Porträtt av läkaren Carl Nerén. Efter tjänstgöring i Stockholm, Skövde och Karlsborg erbjöds han 1860 att bli bataljonsläkare vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1876 ordinarie regementsläkare vid samma brigad. Parallellt fungerade han även som läkare vid Tranérska sjukvårdsinrättningen på Ramsfall i Torpa och som stadsläkare i Skänninge under åren 1862-1877. Vid sidan av sin läkargärning var han en framstående entomolog och en musikalisk begåvning. Från 1862 gift med Emma Carolina Borre, bördig från Åsbo.
Från 299 kr
Passagerarfartyget Kinda görs redo för färd från Linköping söderut på Kinda kanal. Ännu är hon förtöjd i hamnen invid Nykvarns sluss. Fartyget var byggt i Söderköping redan 1872 och gick en första tid som lastfartyg under namnet Björkfors N:o 1. Omkring år 1890 fick hon ny ägare, modifierades för passagerartrafik och erhöll sitt nya namn. Det är även där eller kort efter vi får söka bildens datering. I bakgrunden ses Nykvarns Bindgarnfabrik med kontor och arbetarbostäder.
Motiv från Nygård norr om Linköping. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1964. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Skäggetorp för cirka 10 000 invånare. Bilden visar miljön intill mangårdsbyggnaden som skymtar i bakgrunden. Huvudbyggnaden kom att vara en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Den kom istället att renoveras och få ny funktion som ungdomsgård i den nya stadsdelen.
Heda kyrka från nordväst. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Kyrkan uppfördes ursprungligen vid 1100-talets mitt. Ganska snart, och under lång tid, genomgick byggnaden många om- och utbyggningar, varför kyrkans byggnadshistoria svårligen kan beskrivas. Klart är att Heda medeltida kyrka med tiden ansågs för liten och 1846 beslöt man riva den. Efter påtryckningar av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och lundaprofessorn Carl Georg Brunius, valde församlingen att i stället restaurera sin kyrka. År 1858 var ombyggnaden klar.
Personalen vid Borggårds bruk 1905. Vid tiden hade brukets omställning från stångjärnstillverkning mot redskap och järnartiklar pågått en tid. Grepar, tjugor, spadar och skyfflar var som synes viktig del i produktionen, men tiden pekade mot mindre artiklar som krokar, söljor och skruvar med mera. I mannen med högst position i bilden, såväl som i realiteten, iklädd något ljusare kostym ser vi brukets delägare Adolf Trägårdh.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets gula salong.
Tinnerbäckslyckorna var ett begrepp i Linköping som sedan länge tappat sin betydelse. Från början ett jordbruksområde söder om staden, som från det sena 1800-talet började bebyggas med villor och flerfamiljshus. I bostadsbristens tid växte här fram en relativt oreglerad förstad som idag ingår i stadsdelen Hejdegården. Omkring 1910 kunde man finna denna vy mot området. De stora husen låg utmed dåvarande Tinnerbäcksgatan. Kallbadhuset tillhörde Tekniska fabriken Gripen.
Porträtt av Per Sondén. Född i Linköping 1853 växte han vid sidan av födelsestaden upp i Skeda, Kvillinge och Skara där fadern erhållit tjänst som kyrkoherde respektive domprost. Under sitt vuxna liv kom Per Sondén vid sidan av författarskap att tjänstgöra som arkivarie vid Riksarkivet. Privat var han från 1885 gift med Berta Katarina, född Beckman. Han avled skriven i Danderyd vid 102 års ålder.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet och dess omgivning.
Gustaf Aron Tranér, här porträtterad under sin studietid i Uppsala som han krönte med filosofie doktorsgrad 1872. Parallellt undervisade han vid Katarina allmänna läroverk i Stockholm och vidare i funktion som förståndare vid Krafftiska skolan i samma stad. Prästvigd år 1881 och kyrkoherde i Skedevi från 1883 och i Stora Åby från 1898. I sitt privata liv var han från 1877 gift med Augusta Sofia Ehrling, bördig från Strängnäs.
Porträtt av greve Fredrik Sinclair. Född 1853 vid Karlshovs säteri i Älvestad som yngste son och mellanbarn till greve Israel Malcolm Sinclair och grevinnan Alfhild Spens. I vuxenålder flyttade han till Västerås för att ägna sig åt mejeriverksamhet i ett flertal företag likväl som han var ombudsman vid Västmanlands läns hagelskadebolag. Sinclair förblev ogift och avled i Västerås den 4 april 1904 av hjärtsjukdom. Han begravdes på Linköpings griftegård.
