Livräddningsstationen i Särdal samt livräddningsbåten uppdragen på land med manskap och två hästekipage framför. Till höger skymtar en kvinna med ett litet barn, i övrigt endast män. Särdals Livräddningsstation byggdes 1908 genom Sveriges allmänna sjöfartsförenings försorg, och betalades genom donationer. Under en septemberstorm 1903 förliste många skutor och sjömän drunknade, vilket påkallade behovet hos kustborna av kunna hjälpa de nödställda. Sommaren 1908 hämtades roddlivbåten OTTO STENBERG i Halmstad och den 28 oktober 1908 stod Särdals Livräddningsstation färdig och invigdes i samband med en stor övning med stationens frivilliga personal. 1957 var anläggningen otidsenlig och skänktes av Svenska Sjöräddnings Sällskapet till Harplinge Hembygdsförening och blev museum för livräddning, sjöfart och fiske.
Från 299 kr
Utgrävning av schakt G på och nedanför den sydvästra sluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna är i full gång. Tvärs över schaket syns en rad med pålar. Huskvarna hembygdsförening bedrev utgrävningar vid borgen mellan åren 1931 och 1942 och vid de olika undersökningarna framkom rester efter pålrader på flera platser längs med borgkullens sidor. Pumpen vid schaktets bortre kant behövdes för att pumpa bort inträngande vatten från schaktet. Det var en handdriven diafragmapump inlånad från Huskvarna stad. Närmast till vänster i bild finns projektledaren Georg Sahlströms närmaste man, fil. kand. Gunnar Hellman i studentmössa. Övriga deltagare var elever från Huskvarna samrealskola samt Jönköpings högre allmänna läroverk, samt en arbetare från Huskvarna stad.
Bakre raden: 1. Elin Mellberg 2. Karl Mellberg 3. Sven Mellberg 4. Inez Mellberg Främre raden: 1.Edit Mellberg 2. Erland Mellberg med dotter Astrid i knäet. 3. Klara Mellberg 4. Anders Mellberg 5. (mellan föräldrarna) Oskar Mellberg Tillv.tid: 1920-1930 Övriga nr: Repro nr: Registrator: LH RealNr: 594 Motiv_spec: FAMILJ Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: BENGTSSON JOEL Land: Län: 16 Kommun: Stad: KYRKEFALLA By: TIBRO Gård: Fastighet: Adress: BORGARGATAN 6 Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: KYRKEFALLA HEMBYGDSFÖRENING Land: Län: 16 Kommun: Stad: KYRKEFALLA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: MELLBERG C E Land: Län: 16 Kommun: Stad: LARV By: Gård: FALEBERG Fastighet: Adress:
kronotorp, torp, sommarladugård, gärdsgård, bostadshus
Bilden är från "Frammegården", Bön i Skillingmark. Ett av Sveriges mest omtalade spökhus. Gården donerades genom testamente till hembygdsföreningen år 1941 av avlidna fröken Kerstin Eriksson som var den sista generationen som bodde på gården.
Snickare. Renoveringsarbete i Minas stuga, en backstuguinteriör där sista inneboende hette Mina Johansson. Stugan köptes efter hennes död av Knut Öberg och överlämnades senare till hembygdsföreningen. Obs. berget som sticker fram i väggen.
Hulda Nydell, hushållerska på Krusenstiernska gården. Hulda ärvde gården efter pareet Krusenstierna och valde sedan att själv testamentera byggnader och mark till Kalmar kommun och inventarierna till Hembygdsföreningen i Kalmar.
Utgrävning av gravfältet RAÄ Rogberga 19, L1973:5423 i Bogla i Rogberga socken, Jönköpings kommun. I bakgrunden står två arkeologer på kullen där flertalet begravningar hade gjorts. Den resta stenen tillkom 1923 på initiativ av den nystartade hembygdsföreningen i Bogla.
I Ingelstad finns den kända Inglinge hög. Denna ligger vid sidan av gamla vägen mot Växjö. Här har hembygdsföreningen i Östra Torsås också sin första stuga med torvtak. Denna inköptes 1926 för 150 kronor från Torp, Nöbbele.
