Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. "Silverhuset" som fick sitt namn sedan kungen frågat om huset var byggt i silver istället för sten, då kostnaderna var så höga till följd av de dyra och tidskrävande grundläggningsarbetena. Det s k silverhuset/Ivnetariekammare 1 uppfördes för förvaring av materiel från tolv linjeskepp. På bottenplan torkades och förvarades trossarna och på våningarna ovanför förvarades materiel som tåg och segel.
Från 299 kr
Fotodokumentation på Marinbasen i Karlskrona. T v: Spruthuset. Mitt i bild: "Silverhuset" som fick sitt namn sedan kungen frågat om huset var byggt i silver istället för sten, då kostnaderna var så höga till följd av de dyra och tidskrävande grundläggningsarbetena. Det s k silverhuset/Ivnetariekammare 1 uppfördes för förvaring av materiel från tolv linjeskepp. På bottenplan torkades och förvarades trossarna och på våningarna ovanför förvarades materiel som tåg och segel.
Stationen byggd 1901med ett stationshus i trä. som skulle vara provisoriskt tills Banan dragits in till centrala Kristianstad. Nytt stationshus byggdes först Nytt stationshus byggdes och då rev man det gamla stationshuset av trä. Namnet ändrades sedan till Öllsjö. Godsmagasin flyttat hit från Maltesholm. Kvar finns förutom stationshuset, som är uthyrt till ett företag, godsmagasin och lokstall i tegel från 1901. Lokstallet ingår som en del i en verkstadsanläggning nuförtiden.
Präst och teolog. Född i Nyköping 1884, död: 1976. Som präst verkade han först i Gävle som regementspastor på I 14 från 1913.(Heliga Trefaldighets församling). Var sedan verksam 1923-55 i Helga Trefaldighets församling i Uppsala som komminister, kyrkoherde och kontraktsprost. Blev Teol. dr 1923 vid Uppsala Universitet, docent 1927 och t.f professor i praktisk teologi 1938-41. Från 1941-51 lärare i kateketik vid samma lärosäte.
Gärds Härads Järnväg, GHJ, 1883 tillkom linjen Everöd - Åhus. Banans signatur blev GJ för att inte förväxlas med CHJ, då man menade att GHJ skulle kunna läsas fel. Att sedan Gotlands järnväg hade samma signatur verkade inte vara något problem. Stationen radikalt ombyggt 1923. Byggnaden med stora silos står det lagerhusföreningen där ligger Absolut Vodka är ett svenskt vodkamärke som tillverkas i Åhus av ett dotterbolag till Vin & Sprit.
Hospitalsområdet vid sjön Trummens strand i Växjö ligger i ett naturskönt läge. Här fanns en egen sluten värld i utkanten av staden, där både anställda och intagna sedan 1700-talet levt tämligen isolerat från omgivningen. Inhägnaden runt området revs så sent som 1968. Sankt Sigfrids sjukhus är idag namnet för de psykiatriska klinikerna på Sigfridsområdet i Växjö. Här bedrivs idag högspecialiserad psykiatrisk vård av främst personer som är dömda till ett straff med psykiatrisk vård som påföljd.
Konga dåv. snickerifabrik. I bakgrunden (t. vänster) skymtar man Södra Sandsjö kyrka. Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer.[3] Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Herrgården, Kronobergs kungsgård. Under 1720-talet fick landshövdingebostället Kronoberg en ståndsmässig bebyggelse som passade för en storgård. Sedan residenset i Växjö stod klart år 1848 användes kungsgården endast som sommarställe av landshövdingarna. År 1942 förvärvade Växjö stift en del av tomtmarken till Kronobergs kungsgård och anlade en folkhögskola. Skolbyggnader och elevhem byggdes, ett äldre sädesmagasin flyttades och byggdes om till kapell. År 1959 brann det äldre boningshuset - herrgården - ner.
Interiörbilder från Samuelssonska villan i Varberg. Villan uppfördes 1904 vid korsningen Lasarettsgatan-Västra Vallgatan till stadsfiskal Nils Olof Samuelsson (1864-1910). Sannolikt är det han med maka och barn i salongen på bild 1. Ritningarna gjordes av byggnadsingenjören Gottfrid Ljunggrens och var ett av hans första byggprojekt sedan han kommit till staden året dessförinnan. 1945 flyttade provinsialläkare Karl-Holger Hejll med familj in i huset vilket ledde till att det senare kom att bli mer känt som Hejllska huset.
