'Vy ut mot havet med 4 stora båtar. 1 kvinna och 1 barn (flicka) stående i förgrunden och tittar ut mot havet. De står på sand med träspångar utlagda. Träkonstruktion av påplar som förstärningsvall. Se även fotonr. 5139:2 och 22, troligen från samma plats. :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
Från 299 kr
'Bildtext: ''Bild 196. Utsikt från Överås mot Örgryte nya kyrka. Till vänster Abies lowiana, 65 år, 53 cm i diameter, 23 meter hög. Västra Nordamerika. Till höger Pseudotsuga taxifolia (Douglasgran), 65 år, 63 cm i diameter, 22 meter hög. Västra Nordamerika.'' Vy över del av Örgryte med kyrkan synlig. I förgrunden granarna. :: :: Fotonr. 7046:186-212 indelade som ''Utländska träd'' i Göteborgs län och Bohus län''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
'Bildtext: ''Meandrande bäck med albestånd. Riktning 66.'' Vy över landskap med meandrande vattendrag kantat av alträd. I förgrunden betesmark med stenmura och staket, intill grusväg där 1 bil står parkerad. Del av berghäll synlig i förgrunden. Öppna fält med staket, åkermark. På avstånd hus invid lövträdskogsområde upp mot berget. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'10 personer varav 9 gående på grusväg i samlad grupp och i pojke går lite efter. I gruppen går 3 pojkar, iklädda keps, kortbyxor och bärande ihoprullade filtar, och 6 flickor, unga kvinnor iklädda hatt, långklänning/kjol och några bärande ihoprullade filtar samt uppslagna böcker. Elledning. I bakgrunden träbro som gruppen passerat samt byggnad till stor del av glas, med glastak (växthus?). Ytterligare ett hus bland trädvegetation. I förgrunden fält med vall. Se även fotonr. 20. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''
'Bildtext: ''III. 30. Västkustlandskap.'' Vy med klippa vid havet. Liten stuga på toppen av berget, 3 kvinnor stående intill huset. Nedanför båt med segel och människor ombord. Se även fotonr. 5139: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
'Ca 40 personer gående på stranden samt stående på mobil båtbrygga. Ser ut som flera enkla vagnar med 4 hjul som står på rad från en båt och in not land. Människorna går från båten in till stranden. I fonden en stad eller samhälle med hus och byggnader samt fler båtar ev. hamn. :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Bilden visar gravandhonans bo med nyvärpta ägg med en del av honans dun samt tallrikt med enrisbarr kring äggen. Det låg gömt under ene- och ljungbuskage. Honan hade grävt en tunnel på en meter ljung.och enbuskaget och boet låg en halv meter till vänster under en bergknalt.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Vy med fält med vall i förgrunden. På avstånd byggnad, hus bestående av stor del glas, glastak växthus? På träbro framför glasbyggnaden ståer en grupp människor, ca 15 st. De lutar sig över ett träräcke och tittar ner mot ev. vattendrag. I bakgrunden bakom lövträd entt hus och flaggstång. Stenmur. Elledning. Stengärdesgård. Se även fotonr. 5137:15. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''
'Vy ut mot havet med 4 stora båtar. I förgrunden strand med träspångar och byggd förstärkningsvall mot havet. Se även fotonr. 5139:2 och 18 troligen från samma plats. :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Korum vid lottaförläggningen Svälten. Längst t v lotta Marianne Hultman, Lidingö. Bild 2. Längst till höger Sörmlands lottachef Maj Cederlund.
Interiör från Biskopsgården; salong med gustavianska möbler. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; rum med kakelugn, bord med böcker på och en lampa i taket. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; salong med kakelugn, soffor, bord, stolar och konstverk på väggarna. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Exteriör av Biskopsgården. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Hagaström, Företaget grundades år 1930 med ändamål att tillverka tapeter efter delvis nya tillverkningsprinciper. En stor del av tapetindustrin stod under intryck av tysk tapetproduktion, oftast i mörka färgnyanser. Man fruktade, att ljusa tapeter lätt utsattes för nersolkning. Durofabriken öppnade från början samarbete med landets bästa heminredare och konstnärer. En speciell teknik gjorde dess tapeter tvättbara, så ljusa, glada färger kunde ersätta de tidigare mörka. De tvättbara tapeterna "slog igenom" i hemmen och Durotapet utvecklade tillverkningsmetoderna oupphörligt. Såväl högförnäma s.k. sidentapeter som limfärgstapeter, både för butiker och restauranger tillverkades, och Durotapeter blev ett välkänt namn båda hemma och utomlands.
Motorplan 1983 Årets julkort från Kursdetalj 2 Köravdelningen var indelad i två delar; 1. hanterade i huvudsak grundkurser och hade en fast lärarkader. 2. utbildade specialkurser, som motorcykel, bandvagn, hjul- och bandlastare osv. Här var en mindre del fasta lärare, så man tog in specialister vid behov. Uppifrån vänster ser vi Göran Karlström, Christer Månsson (teknisk officer), chefen kapten Lennart Lagestrand och Göran Larsson. Vid motorcykeln Göran Magnusson och Jan-Åke Trossvik. Bilden är tagen på motorgården i Strängnäs med byggnad 61 i bakgrunden. Vi ser också taket på byggnad 20, byggd som vinterstall, senare tvättbytesförråd, bokförråd och musikarkiv vid P 10. OBS! två bilder, där nr 2 är beskuren.
Tävelsås kyrka anses ha medeltida anor. På den plats där den nuvarande kyrkan är belägen uppfördes en kyrkobyggnad i trä under 1500-talet. Denna kyrka användes fram till 1784 då den revs eftersom ett beslut fattats om uppförande av en ny kyrka. Vid samma tid revs även dåvarande grannsocknen Toftas träkyrka. Tofta församling sammanslogs 1785 med Tävelsås församling. Virke från den båda rivna kyrkorna användes vid uppförande av den nya kyrkan 1784-85. Ursprungligen hade kyrkan en fristående klockstapel med fyra klockor. 1797 flyttades denna och infogades i långhusets västra del och fick funktion av kyrktorn. 1880-1882 byggdes kyrkan om och utvidgades med korsarmar och en sakristia i öster.
När den nuvarande stenkyrkan i Sjösås byggdes under senare delen av 1400-talet behöll man sakristian, som alltså utgör kyrkans äldsta del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som klarälven i alla fall!"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.