Utflykt i det gröna, sannolikt i trakten av Hägerstad slott i Hannäs. Antagandet kan göras utifrån de tre personer som identifierats. I kvinnan i mitten och mannen till höger ser vi Carolina Malmström och Ludvig Bäck. Från år 1880 var de ägare till Hägerstad slott, som de i huvudsak använde som sommarbostad. Den unga kvinnan iklädd folkdräkt är Dagmar Malm, blivande svärdotter till de beskrivna makarna.
Miljö från Linköping som i förstone inte självklart låter sig orienteras. Inga hus i bilden återstår sedan bilden tillkom 1929. Ajaxssons annonsering på fasaden till vänster ger en ledtråd som tar oss till en vy från Trädgårdstorgets södra sida mot Sankt Larsgatan 33. Först ut att rivas var husen närmast till höger, som i mitten av 1930-talet lämnade plats för det så kallade Ordenshuset. Huslängan utmed S:t Larsgatan höll ut till 1950-talet.
Ett vardagligt motiv från Linköping 1927. Bakom kameran stod den fotointresserade, nu pensionerade, generalmajoren Fritz Lovén, som gärna dokumenterade förändringar i sin hemstads stadsbild. För denna tagning var det sannolikt det nyinvigda Delfinpalatset som tilldrog hans intresse. I ögonblicket fick han även med en del av Trädgårdstorget i förändring. Det nyuppförda huset hade placerats vid sidan av gatusträckningen och öppnat upp torgets yta och som nu kunde göra platsen rektangulär.
Theodor Årsén föddes i Östra Tollstad där fadern var lärare och klockare. Efter seminariestudier kom Theodor att välja samma yrkesbana. År 1888 inflyttade han till Rinna för tjänst som lärare och den till klockare ofta synonyma sysslan som kantor. Året efter sitt påbörjade arbete i Rinna gifte han sig med Ida Lindblom, bördig från Ulrika församling. Paret bodde kvar i Rinna till maj månad 1923, för att i den tiden flytta till Linköping.
Vy mot Linköping sommaren 1864. Dominerande i bilden reser sig domkyrkan med sitt så kallade Hårlemanska torn som ersattes med nuvarande efter en omfattande ombyggnad från 1877. Framför kyrkan ses stadens läroverk, numera stadshus, som vid tiden var precis färdigställt. Övrig bebyggesle att nämna är slottet till vänster om kyrkan och det gamla gymnasiehuset till höger om läroverket. Den sistnämnda byggnaden fungerade från 1810 som logelokal för Linköpings frimurare.
In på gården i vad som i Linköping var ett av Tannefors kvarter. Fotoåret 1926 hade en ny fastighetsindelning börjat införas i staden och just Tannefors kvarter erhöll kvadrater med namn på begynnelsebokstaven D. Området väster om Trädgårdstorget namngavs Delfinen och där hittar vi förklaringen till namngivningen av Definpalatset som sedan 1927 pryder torgets sida. På samma plats stod fotografen för att dokumentera tiden före husets tillkomst.
För att bli uppmärksammad i detta sammanhang är det bestämt att personen ska ha haft tydlig koppling till Östergötland. Det kan man i ärlighetens namn inte säga om Johanna Amalia Otterdahl, här porträtterad 1863. Dock gift med den Linköpingsfödde medicine doktor Fredrik August Ekström, som vidare tjänstgjorde som praktiserande läkare vid Motala verkstad och distriktsläkare i Motala. Från 1847 även intendent vid Medevi brunn. Likväl var makarna aldrig skrivna i Östergötland under äktenskapet.
Den 19 januari 1903 fick Boxholm besök av landshövding Ludvig Douglas. Även om visiten sades vara av privat natur slöt samhället upp och gav länets styresman ett storslaget mottagande. Motalaposten skrev; Nästan hela samhället var illumineradt. I en ståtlig äreport, genom hvilken de åkande passerade, brunno brukets initialer B. B. i elektriskt ljus, två större båglampor samt flere smärre lågor kantade vägen fram mot disponentens bostad. Musikkåren Verdandi mötte vid äreporten och hälsade med: "Du gamla, du friska" och hurrarop höjdes.
Porträtt av John Åstrand, auditör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född och uppvuxen i Ydre kom han efter juridikstudier i Uppsala att tjänstgöra vid både Göta och Svea hovrätter. Efter omorganisationen av den militära jurisdiktionen knuten till nämnda regemente. Vid sidan av sitt egentliga yrke innehade han en mängd förtroendeuppdrag i så skilda verksamheter som Östergötlands läns landsting, Kinda kanal, Bona uppfostringsanstalt med flera. Under hösten 1903 lämnade han Ydre för att inflytta till Linköping. Från 1909 var han gift med Louise Segerdahl.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.