Gustav Esmann: Alexander den Store. Der danske Teaterselskab Peter Fjelstrup 1906. Gustav Esmann. Född 1860, död 1904. Dansk journalist, författare, manusförfattare och konferencier. Alexander den Store, ett lustspel som uruppfördes i Köpenhamn år 1900. Peter Fjelstrup. Född 1866, död 1920. Dansk skådespelare och teaterledare. Under åren 1905 1908 drev han ett resande teatersällskap.
Från 299 kr
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av Hilma Albertina Sellgren, dotter till landsfiskalen och rådmannen Johan Lorenz Sellgren. Hilma gifte sig med bankdirektören och danske vice konsuln Harry Bagge 1866 den 16 oktober. De fick 9 barn tillsammans, varav två döttrar. Familjen bodde i kvarteret Lagmannen.
Äldre boende som dricker kaffe i Brattåsgårdens matsal (Streteredsvägen 5) omkring 1986 - 1990. Sittandes från vänster är 1. (fd postiljon) Knut Jerkfelt, 2. Valle Svensson, 3. Elin Jansson, 4. politiker Stina Svensson och 5. Okänd man. I taket hänger en vit PH-lampa (som formgavs 1924 av den danske arkitekten Poul Henningsen).
Statens Järnvägar, SJ F 1271. Loket tillverkades 1916 av Nydqvist och Holm AB och tillhörde de största konventionella ånglok som SJ ägt. SJ F1271 såldes 1937, tillsammans med övriga F-lok, till Danske Statsbaner, där det gick i trafik fram till 1970 då det slutligen skrotades.
Karsholm, slott i Skåne. K. är känt sedan 1300-talets början. Den trelängade slottsanläggningen, av sten och tegel i två våningar med två åttkantiga hörntorn, byggdes ca 1600-27. Exteriörens nuvarande renässansprägel tillkom vid en ombyggnad 1862 efter den danske arkitekten Christian Zwingmanns förslag. Omfattande inre restaureringar ägde rum i början av 1900-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222457
Namn på den danske violinisten saknas, men denne blev sedermera berömd. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Helsingborg. Utsikt från Kärnan, Busstorget. Fartyget Dan lägger ut från hamn. S/S Dan ägdes av DSB (Danske Statsbaner) och trafikerade Helsinborg - Öresund från 1935 till 1973. I och med invigningen av Öresundsbron år 2000 upphörde tågfärjetrafiken, då tågen därefter endast färdades över bron
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Linköping med en kyrka och annan stor byggnad i bakgrunden samt mycket grönskande träd. Text på framsidan: "Många helsningar från Linköping. Mår godt, här är ganska kry nu. Hoppas att du är kry. Skrif några rader så är du snäll. A.W".
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av tryckta blommor och blad i blått, grönt och guld. Text på framsidan: "God nytt år tillönskas af Anna Janzon". Text på baksidan: "Hälsningar från oss alla! Hulda är ganska kry, hon hälsar mycket (DS)".
Församlingens kyrka i Ekebyborna är en ganska väl bevarad 1100-talskyrka, även om tornet troligtvis tillkommit senare. Under 1500-talets senare del uppfördes gravkoret i söder. Det byggdes på initiativ av och för ståthållaren Hogenskild Bielke till Ulfåsa men kom inte att användas för byggherren som istället fick en förnämligare viloplats i Riddarholmskyrkan.
Ett stycke söder om Haraldsbo på vägen mot Drögshult öppnar sig en glänta där byn Fågelkulla grupperar sina hus. Mellangårdens huvudbyggnad uppfördes i början av 1800-talet och visar på ett relativt välstånd trots en ganska ringa brukningsareal. En lustig detalj är lösningen kring köksingången som tillkommit i senare tid, liksom den snickarglada verandan. Foto sommaren 1952.
Vi ser ladugården från gårdssidan med kohus och stall med hoimdar/hörum, luckorna syns i väggen. Sedan följer ett portlider, ett litet fähus och i hörnet ladportarna. Till vänster står tröskhuset. En sektion av spåntaket är nyomlagt och tröskhusets spåntak verkar också ganska nytt.
Fie Jakob Karlsson lastar ett släklass på vagnen. Lasset är förvånansvärt smalt, men blir i stället ganska högt. Det verkar vara vanligt med smala lass när det är tungt. Det är Fäi-Jakås egna hästar han kör med denna gång. Troligen är bilden tagen strax väster om Brändu fiskeläge vid Nyen på När där Fie har samfälld släktäkt. Hela Lausviken ligger innanför.
Att faga betraktades som ett kvinnoarbete, men här fick alla delta om det behövdes. Det man räfsade upp, faget, lades på särskilda brännplatser med dålig gräsväxt och eldades upp. Här fagar man ganska sent när fagningblommorna, vitsipporna, är i sitt fulla flor. Botels änge och hage ligger intill varandra.
Halvtunar med en undre del av sten och en övre av trä var förr ganska vanliga. Hade man viss tillgång på sten men inte mycket och detsamma med virke, så kombinerade man materialen. Stendelen kunde vara av gråsten som här, eller kalksten, eller blandat. Vågrätt liggande trolar kallade man för räckar. Bilden är tagen norr om Fie Jakob Karlssons hemåker, landsvägen skymtat t h.
Här har Masse tagit en överblicksbild på hela det Bobergska stället med ladugårdarna och manbyggnaden med flygel. Byggnaderna ser ganska utkastade ut i landskapet, utan några särskilda arrangemang för gårdsmiljön som staket, planteringar eller annat. Torftigt kan vi tycka idag, men så var det förr. Ladugården stod kvar till 1930, då Gunnar Jakobsson rev den och byggde en ny större modern.
Här ser vi den ganska nya ladugården i resvirke. Troligen har den byggts i etapper med laddelen med papptak längst bort först. Sedan följer två fähusdelar, varav den hitre troligen hade svinstior närmast gaveln. Denna del var nog rätt ny när bilden togs, gavelfältet är ännu inte målat. T h står dasset.
Här ser vi den utskiftade moderna gårdsparten uppbyggd på sin nya gårdsplats nere i dalen. Från vänster ser vi smedjan, den stora flygeln från 1904, manbyggnaden från 1912, dasset, magasinet och den mycket stora ladugården från 1906. På mindre än 10 år var alltså hela byggnadsbeståndet förnyat, en otroligt omfattande arbetsinsats. I förgrunden ses den ganska moderna grödan sockerbetor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.