Den gamla teaterbyggnaden som tills den revs bar adressen Kungsgatan 6. Uppförd 1884-85 i tidstypisk italiensk renässansstil på initiativ av entreprenören Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson. Vid tiden var han ägare till platsens nöjesetablissemang Wernerska trädgården och måste ansett att bildens byggnad kompletterade anläggningen. Tiden som teater-, varieté- och även cirkuslokal blev dock kort. Efter Anderssons bortgång 1886 disponerades byggnaden av Frälsningsarmén och därefter som militärförläggning, möbelaffär med mera. Foto 1976.
Från 299 kr
Nedslag i Linköping våren 1975 med inslag av både bevarade såsom efter bildens tillkomst rivna hus. Redan rivna var husen i det upplösta kvarteret Enviget i bildens förgrund. Vid tiden uppläts ytan som bilparkering i väntan på ny byggnation. Till vänster ståtar det vackra och kvarstående stenhuset på adressen Läroverksgatan 4. Läroverksgatan 1 till höger kom dock att rivas. I bildens centrum vänder Stenhusgården sin södra gavel mot betraktaren, i sin helhet en manifestation av oföränderlighet.
AB Svenska Rakklinga. Den 17 mars 1942. Swings rakblad tillverkades av Swing Ltd AB, grundat 1923 som AB Svensk Rakklinga. Emil Zeidlitz startade år 1914 rakbladsfabriken i Sandviken, Sveriges första, 1923 flyttade till Gävle. Swing var först med det rostfria rakbladet i Sverige, där tillverkades även rakapparater under namnet Swing. Firman hade cirka 100 anställda under 1940-talet. Kring årsskiftet 1952-1953 flyttade företaget tillbaka till Sandviken.
Den här lilla boden med oregelbundet takfall undgick uthusens rivning. Den innehåller sannolikt två grishus t v och dass t h. Sådana här småhus var mycket vanliga på gårdarna, en kvarleva från den tiden när varje djurslag och funktion hade sitt eget hus. Namnen kvarstod även sedan funktionerna slogs ihop, det heter t ex kohus trots att det bara är en del i en ladugårdsbyggnad.
På ladans framsida står det gamla tröskuset kvar. Det är höjt sedan uppförandet med ett högt foderloft i trä. Lustigt nog har det tre taktäckningsmaterial: halm, falar och spån. Tröskvandringen är ännu kvar, en dragbom skymtar i öppningen. Det tillbyggda huset på gaveln kan ha innehållit lammhus och vagnbod. På loftet var det magasin, det visar de öppna vädringsluckorna, säden låg där inne på golvet och luftades ur denna soliga septemberdag.
Det här är parten neråt stranden, som ligger på den ursprungliga gårdstomten, parten Bild 1088-1097 är uppflyttad, när är ännu inte känt. På bilden ser vi brygghuset, som ser lite slitet ut, men är inte äldre än tidigast 1800-talets mitt. Gissningsvis innehöll högra delen brygghus med bakugn och vänstra delen drängkammare och loftet var nog magasin. Märkligt hög skorsten, som på många andra hus i Lau. Åskledare (?) på gaveln, verkar farligt. Man ser såna här höga smala stänger på många byggnader.
Per Häglunds brygghus var nog ursprungligen ett litet bostadshus från 1700-talet, en bulenkelstuga som man köpt nånstans och flyttat hit och rett in till brygg- och bakhus. Man kan ana bulstommen genom reveteringen. Det ser faktiskt ut som det ligger faltak på faltak! Per Häglund flyttade 1919 vid 84 års ålder till sonen Lars Pettersson vid Bönde och boplatsen övergavs och revs efter ett par år. Man ser på brygghuset att det inte haft något underhåll på länge.
Ladugårdens baksida med tröskhuset, vars öppningar byggts igen. Halmtaken är någorlunda i skick. På gavlarna finns breda vindskivor, vars ändar sticker upp över nocken formade som djurhuvuden, vilket var det gängse sättet att pryda ett halmtak i Lau. Framför ladporten står en vagn och utanför stallet ligger en stor gödselhög. Vid stallgaveln ser det ut att ligga löshö, som borde tagits in genom luckan där. Intill skymtar lammhusets/vagnbodens gavel.
