Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Från 299 kr
CV-reportage, SECO-ordföranden 17 februari 1966 Ett lok står inne på CV. Ena framlyktan på loket är släckt och det andra är tänt. Två män i arbetsuniformer samt med hattar på huvudena står till höger och konverserar. Tåghjul ligger på rad till vänster. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Tunbanan invigdes 11 nov. 1908. Loket tillverkat vid Kristinehamns Mekaniska verkstad och kom i trafik vid LSSJ 1874. Det kom att trafikera smalspårsbanor i varabygden och skrotades 1916 då det kom större o starkare lok. Skarabanan köpte Håkantorpsbanan 1892 och drev trafiken på denna bansträcka fram till år 1902 då Lidköpings stad inköpte densamma.
Vykort: "Parti av Varberg med Platsarne". Utsikt från kraftstationens skorsten mot Platsarna. Ett tåg är på väg söderut - ångan från loket syns vid södra fästningshörnan. Till höger i bild syns societetsparken med restaurangen. I förgrunden upplag av bland annat brädor. En järnväg söderut från Varberg anlades under namnet Mellersta Hallands järnväg och invigdes 1886.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Det bedrevs som AK-arbete. Loket man transporterade bort fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Loket hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Loket troligen ett byggnadslok SJ Bycf tillverkat av Orenstein & Koppel på en decauvillebana. (När man pratar om Svergies decauvillejärnvägar menar man i allmänhet permanenta eller tillfälliga banor med spårvidden 600 mm De färdiga rälsbitarna för provisoriska banor är jämförbara med de rälslängder som används på en modelljärnväg.) Statsbanan: Morjärv-Lappträsk Kajbyggnaden vid Räcktjärvändan.
Loket är ett Statens Järnvägar, SJ Ke som växlar vagnarna SJ C3d 2213 (teakklädd) som och SJ C3d 2125 (plåtklädd). Vagnarna är märkta enligt 1927 års märkning och den närmsta har målad märkning med samma typsnitt som de gjutna tecknen på andra vagnen.
Statens Järnvägar, SJ F 1271. Loket tillverkades 1916 av Nydqvist och Holm AB och tillhörde de största konventionella ånglok som SJ ägt. SJ F1271 såldes 1937, tillsammans med övriga F-lok, till Danske Statsbaner, där det gick i trafik fram till 1970 då det slutligen skrotades.
Johannishus station anlagd 1896. Envånings stationshus i tegel. Ångloket på bilden tillverkades 1901 och fick litterat Västra Blekinge Järnväg, WBlJ lok 20 "Magnus Stenbock" Från 1903 Mellersta Blekinge Järnväg, MBlJ lok 20, från 1906 Blekinge Kustbanor, BKB lok 20 och från 1942 SJ C3r/C3t/W4t 4007. Loket slopades 1954 och skrotades 1955.
På bilden ser man personvagnarna Statens Järnvägar, SJ C6b 509, C7 260, C7 78 slopad 1891 och C6b 767 före dettad Hallsberg - Motala - Mjölby Järnväg, HMMJ C 13. Närmast stationshuset står ett tågsätt med loket SJ O 24 "Frey" slopat 1903, G2 11661 som blev I1 1907, ett par C7 till samt en C6b. TT
Gävle norra station år 1902 bangården till vänster. Lokverstaden till höger om loket. Under vatten kastaren syns närmast taket och en del av hotell Fenix samt där bortom stationhuset. Till höger om Fenix syns godsmagasinets tak. GDJ D 26 "Björn" med lokförare Norman. På marken till vänster Baningenjör Victorin till höger Maskiningenjör Nordström. Gävle - Dala Järnväg, GDJ.
Statens Järnvägar, SJ Dg 123. Persontåg 1204 skall gå till Jönköping-Falköping. Efter loket DF05 2757, F1 25578 (modell 1915) och BC05 2406. Bakom dessa skall finnas KJ BC0 (Kalmar-Göteborg), C3 och C0. På andra sidan plattformen står troligen snälltåg 18 då vagnen är en tysk resgodsvagn med stålkorg, Pw4ü28 eller 29.
OKB E 6 med invigningståg Bilden visar OKB E6 som den 1 november 1926 står berett att avgå med invigningståget på delsträckan Gävle - Söderhamn. När OKB förstatligades 1933 återkom loket till SJ där det fick tillbaka sitt gamla nummer E 1330. Byggd 1917 , 1925 fd. SJ 1330 , 1933 åter SJ E 1330
OKB E 6 med invigningståg Bilden visar OKB E6 som den 1 november 1926 står berett att avgå med invigningståget på delsträckan Gävle - Söderhamn. När OKB förstatligades 1933 återkom loket till SJ där det fick tillbaka sitt gamla nummer E 1330. Byggd 1917, 1925 fd. SJ E 1330, 1933 åter SJ E 1330.
Den nyanlagda bron över Skellefte älv vid Kusfors. Bron bestod av 2 spann på 30 meter och ett spann på 61 meter. Kostnaden för bron var 198 070 kronor. Loket är Statens Järnvägar, SJ Kc1 305 "Vanland" tillverkat av Nydqvist & Holm 1888. Tåget står i riktning mot Jörn.
Statens Järnvägar SJ B 1325 med tåg vid Tomteboda. Tomtåget till snälltåg 9 på väg ner till Stockholm C och avgång mot Göteborg ca 12.40. Tåget består av SJ B 1325, Fo1 25637, Bo5 2287, Bo3, ABo3, Co8, Co8 och BCo(7). B-loket har matarvattenförvärmare vilket syns på den stora pumpen på gångbordet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.