Poppolis döpt av Shanes 11 december 1965 Bild av det Pop-Diplom som popgruppen Shanes tilldelat polisen. På detta står följande text: "Till Polisen i Örebro Län:..........som vi befunnit vara 1965 års mest idoga och popmedvetna polis. Vi har under sommaren och hösten stoppats och kontrollerats å´det noggrannaste hela 24 (tjugofyra) gånger!!! Ni har varit ytterst måna om att vi skulle färdas säkert i vår orkesterbil. Tack för det!! The Shanes (BD 7169). (Undertecknat av bandmedlemmarna): Tommy Wåhlberg, Svante Elfgren, Jan Ahlin (Turnéledare), Lennart Grahn, Tor-Erik Rautio och Kitt Sundqvist. Runtomkring kanterna på dilplomet löper samma text om och om igen: "Pop-Diplom."
Från 299 kr
Södra Vings socken. Älvkvarn-sten vid Nordkvarn, Hökerum. skålgropar, älvkvarnar, knackade och slipade skålformiga fördjupningar iberghällar och stenar. De är i regel 3-10 cm i diameter och upp till 5Â cm djupa och kanförekomma ensamma eller i grupper om hundratals på samma hällyta. Skålgropar har global spridning. De är vanliga i Mellansverige. Landets äldsta skålgropar finns på stenålderns megalitgravar. Flertalet tillhör sannolikt bronsåldern, då de bl.a. finns på hällristningar, men de uppträder också på järnålderns gravfält och boplatser. Uppteckningar visar att skålgropar använts långt in i historisk tid. De har sannolikt figurerat i lokal offerkult, men kan också utgöra symboler för kvinnokönet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=308857
Bild till utställningen 100 innovationer föreställande innovationen "filmen". Två bitar positiv film av celluloid, 54 mm bred, för visning av "rörliga fotografier" i projektor, "Bioskop" av Max Sklandanowsky (1863-1939). Bildyta:1. 39, h. 265. mm. Den längre filmbiten (12 bilder ur filmen "Das boxende Känguruh" med "Mister Delaware" maj 1895) har hålen numrerade 106-128 med bläckskrift och skarv mellan nr. 112 och 114. Den kortare biten (ur filmen "Der Jongleur Paul Petras" med hög hatt och två bollar, maj 1895) har skarv vid nr. 10. Perforering i båda kanterna med cirkelrunda hål (2 par för var bild), skodda med större öljetter.
Torsåkers kyrka tillkom sannolikt på 1200-talet och bestod av långhus och ett lägre rakslutet kor. Under 1400-talet slopades koret och kyrkan förlängdes. I samband med detta gjordes valvslagning med stjärnvalv. Vid en stor restaurering 1793 sänktes yttertaket och efter en brand 1815 fick spetsgavlarna en svängd kontur. Kyrkan har haft flera klockstaplar. En byggdes 1693, den nuvarande är från 1956. Kyrkans väggar och valv dekorerades med målningar under slutet av 1400-talet i den s k Tierpskolans stil. De har varit överkalkade sedan slutet av 1700-talet, men framtogs 1930. Målningarna är ovanligt rika motivmässigt. Övrig fast inredning präglas av 1700-talet.
Sånga kyrka har föregåtts av en äldre kyrka sannolikt av trä. Den nuvarande kyrkan är inte en av de äldsta i Ådalen, men exakt datering är svårt att få fram. Den är som flera av de övriga medeltidskyrkorna spetsgavlad med brant spånklätt sadeltak. Sakristia och vapenhus har tillkommit senare. Innertaket förseddes under 1400-talet med stjärnvalv. Kyrkan är byggd över en undergörande källa, vilket tyder på att platsen är gammal som kultplats. Interiören präglas av 1770-tals inredning med bl.a altaruppsats och predikstol. Klockstapeln är byggd omkring 1850.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö.; Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Ramsele gamla kyrka. Kyrkan nämns första gången 1273. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Båda gavelröstena och det branta takfallet är spånklädda. En hög smal dörr på södra väggen leder in till kyrkan. Tidigare fanns här ett vapenhus. Den gamla klockstapeln är riven. Vid den nya kyrkans tillkomst 1858 tömdes den gamla på sina inventarier utom den fasta bänkinredningen från 1670-talet. Kyrkan restaurerades på 1920-talet och återfick det mesta av inredningen från 1600- och1700-talen. Kyrkorummet täcks av trätak. Koret skiljs från kyrkorummet av bänkskärmar och korgrind. Målningarna från ca 1600 har varit överkalkade, men är framtagna.
Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka från nordlig riktning. Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Ramsele gamla kyrka, 1911 eller 1912. Kyrkan nämns första gången 1273. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Båda gavelröstena och det branta takfallet är spånklädda. En hög smal dörr på södra väggen leder in till kyrkan. Tidigare fanns här ett vapenhus. Den gamla klockstapeln är riven. Vid den nya kyrkans tillkomst 1858 tömdes den gamla på sina inventarier utom den fasta bänkinredningen från 1670-talet. Kyrkan restaurerades på 1920-talet och återfick det mesta av inredningen från 1600- och1700-talen. Kyrkorummet täcks av trätak. Koret skiljs från kyrkorummet av bänkskärmar och korgrind. Målningarna från ca 1600 har varit överkalkade, men är framtagna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.