En skjutdörr mellan ett kök och en hall, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Ovanför var sida om skjutdörren hänger en mönstrad gardin-kappa. I bakgrunden ses del av ett möblerat vardagsrum. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Från 299 kr
Närbild av källare (se 2024_1516) med fem mindre förvaringsutrymmen på var sida, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. I mitten ses ett litet fönster. Nedanför det står en hink och en liten pump att använda vid stopp i avloppsrör. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Flygsfors grundades 1809 för tillverkning av fönsterglas. Verksamheten upphörde 1920, men återupptogs 1930 under ny ledning för tillverkning av speciella belysningsglas, även pressglas och prydnadsglas.Under 1949-56 var Paul Kedelv (1917-90) verksam som formgivare och ritade då de s.k. coquilleglasen, färgade skålar och vaser i underfångsglas. Bruket lades ner 1979. Ortnamnet är från brukets anläggning. Första ledet är oklart. ( jfr Flögstorp ) -fors kommer av att bruket ligger vid en fors i Ljungbyån. ( NE )
Dokumentation som följer nedmonteringen av gatuhuset till Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret 1950 hade lyckligtvis en ny och unik möjlighet för stadens uttjänta hus öppnats. På initiativ av kommunalpolitikern Lennart Sjöberg hade mark avsatts vid egendomen Valla för det friluftsmuseum vi känner som Gamla Linköping. Just Huitfeltska gårdens utvalda hus var de första att flyttas dit och i linda bilda de stadskvarter som vidare tillkommit.
När Johan Emanuel Thorin besökte Flådra sommaren 1920 var den gamla gårdens hus rivna sedan en tid. Hans uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar gjordes således med stor nit. Gårdens namn har rimligtvis uppkommit av platsens "flådra" av berghäll som husen tidigare grupperat sig runt. Nämnd redan år 1414 genom underrättelsen "Göte i Flaadhro" och genom tidigare efterforskning får vi veta att den sist boende famlijen avflyttade vid mitten av 1890-talet. Defekt.
Det ålderdomliga torpet Marksäter under rusthållet Kättestad i Nykil kan följas så långt de kyrkliga källorna låter sig tala. Tidigt använd som undantagsstuga, där några nedslag kan belysa; Gamla pigan Annika Hård - fattigunderstöd, ett annat avskedade livgrenadjären Magnus Ullman som led av bråck medan hans hustru Catharina Larsdotter befanns allmänt sjuklig och mantalsbefriad. Periodvis var stugan rent av obebodd i äldre tider men tidvis drivits av torpare. I husets ombytliga status kan vi läsa variationer i befolkningens struktur och konjunkturer. Foto 1952.
En idag försvunnen Linköpingsmiljö vid åkanten där Nygatan möter Stångån. Tidens adress var Nygatan 2 men den vackra villan låg i längsled utmed Strandgatan. Fastighetens ägo går tillbaka till fabrikör Asklunds dagar och har med sitt angenäma läge sett en rad innehavare genom åren. Tiden för villan upphörde i samband med tillkomsten av Tekniska verkens anläggning i början av 1950-talet. Här en dokumentation från 1950.
Dagsås gamla småskola, som ska ha legat nära kyrkan. Bilden kan härröra från Axel Selvén (död 1895) som var lärare i Dagsås i slutet av 1800-talet. Huset ska senare ha kallats "Gullgubbahuset". Efter Axels död köpte hans hustru Mästergården i Dagsås (fortfarande i släktens ägo) och därifrån kommer glasplåten. Det fanns även ett dagsverkstorp under Klev, som kallades Guldgubbens i Ödgärde, efter en av brukarna, Johan Karlsson, benämnd Guldgubben.
Att ha sitt garage på annan plats än vid hemmet var förr en inte helt ovanlig lösning. Äldre tiders bostäder saknade inte sällan faciliteter för en bil. Med 1950- och 1960-talens ökade bilismen uppstod därför avsides garagelängor lite varstans. Vid dessa hade man ofta kollektivt ordnat smörjbrygga och andra anordningar för bilarnas underhåll och reparationer. Här de sedan länge rivna garagen vid Hjulsbro sluss. Våren 1964.
Omnibus AB räknar sina passagerare den 15 mars 1951. På bilden ser man Lars C Carlsson som jobbar som kontrollant av biljetterna på buss nummer 6. Han noterade också vart Ulla Holmström och sonen Conny Holmström var på väg. Trafikkontrollant. Busstrafik. Stadsbuss. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 6 september 1957 öppnade Koppartrans en ny bensinmack på Norrköpingsvägen 3 i Tannefors. Den allra första kunden belönades med fri tankning. Reine Carlsson var föreståndare av bensinmacken. Här talar han i telefon. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Lisa Röst och hennes make Erik, som var skomakare, lyssnar på radions valvaka efter andrakammarvalet den 21 september 1952. Sonen Jan-Erik har somnat i pappas knä.. Fotot är taget i familjens hem på Dalgatan 10 i Gottfridsberg. Valvaka. Radio. Familj. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Caj Christenson synar en gräddad knäckebrödskaka på Nordstjernans knäckebrödsfabrik. Nordstjernans knäckefabrik ägdes sedan 1944 av Wasabröd. Fabriken körde treskift året om, men var stängd på söndagar. Tolv ton bröd och över ett ton ströbröd producerades per dygn i fabriken. Bilden är från år 1950. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 6 september 1957 öppnade Koppartrans en ny bensinmack på Norrköpingsvägen 3 i Tannefors. Den allra första kunden belönades med fri tankning. Reine Carlsson var föreståndare av bensinmacken. Bensin. Mack. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Båtmansgatans, numera Södra Stånggatan, anslutning till Hamngatan. Detta var en viktig väg till industriområdet i Nykvarn och inte minst hamnen. Fotot är från sommaren 1959. Till vänster ser man Malte Månssons lokaler. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 6 september 1957 öppnade Koppartrans en ny bensinmack på Norrköpingsvägen 3 i Tannefors. Den allra första kunden belönades med fri tankning. Reine Carlsson var föreståndare av bensinmacken. Bensinmack. Tanka. Bil. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Harbergska gården, detalj av målning på väggen målad 1886, signerad A. Roth. Axel Roth var en kringresande målare, verksam bland annat i pataholmstrakten, med naiva beställningsbilder av bond- och herrgårdar. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
Hamngatan 17 i Linköping prydde tills det revs hörnet av Hamngatan och Drottninggatan. Husets slutna, kubiska form i kombination med ett högt och brutet tak gav bygganden karaktär. Det var uppfört åren 1908-09 efter ritningar av Janne Lundin och det vackra huset kunde teoretsikt kunnat stått kvar. Rivningstomten står i skrivande stund i princip obrukad. Även Hamngatan 19, påföljande fastighet i bilden, är riven, men är vid sidan av direkt berörda sannolikt inte lika saknad. Foto 1975.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.