Hembygdsföreningen Westergyllen. På marsch till Torups slätt den 28/7 år 1929.
Från 299 kr
Stortorget 2, Börshuset. Hembygdsföreningen i Gamla Stans höstfest. Evert Taube uppträder.
Affär i Sjuntorp. Gamla affären 400 m sv om Rättaregården. Butiksinredning som hembygdsföreningen skall flytta…
Arkeologisk utgrävning i Drömminge, Voxtorps socken, Värnamo år 1942. Grävarlaget bestod av medlemmar i Hembygdsföreningen.
Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.
Knaparydsstugan - Onsalas äldsta ryggåsstuga, sannolikt uppförd under 1600-talet. Knaparydet betecknade en gång de skoglösa och bergiga markerna mellan Vikaholm och Gjövik ägda av Råö säteri/Knapagårdarna. Över seklerna hände det att delar av den bördigare marken "intogs", d v s inhägnades för nyodling, och att små bostäder uppfördes på ofri grund. Det var fattiga som bebodde dessa "lägenheter". Lägenheten med Knaparydsstugan var minst, men var redan under 1600-talet ett torp kallat Lyckerij eller Ryet, lydande under säteriet. Den lilla ryggåsstugan var sammanbyggd med ladan och taken täcktes med långtång och senare med torv (tegeltaket tillkom före 1920). Hushållet bestod av ca 6-8 personer, men männen gick på sjön så kvinnor och barn fick sköta om det lilla man hade av odling och djur. Dessa "backhussittare" på Knaparydet fick understöd av socknens fattigkassa för att klara livhanken. Sally Therese Andersson (f 1879) och hennes dotter Ethel blev de sista av fyra generationer av samma sjömanssläkt att bebo Knaparydsstugan. Sally Therese hade löst in tomten 1937 och sålde den på 1950-talet. Nordhallands Hembygdsförening och Onsala Hembygdsgille köpte stugan och flyttade den med inventarier till Utholmen i Gottskär. Uthuslängan kortades då av med ca 1/3. Dessvärre blev byggnaden vandaliserad och därför flyttad 1985 till en plats vid kyrkstallarna intill Onsala kyrka där den fortfarande (2022) står kvar.
Åshusby
Från Hembygdsföreningen Weatergyllens ledarkurs vid Fristad Folkhögskola år 1929. Främst i mitten sitter ordf. Gustav Karlsson och rektor Holmqvist.
Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.
Frammegården i Skillingmark. Donerades till hembygdsföreningen 1941 av fröken Kerstin Eriksson som var den sista fast boende på gården. Gården är ett av Sveriges mest omtalade spökhus.
Lundahls ryggåsstugan i Ryd,Larv. Här bodde skräddaren Johannes Lundahl som avled 1920 och hans syster Stina Kajsa Andreasdtotter som avled 1928. Stugan togs över av hembygdsföreningen.
kronotorp, torp, sommarladugård, gärdsgård, bostadshus
Bilden är från "Frammegården", Bön i Skillingmark. Ett av Sveriges mest omtalade spökhus. Gården donerades genom testamente till hembygdsföreningen år 1941 av avlidna fröken Kerstin Eriksson som var den sista generationen som bodde på gården.
Snickare. Renoveringsarbete i Minas stuga, en backstuguinteriör där sista inneboende hette Mina Johansson. Stugan köptes efter hennes död av Knut Öberg och överlämnades senare till hembygdsföreningen. Obs. berget som sticker fram i väggen.
Hulda Nydell, hushållerska på Krusenstiernska gården. Hulda ärvde gården efter pareet Krusenstierna och valde sedan att själv testamentera byggnader och mark till Kalmar kommun och inventarierna till Hembygdsföreningen i Kalmar.
Utgrävning av gravfältet RAÄ Rogberga 19, L1973:5423 i Bogla i Rogberga socken, Jönköpings kommun. I bakgrunden står två arkeologer på kullen där flertalet begravningar hade gjorts. Den resta stenen tillkom 1923 på initiativ av den nystartade hembygdsföreningen i Bogla.
I Ingelstad finns den kända Inglinge hög. Denna ligger vid sidan av gamla vägen mot Växjö. Här har hembygdsföreningen i Östra Torsås också sin första stuga med torvtak. Denna inköptes 1926 för 150 kronor från Torp, Nöbbele.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.