Statens Järnvägar, SJ Detta fotografi har särskilt framställts efter ett gammalt vykort genom förmedling av Jularbo fotografister anstalt, innehavare HJ.Eriksson som skänkt det till historiken över Jularbo station. Omstånde foto, som efter stora ansträngningar av f.d. stins Dubois letades fram ur gammla gömmor, härstammar från år 1904 den 23n mars. Var god lägg märke till dom blommande prydnadsbuskarna, vilka sålunda förtäljer om den ridiga våren det året. Interessnt är den dåtida infartssignalen med dess plsering mittför stationshuset. Till höger om infartssignalen står Stins Dubois samt intill honom,tillsammans med sin lilla son, står stfru Lilja.Sonen Rickard är numera förste kontorist på Biljettexpeditionen vid Stockholms central. Fotogenlycktan på stationshusets vägg talar om hur belysningsförhållanden på den tiden voro ordnade efter de dåtida resursern som stodo till buds.Det gamla förmäma stationshuset är alltjämt då detta skrivs i bruk.Dess stillsamma och behagliga" fick-tack" skänker mig både ro och arbetsglädje.Karl Bergman.( Tillhör Jularbo Stations historia.)
Från 299 kr
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. Edvard har skrivit till Kristina runt motivet på framsidan: "Torp den 10/8 1903. Jag fick ditt bref nu. Tack för ditt bref af d 28/7 jag skall besvara det när jag kommer dit som brefvet innehåller ty jag skref i går och will ej öppna det nu. Ty 20 ören är pengar det vet du väl. Postbudet går i morgon så därför sänder jag detta meddelande 2 dufvor mår bra. Eller hur tycker du! Många varma hälsningar medföljer från mig till dig. Skrif snart bedes. E Nilson" Motivet på framsidan föreställer två svanar i en sjö.
Reproduktion av flygblad: propaganda, från finska sidan till Röda Armé-soldater under finska vinterkriget 1939-1940. Kollage av foton och text. Text i översättning: Bildens vänstra sida: Finländarna betalar dig generöst för de vapen du tar med dig: För en revolver 100 rubel för ett gevär 150 rubel för en snabbskjutande revolver 400 rubel för ett maskingevär 1500 rubel för en stridsvagn 10 000 rubel För ett intakt flygplan betalas 10 000 dollar och dessutom en utlandsresa till valfritt land. Ner med kriget! Ge upp och avsluta det. Gå över till oss. Vi välkomnar dig. Bildens högra sida: Politrukerna och de röda befälhavarna jagar in dig i den kalla dödens famn. Vi ger dig råd om hur du kan rädda dig. Förgör politrukerna och de röda befälhavarna. På så sätt har tusentals av dina kamrater undgått döden. Från Svenska frivilligkåren i Finland, F 19.
Bilden visar nedtagning av värmepannan till panncentralen år 1953. Pannorna var fyra till antalet och vägde omkring 2 ton per styck. Dessa rullades på järnrör fram till nedtagningsplatsen och arbetet utfördes som övningsobjekt av en militärlastbil. När pannan hade placerats över det urspårade hålet i betong-bjälklag, brast det extra sidostödet på lastbilen med påföljd att lastbilen välte och pannan åkte ned i hålet.Tur i oturen var att kranarmen räckte över hålet och stoppade mot betongvalvet på andra sidan och pannan kunde firas ned. Hade kranarmen ej tagit i betongkanten hade lastbilen vält över och pannan blivit sönderslagen mot betonggolvet, höjdskillnaden var 6,5 meter och en svår olycka kunde blivit följden, då det var många arbetare som var intresserade att se hur det gick till. Arbetet utfördes av underentrenör (rörfirman), som hyrt lastbilen för nedtagning av pannorna. Bilderna är tagna från andra vånings bjälklag, där övriga arbetare följde händelserna. Panncentralen va
Detta klassiska visitkortalbum av mindre format är inbunden i präglad läder med messinglås. De tjocka kartongsidorna med guldkant har fickor för att skjuta in ett visitkort per sida, den dekorativa tryckta ramen är enkelt utformat. Albumet är ett tidigt exemplar ur engelsk eller amerikansk produktion med fotografier från 1860-talet. På första sida finns en påskrift på engelska - "The Photografic Album". Eftersom bilderna på de första sidorna visar medlemmar av familjen Ridderhjerta härstammar albumet förmodligen från denna familj som på den tiden var bosatt på Saint Barthélemy. Hur den kom till ägo av Kurt Nissen som skänkte den till Museet är inte dokumenterat. Dock var hans släkting Rudolf Nissen sjöofficer på fregatten Vanadis som hämtade hem öns invånare till Sverige år 1878.
