anlæg af Røde Kro - Løgumkloster for Bodilsen & Sandager. Bemærkninger Kun kedlen har byggeår 1876. Rammens byggeår er 1878. Viborg - Ålestrup var færdig 1893, men lokoet flyttedes først 1894. Andetsporsanlægget ved Ringsted er formentlig strækningen mellem Viby S. og Frederikslund. Anlæg af grusbanen Farum _ Lillerød 1899 - 1902 dækker muligvis også gruskørsel til firmaets arbejder på Nordbanen? Formentlig deltog lokoet også i grusbanens fra Farums anlæg. Kontrakterne 1906 - 07 og 1914 - 17 er ikke helt sikre. Anlæg 1913 - 16 af Trollhättan - Nossebro Järnväg for Såbye & Lerche er også set, men passer næppe da denne bane havde sporvidden 891 mm. Kun i Trollhättan var der normalspor. Dombernowsky & Sandager ændrede 1921 navn til Bodilsen, Dombernowsky & Sandager. Niels Munch

Från 299 kr

Med början från vänster längst ned: A Gladys Andersson, Arvika, f 1942 Birgitta H M Andersson, Malmö, f 1942 Siv M Andersson, Örkelljunga, f 1941 Gunilla C Aspler, Värnamo, f 1941 Barbro I Bengtsson, Örslösa, f 1943 E Ingegerd Bergsten, Eksjö, f 1942 Margareta K Björk, Oskarshamn, f 1942 A-Kristina L Borssén, Trollhättan, f Nilsson, 1939 Barbro I-M Drugge, Niemisel, f 1942 Siv M L Engstrand, Växjö, f 1943 Katarina E Estberg, Uppsala, f 1940 Margareta H Forsström, Uppsala, f 1938 L G Ann-Kristina Frisk, Växjö, f 1941 Eva M L Gustavsson, Lammhult, f 1942 E Anita Horrdin, Malmö, f 1942 Siv A Johansson, Halmstad, f 1941 E Bodil G Lindskog, Långebro, f 1942 G Birgitta K Löfgren, Alingsås, f 1942 Barbro A M Nilsson, Norrköping, f 1942 Sonja M Nordberg, Kalmar, f 1941 B Agneta Nyborg, Malmö, f 1941 Kerstin M Nylén, Trollhättan, f 1943 marja-Lena Olsson, Helsingborg, f Mielonen 1940 Stina M Persson, Karlshamn, f 1940 S Birgitta Risheden, Tvååker, f 1941 Karin H Svensson, Varberg, f 1943 Gunilla Törnqvist, Tunadalsverken, f 1942 Gunilla B Werner, Sundsvall, f 1943 Lena M Årén, Göteborg, f 1941 Siv M Östberg, Sunne, f 1937

Från 299 kr

Kommentar till bild A 78822: Albin hette Gustavsson i efternamn. Hans far hette Gustaf Johansson och Albin tog som brukligt var på den tiden sin fars förnamn och lade till âson. Bilden är tagen vid knuten av torpstugan på gården Nyborg i Enåsa socken. Albin var i sin ungdom rallare och var med och byggde västgötabanan. Han hade tre syskon: Ivar som emigrerade till Amerika 1897, Sofia som gifte sig med Anton Andersson i Eken i Hassle församling och Anna som arbetade i olika mejerier i sin ungdom. När föräldrarna blev gamla och orkeslösa flyttade Anna hem och hjälpte till på gården. Vid faderns frånfälle tog Albin över gården och drev den tillsammans med syster Anna till 1950 då han sålde gården till David Andersson i Enåsa Sörgården. De sista aktiva åren före pensionen arbetade Albin som lantarbetare på Fålebergs gård. Albins syster Anna dog 1968. Då flyttade Albin till äldreboendet i Hasslerör där han bodde till sin död 1976. Han och systern ligger begravda på Enåsa kyrkogård. Jag kommer väl ihåg Albin från min barndom. Jag har många gånger dragit slipstenen åt honom när han slipade lien. Då var det 25 öre att tjäna. Det var inte lättförtjänta pengar. Han gav sig inte förrän lien var så vass att han kunde raka sig med den. // Kjell Dahlén

Från 299 kr

Med början från vänster längst ned: A Gladys Andersson, Arvika, f 1942 Birgitta H M Andersson, Malmö, f 1942 Siv M Andersson, Örkelljunga, f 1941 Gunilla C Aspler, Värnamo, f 1941 Barbro I Bengtsson, Örslösa, f 1943 E Ingegerd Bergsten, Eksjö, f 1942 Margareta K Björk, Oskarshamn, f 1942 A-Kristina L Borssén, Trollhättan, f Nilsson, 1939 Barbro I-M Drugge, Niemisel, f 1942 Siv M L Engstrand, Växjö, f 1943 Katarina E Estberg, Uppsala, f 1940 Margareta H Forsström, Uppsala, f 1938 L G Ann-Kristina Frisk, Växjö, f 1941 Eva M L Gustavsson, Lammhult, f 1942 E Anita Horrdin, Malmö, f 1942 Siv A Johansson, Halmstad, f 1941 E Bodil G Lindskog, Långebro, f 1942 G Birgitta K Löfgren, Alingsås, f 1942 Barbro A M Nilsson, Norrköping, f 1942 Sonja M Nordberg, Kalmar, f 1941 B Agneta Nyborg, Malmö, f 1941 Kerstin M Nylén, Trollhättan, f 1943 marja-Lena Olsson, Helsingborg, f Mielonen 1940 Stina M Persson, Karlshamn, f 1940 S Birgitta Risheden, Tvååker, f 1941 Karin H Svensson, Varberg, f 1943 Gunilla Törnqvist, Tunadalsverken, f 1942 Gunilla B Werner, Sundsvall, f 1943 Lena M Årén, Göteborg, f 1941 Siv M Östberg, Sunne, f 1937

Från 299 kr