Apelgården 1:3 "Efraims" 1970-tal. Tröskvandringen som nu finns på Hembygdsgården Långåker. Gunnel Dahlbeck hämtade den på 1970-talet och körde den till Tulebo när ladugården revs. Senare fick Hembygdsföreningen den som gåva.
Gränsbron och minnesstenen (Flabäcksstenen) vid Sagbäcken Lindome/Kållered år 1986. Minnesstenen är uppsatt bland annat av Hembygdsföreningen. Detta är gränsen mellan Västergötland / Halland samt Kållered / Lindome. Tidigare även mellan Sverige / Danmark (t.o.m 1645). Samhör med A1406.
Ångslupen Rex. tillhörde godsäg. N Johansson. Användes bl.a till att frakta mjölk mellan Frösåker och mejeriet på Ängsö (nuv. tvätten). Avyttrad före 1920. Ingegerd Ral f 1898, var med på denna färd. Lustresa till Sundbyholm. Grundstötte i Sundbyholms närhet. Fru Ral var vid denna resa 11-12 år gammal. Ångslup av c 10 meters längd. Helt öppen med soltak uppspänt. Bensinmotor inombords [? antingen är det en ångslup eller motorslup??] Ångslupen innehades av Sture Hals morfar på Lindö gård.... Fotografiet ingår i Kärrbo Hembygdsförenings samlingar.....Ångslupen Rex.....ägare patron N. J. Johansson, Frösåker [och] som gjorde affärsresor t ex till Örsundsbro med Rex. Här på utflykt.och grundstött... I vattnet sonen Gerhard Johansson.
Nr 2. C J le Grand, f 7 juni 1823, död 7 mars 1902. Constance Sandström, f le Grand (Efter namnet står ett kors samt årtalet 1856. I fortsättningen markeras dödsår med ett sådant kors. Därför torde 1856 gälla födelseår.) Konsul James Sandström, August Petersson, Tingby f 21/11 1828 +1905, Anna Petersson, f le Grand 23/5 1854 +13/5 1946. Axel le Grand, f 11/4 1850 +11/1 1929. Betty le Grand, f Lundberg, f 24/8 1856 +16/1 1933. Eivor Elisabeth le Grand f 23/8 1887. Greta Elisabeth le Grand f 7/12 1892. Repro 1986 ur Kalmar stads hembygdsförenings samling."
Det måste väl sägas blivit ett överloppshus, det gamla fattighuset i Kuddby. År 1969 kom en utredning till stånd där byggnadens värden skulle klargöras om det överhuvudtaget skulle bevaras. Lyckligt nog kom man till beslut om restaurering och ny funktion inom Björkekinds hembygdsförenings verksamhet. Byggnadens historia är till fullo klarlagd. År 1823 tog församlingen beslut om att uppföra huset som sockenmagasin. I juli månad 1825 uppges byggnaden stått färdig. Under 1850-talet avvecklades sockenmagasinet för att efter ombyggnad tjäna som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Den verksamheten lades ned 1933. Därefter användes huset för skolan tills det ansågs alltför undermåligt.
Någon gång under 1870-talets första hälft förevigade den danskättade fotografen Peder Anton Eriksén denna vy mot Ekebyborna kyrkoherdeboställe. Vackert belägen på en udde vid sjön Boren. Ursprungligen uppförd 1735 och länge ansedd som en av de "vackraste och bästa" i Aska kontrakt. Långt senare var bygganden dock i dåligt skick och 1928 byggdes ny prästgård närmare kyrkan. Året därpå skänktes den gamla prästgården till Nordiska museet för att flyttas till Skansen som prästgård till Seglora kyrka. Planen blev emellertid inte av utan huset blev kvar på ursprunglig plats och hyrdes ut. År 1989 skänkte Nordiska museet prästgården till Ask-Ekebyborna hembygdsförening. Samtidigt förklarades den som statligt byggnadsminne. Vid tiden för bilden disponerades bostället av kyrkoherde Per Dahlgren med familj. Det är honom vi ser intill rundeln till höger, rimligtvis vid sidan av maka, barn och tjänstefolk.
Sjösås gamla kyrka - Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten, uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som alltså utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by 1865, övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Sjösås gamla kyrka. Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.