Johan Alfred Nilsson/Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken. Efter konfirmation blev det drängplatser och ett par år vid Klafreströms järnbruk, innan han i 20-årsåldern blev skogsarbetare i Lappland. Här upptäckte han hur mycket hembygden betydde för honom, och han började sitt skrivande. Rallarlivet prövade han också på, tills han 1892 åkte hem och blev rotesoldat för Harshults rote fram till 1904. Samtidigt antog han soldatnamnet Göth. Både rallare- och soldatlivet lämnade stoff till flera av hans böcker. Soldattorpet hyrde han ut och i stället tog han tillfälliga arbeten mellan regementsmötena. 1899 flyttade han till Braås nya stationsområde, gifte sig och blev sågverksarbetare. 1930 kunde Göth flytta in i sitt nya hem i Braås, och nu blev han författare på heltid. Förutom ytterligare ett antal böcker, teaterpjäser, en diktsamling och tidningsartiklar lämnade Göth c:a 140 faktaanteckningar till Nordiska museet och skickade många bidrag till Folklivsarkivet i Uppsala, Samfundet för Hembygdsvård med flera.
Gruvan, en av våra första utställningar, har genom alla tider varit en av de mest populära attraktionerna på Tekniska museet. Nu kan du utforska nya spännande upplevelser i de gamla gruvgångarna och uppleva en helt ny modern del med borrsimulator och andra spännande stationer. Vår populära utställning Gruvan har genomgått en rejäl förvandling förutom nya ytskikt, realistiska gruvarbetare och stämningsfull belysning har de gamla gruvgångarna fyllts med nya överraskningar, effekter och andra spännande inslag. Följ med på en resa genom trånga, mörka gruvgångar där du får uppleva hur det en gång så farliga arbetet i underjorden gick till hundratals år tillbaka i tiden. En helt ny del den moderna gruvan Dessutom har Gruvan utökats med en helt ny del med moderna gruvmiljöer. Starta äventyret med gruvbussen, som tar dig ned i underjorden. Framme i den moderna gruvans kontrollrum kan du ta plats i borrsimulatorn en styrhytt där du själv får styra den enorma borren in i bergväggen för att göra hål för sprängmedel och lasta malm. Här kan du också avfyra en rejäl salva med hjälp av knappar och spakar i ett riktigt sprängskåp som använts i Kirunagruvan. I den moderna gruvans kontrollrum möts du av mängder av skärmar för att följa metallernas och mineralens väg runt jorden. I skåp och lådor hittar du prover på 40 olika metaller och industrimineral som behövs för att tillverka en vanlig mobiltelefon. Här finns också mikroskop och andra verktyg för att testa och analysera borrkärnor från urberget. I den nya delen av Gruvan fortsätter berättelsen till nutid, och vi får se hur de en gång farliga arbetsplatserna numera liknar kontorsmiljöer och fikarum på vilken arbetsplats som helst. Vi får också träffa dagens gruvarbetare, avfyra sprängladdningar, åka buss långt ner i underjorden och prova att köra en borr- och lastningssimulator.
Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.
Axel Adelsköld porträtterad i uniform. Till kortet har hans syster Bib Adelsköld skrivit: "Min älskade bror Axel d. 1887. Axel Adelsköld 1/2 år före sin död. Jag var så liten då, 5 år, men jag älskade Axel och han lekte med mig och var aldrig otålig. Han berättade om sina resoroch ritade upp som i sagor hur allting såg ut. Allt detta och hvarenda liten smula eller ritning han gaf mig, tog min syster Maja ifrån mig. Hela sista tiden han var hemma i sin 3-rumsvåning i villan (Villag. 2) satt han sent uppe och skref och tecknade och jag smög mig ner, när man släckt i mitt rum och trodde jag sof. Tog på min klädning bakfram och höll på med våta kalla omslag på Axels hufvud. Sen isblåsa och en linnenäsduk och Caro? vår kokerska hjälpte oss. Gaf Axel thee. Antagl är det vårt fel att Axel dog. Han var då för sjuk. - Stackars, stackars pappa och mamma och mig. Sedan reste vi 3 6 månader i Frankrike och Italien, Tyskland och Schweiz. Firade julen i Nice på hotell A-- med tant Anna Wallenberg."
Masse var tydligen osäker på vem som ägt detta hus, trots att det borde ha varit uppenbart i bygden, särskilt som hans vän Hans Karlsson på Hallsarve köpte in detta av skiftet utdömda ställe och rev byggnaderna. Siste ägaren Lars Jakobsson från Hallsarve köpte stället 1883 av Lars Andersson som kommit på obestånd. Lars hade en son Anders Larsson Laurin född 1833, gift 1857 med Catarina Maria Larsdotter Ahlström från Bjärges. De byggde ett hus vid Allmänningen på 1850-talet, det som sen blev fattigstugan, och de var grannar till Masse och hans familj. Så det är mycket konstigt att Masse inte hade kläm på ägoförhållandena. Eller så har ägoregistret till bilderna gjorts långt efteråt när man inte längre mindes hur det var. Manbyggnaden på bilden kan vara det hus man fick skattebefrielse för 1796. Det har dock fått nya stora fönster vid 1800-talets mitt och taket har ändrats till spåntak. Huset var dömt till rivning pga skiftet och stod övergivet när Masse tog denna och förra bilden. Bakbygget kan ha innehållit ett litet brygghus. Huset med boplats var beläget mitt emot familjen Skoog på vägen mot Nybro, se Bild 868-870.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.