Badliv på damernas strandbad Skarpe Nord sedan badhytter och cementgång ned till vattnet, där en ledlina tog vid, uppförts. Här syns att även träspänger lagts ut över den steninga stranden fram till cementgången. Badhytter fanns även vid männens badplatser Goda Hopp och Djupa Dräkt. Påbudet då var dock att badkläder skulle användas och sådana hyrdes därför ut av badföreståndarna. Nakenbad bland herrar i större omfattning etablerades tidigare än bland kvinnorna, där det dröjde till fram mot 1920-talets slut.
Gjutarnas fackförening vid Gavleverken ca 1937 Mannen med spaden är August "Gjutarn" Karlsson. Lagledare för Brynäs IF:s fotbollslag. Gavleverken hade sitt ursprung i Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Företaget sattes i konkurs 1893, men ombildades till Gefle Verkstäder. Efter ännu en ombildning och ett namnbyte 1910 fick fabriken slutligen AB Gavleverken år 1924. Man tillverkade ångpannor, gjutgods, spisar för ved- och gaseldning. Sedan 1992 heter företaget GA Plagan AB.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Norra Hallands Tidning Vestkustens tryckeribyggnad på Bäckgatan 27 i kv Sadelmakaren, Varberg. Tidningen gavs ut i Varberg mellan 1876 och 1950 och bildades genom en sammanslagning av Norra Hallands Tidning och Westkusten i Kungsbacka. ABF övertog lokalerna på 1940-talet sedan tryckningen flyttat till Falkenberg. Genom det i två steg avfasade hörnet, där entrédörren placerats, skapas illusionen av ett medeltidsaktigt utkragande torn. Till vänster står en kärra bland olika hjul och annan bråte, liknande ett skrotupplag.
"Hamnparti". I förgrunden mudderverk. Vid kajen från vänster ligger hamnmagasin uppfört 1874, tullhuset från 1883 samt varmbadhuset uppfört 1866. I bakgrunden rester sig Varbergs fästning och längst till höger ses två kallbadhus! Det äldre längst till höger skadades i den höststorm 1884 och det nya närmare i bild stod klart 1886 och sedan revs det gamla. Fotograf Björsell var verksam inte verksam i Varberg efter 1885, vilket sätter den bortre tidsgränsen för detta foto.
Vallens slott strax norr om Våxtorps samhälle. Slottet ligger på en liten lövträdsklädd holme i Storsjön med en numera torrlagd vallgrav åt fastlandet i öster. Den trelängade stenbyggnaden hyser rester i bottenvåningen och flyglarna från den medeltidsborg som uppfördes av dansken Peder Laxmand på 1300-talet. Nuvarande utseende tillkom vid en återuppbyggnad år 1801, sedan slottet härjats av brand 1800. Fotografiet förmodas vara från 1880-talet och slottet ses från sydväst. (Se även bildnr E2686, F8727)
Elna Eugenia Kling t.h. och "tyskan". Frk Kling med C. J. E. Ångmans mössa och klänning med mönster av posthorn. Ångman och frk Kling gifte sig sedermera. Elna Eugenia Kling har ett halsband med tillverkat av mässingsknappar från Sporrong. Omkring sekelskiftet 1900 blev det populärt att först inom militärväsendet, sedan inom flera statliga verk, tillverka smycken av uniformsdetaljer; armband, örhängen, halsband mm. Militärerna gav de tillverkade smyckena till sina käresta. Detta fenomen spreds till övriga samhället där uniformer förekom, bland annat inom postväsendet.
Vykort av Särdals kvarn som är en åttkantig sk holländare i sex våningar på stenfot, uppförd 1890 och har sedan använts fram till 1967. Maskineriet är intakt och välbevarat. Mjölnarbostaden i två våningar är uppförd invid kvarnen och de förbinds genom en gång. I övervåningen inrymdes ett magasin. Till kvarnmiljön hör också ett samtida fd svinhus från 1891 av huggen sten och trä. Samtliga byggnader ingår i byggnadsminnesförklaringen från 1980.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.