2000-08-24 PS. Lunds domkyrka, Nordens största och bäst bevarade romanska kyrkobyggnad. Finnskulpturerna, två stenskulpturer i Lunds domkyrkas krypta som enligt folktraditionen sägs föreställa jätten Finn och dennes hustru Gerda. Skulpturerna visar en stående och en huksittande gestalt, famnande var sin kolonn. De anses vara från samma tid som kryptan, dvs. 1100-talets första decennier.
Från 299 kr
Vapenhus, förrummet i en kyrkas västparti; ursprungligen benämning på den del av en kyrkobyggnad i vilken männen skulle lägga från sig sina vapen före inträdandet i kyrkan. I Norden försågs lantkyrkorna under senmedeltiden som regel med ett vapenhus på långhusets södra sida. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=339163
Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1860-1863, strax väster om den gamla kyrkan, och invigdes 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. 1930 fick kyrkan sitt tegeltak och ny beklädnad på kor och torntak. Tidigare var taket belagt med spån. Under 1940-talet genomgick kyrkan en grundlig och omsorgsfull renovering.
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Tingsås kyrka med omgivningar. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1853 efter ritningar av byggmästaren Sven Nilsson i Säljeryd, Östra Torsås och som bearbetats av Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Invigningen ägde rum Helige Mikaels dag 1856 och förrättades av biskop Christopher Isac Heurlin.
Kyrkan i Aneboda ligger intill sjön Stråken i samhället Aneboda. Tidigare kyrkobyggnad var ett kapell som uppfördes 1346. Kapellet byggdes till 1696 och 1714. Vid bygget av nuvarande kyrka revs kapellet och såldes till Vislanda missionsförsamling. Nuvarande träkyrka i nygotisk stil uppfördes 1899 efter ritningar av arkitekt Fredrik Lilljekvist.
Metodistkyrkan, kyrkobyggnad i sten. Förhöjt mittparti flankerat av bostadsdelar i fyra våningar. Fasaden i rött tegel är i jugendstil med inslag av nygotik. Den har blinderingar i beige puts och i bottenvåningen finhuggen sandsten. Takåsen kröns av ryttare. Stenhus i fyra våningar med fasad i gul slätputs och i bostadsvåningen finhuggen sandsten. Fasaden har burspråk över fyra våningar och fyra balkonger med dekorativ smide.
Älmeboda kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Älmeboda församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Rävemåla. Nuvarande stenkyrka uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Kyrkan invigdes den 19 september 1877 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Holmsunds kyrka
Tävelsås kyrka anses ha medeltida anor. På den plats där den nuvarande kyrkan är belägen uppfördes en kyrkobyggnad i trä under 1500-talet. Denna kyrka användes fram till 1784 då den revs eftersom ett beslut fattats om uppförande av en ny kyrka. Vid samma tid revs även dåvarande grannsocknen Toftas träkyrka. Tofta församling sammanslogs 1785 med Tävelsås församling. Virke från den båda rivna kyrkorna användes vid uppförande av den nya kyrkan 1784-85. Ursprungligen hade kyrkan en fristående klockstapel med fyra klockor. 1797 flyttades denna och infogades i långhusets västra del och fick funktion av kyrktorn. 1880-1882 byggdes kyrkan om och utvidgades med korsarmar och en sakristia i öster.
Pjätteryds kyrka. Den 26 september 1841 invigde kontraktsprosten Petrus Granstrand den nya kyrkan i Pjätteryd. Förspelet till det nya kyrkbygget hade varit mycket stormigt. Redan 1816 hade den gamla medeltida träkyrkan dömts ut. Men på grund av motsättningar hade inget hänt tills biskop Esaias Tegnér ingrep 1830 och resolut ställde kravet att en kyrkobyggnad skall vara i värdigt skick. Den nya kyrkan började byggas 1833 av byggmästare L. Carlsson, Sölvesborg efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Det blev en tidstypisk ljus och rymlig kyrka i empirestil.
Sjösås nya kyrka. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil för Sjösås församling. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig. Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Hagebyhöga kyrka är en kyrkobyggnad i Hagebyhöga socken i Vadstena kommun. Kyrkan, ursprungligen av romansk typ och byggd under 1120-talet, ombyggdes under medeltiden, bland annat genom valvslagning och större fönster. Man antar att kyrkan byggdes på beställning av en lokal storman, en teori som bland annat styrks av att en emporvåning finns i tornet. Den medeltida ombyggnaden, förmodligen tillkommen under 1420-talet och sannolikt under ledning av Sune murmästare, förmodas ha utförts av samma personer som vid denna tid även valvslog Vadstena klosterkyrka, något som kan ses i de båda kyrkornas likartade dekor.
Sjösås nya kyrka med omgivningar. 1847 bestämdes att den nya kyrkan skulle byggas i Viås cirka 4 km norr om Sjösås gamla kyrka, belägen i Braås. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig.Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Exteriörbild av Mariakyrkan, Oskarströms katolska kyrka. Kyrkan är romersk-katolsk och uppfördes på önskemål från fabriksarbetarna vid Jutevävsfabriken i Oskarström, invandrade från katolska europeiska länder. Kyrkan stod klar 1925, uppförd i trä med ett smalt litet klocktorn mitt på sadeltaket och tidstypiskt klassicerande hörnpilastrar. Ingången är i den lilla utbyggnaden på gaveln. Den var Hallands första katolska kyrkobyggnad. 1928 kom tre polska Mariasystrar hit och lät 1930 uppföra ett hus där de inrättade Katolska barn- och vilohemmet, vilket ses till höger i bild. Gaveln på huset i mitten tillhör prästgården.
Exteriörbild av Mariakyrkan, Oskarströms katolska kyrka, omgiven av träd. Kyrkan är romersk-katolsk och uppfördes på önskemål från fabriksarbetarna vid Jutevävsfabriken i Oskarström, invandrade från katolska europeiska länder. Kyrkan stod klar 1925, uppförd i trä med ett smalt litet klocktorn mitt på sadeltaket och tidstypiskt klassicerande hörnpilastrar. Ingången är i den lilla utbyggnaden på gaveln. Bortom kyrkan syns lite av prästgården. Detta var Hallands första katolska kyrkobyggnad. 1928 kom tre polska Mariasystrar hit och lät 1930 uppföra ett hus där de inrättade Katolska barn- och vilohemmet, vilket skymtar till höger.
Vittinge kyrka
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.