Masse har tagit en bild av kyrkans nordsida från kastalruinen. Man ser tydligt att kyrkans underhåll är eftersatt. Väggarna är mörka av alger och lavar. På långhuset och sakristian, som skall vara putsade, har putsen fallit av i rätt stor utsträckning. Faltaket, som kyrkan haft problem med i århundraden, ser någorlunda hyfsat ut, men hur tätt det egentligen var går inte att avgöra från bilden.
Rågskuporna är hopsatta till en stack. Stolpkvarnen är i gott skick. Alla luckor är isatta i vingarna, vilket tyder på att man avser att mala så fort det blir vind. Kvarnen var byggd 1863 och grundligt reparerad 1903, se Bild 288, 289, 290, 292 och 293. Vid en auktion 1909 sålde Jakob Karlsson kvarnen för omkring 300 kr till Botels Lars Hansson, av vilken orsak är inte känt. I det öppna landskapet syns Lau kyrka tydligt. En mycket välkomponerad bild av Masse.
Här ser vi den stora ladugården sedd från norr. Den har stenväggar till fähusdelen och träväggar till foderloftet och är försedd med mängder av fönster på jämna avstånd så som brukligt var vid denna tid. Papptaket är särskilt imponerande, alldeles jämnt och slätt. Bara kostnaden för pappen måste ha varit betydande. Det finns tre ventilationstrummor, en stor nymodighet, sådana blev annars inte vanliga förrän under mellankrigstiden.
Här ser vi en fin bulparstuga från 1700-talet. Husen på den tiden hade sällan mer än två fönster till varje rum, ibland bara ett. Det ser ut som om huset har dubbla faltak! I bakgrunden syns en bulbod under faltak som var ställets uthus. Bulladan i bakgrunden tillhörde Nybygget Mårtenssons se Bild 1034. Det är intressant att träbyggnadskulturen ännu hade någa exempel kvar i början på 1900-talet. En stentun av väldigt liten sten syns t v och sedan ett spjälstaket.
Vi ser gårdsparten från åkern söder om vägen. Tidigare låg Hallbjänsparterna ladugårdar i rad längs vägen, sedan de revs ser man den oputsade gaveln som vette mot grannpartens ladugård, se Bild 798! Ladugården på bilden stod kvar till omkring 1960, då den också revs bort och man byggde mindre uthus inne på tomten. Det ser ut att stå en flovedsstapel mot vänstra tröskhuspelkaren, kanske var boden på tröskhugaveln vedbod istf boden mot grannparten. T v skymtar manbyggnaden.
Theodor och Josefina var tydligen mycket arbetssamma och byggde upp denna lilla gård från grunden på några få år. Här ser vi det fina och i förhållande till gårdens ringa storlek, 11 ha, stora manbyggnaden som på bilden är 7 år gammal. Tydligen byggde man vidare, det är staplat virke i förgrunden. Vi ser Josefina 38 år, Theodor också 38 år och sonen Hugo 8 år sittande på staketet.
Den här parten ligger alldeles väster om Kotorget. Den kom till på 1720-talet, då en klyvning av ursprungsparten skedde. Enligt Lauboken skall denna manbyggnad ha varit uppförd 1870. Det kan stämma med det utseende huset har med källare, utdraget tak och fönstrens placering på långsidan. Men huset har ingen sockel, vilket det borde ha haft, och dörren är 1700-talsmässig. Manbyggnader med s k pulpetfrontespiser var tämligen vanliga i Lau, men dess hus hade i regel brutna tak som Liffride, Bönde och Kauparve.
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
När all tjärveden är färdigstaplad, täcks den med granris eller släke, som i sin tur täcks med sågdus, detta för att syret inte skall komma åt tjärveden så den brinner, den skall bara pyra. Här är detta arbete färdigt. I förgrunden ser man källaren där tjäran rinnerut. Se Nr 257, 258, 259, 260 och 262. Märkligt nog har Masse inga bilder på själva bränningen! Bränning av ett soide skedde i regel på försommaren innan torkan satt in och innan det var dags för slåtter.
Lauström kör ett grenlass på langstigvagn. Han har lassat korta grenar längst bak och sedan längre och längre för att få grenarna att stå upp så mycket som möjligt, för då fick han på mer grenar på lasset. Var bilden är tagen går inte att avgöra. En vacker manbyggnad i parstugeform av tidig 1800-talstyp skymtar t v och en ganska ny ladugård t h. På åkern bakom hästen står höga rågkärvar i rakar för torkning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.