Laholm 17:1
Från 299 kr
Karsefors
Fiskarhamnen: kajen vid Östra Slussgatan. I bakgrunden Slussplan.
palats [?], tempel [?], ruin, Vanadisexpeditionen, palm, fotografi, photograph@eng
Porträtt av fröken Hanna Movik. Född i Västervik 1837 kom hon från 1859 som mamsell att ingå i Carl Johan Ajaxsons hushåll i dennes säteri i Vårdsberg. Från 1863 bodde hon hos sin bror, brukskassören Werner Movik i Åtvidaberg. Här blev hon kvar till det nya seklets inträde. År 1901, några år efter broderns död, flyttade hon till brorsdotterns hushåll i Vetlanda. När den yngre släktingens make erbjöds tjänsten som provilialläkare i Ekeby, flyttade Hanna med. Hennes liv ändades där av hjärtfel i kombination med lunginflammation den 25 januari 1910. Foto omkring 1870.
Oljemålning av Thor Fagerkvist (1884-1960). Värmlandskonstnär med individualistisk prägel både i levnadssätt och måleri. Fagerkvist var vegetarian, pacifist och religiös grubblare vilket uttrycks i hans produktion. Hans liv präglades av frågor som har med bekämpandet av ondskan att göra. Många motiv hämtade han ur bibeln, ett exempel är altartavlan "Kristi förklaring" i Stora Kils kyrka. Inspirerad av bland andra Munch och Matisse. Levde i Persberg med sin mor och sina tre systrar fram till sin död. Källa: Barbro Järliden, Thor Fagerkvist - Särling och sökare i värmländsk konst, 1985.
Utan någon påtaglig koppling till Östergötland har porträttet av Gustaf Kjellberg likväl knutits till museets särskilda samling av porträtt av östgötar. Gustaf Kjellberg föddes närmare bestämt i värmländska Alster och var i sitt vuxna liv starkt knuten till Uppsala. Där var hans vetenskapliga insatser för psykiatrin grundläggande och från 1863 fungerade han som professor vid Uppsala universitets psykiatriska klinik. Dessförinnan hade han som överläkare lett arbetet vid Uppsala centralhospital för sinnessjuka (sedermera Ulleråkers sjukhus). Hans insats som medgrundare av "Föreningen för sinnesslöa barns vård" och som kommissionsledamot för uppförandet av nya hospitalsbyggnader i landet kan heller inte underskattas.
En omvänd ordning av påskriften ger oss den rätta informationen; Anna Koskull gift Ridderborg. Nämligen född som enda dotter i raden av söner till baron Ivar Koskull och friherrinnan Anna Sofia Viktoria Banér. Född i Karlskrona och större delen av sitt liv boende i Lund och Kristianstad med flera orter, hade hon genom sina föräldrar anknytningar till godsen Svenneby och Ekenäs i Östergötland. Tillsammans med maken Bror Ridderborg disponerade hon även gårdarna Högmålen och Sjövik i östgötska Norra Vi och hon var skriven till den sistnämnda gården vid sin död i Södertälje 1902. Här porträtterad omkring 1875.
Ernst Kugelberg växte upp på Spellinge säteri i Västra Harg som son till kapten Claes August Kugelberg och Mimmi von Post. Som nummer tolv i parets stora barnaskara var hans utsikter för ett liv på godset små, istället inriktade han sig på en militär karriär. Efter genomgången krigsskola vid Karlberg knöts han till Andra livgrenadjärregementet i Linköping och där skulle han komma att nå kaptens grad. Som officer beskrivs han som "synnerligen värderad" och hade rimligtvis avancerat vid bättre hälsa. Han avled hastigt under ett läkarbesök i Enköping den 2 januari 1894. Här porträtterad i Paris omkring 1875.
Med Dannebrogordern på bröstet lät Wilhelm Grönhagen porträttera sig i Karlskrona omkring 1875. Utmärkelsen hade han gjort sig värdig genom sitt deltagande i dansk-tyska kriget som avgjordes med slaget vid Dybböl 1864. I övrigt knuten till Jönköpings regemente. Född i östgötska Varv och uppvuxen i södra provinsens Torpa. Från 1877 gift med Agnes Westman, dotter till grosshandlaren i Linköping Gustaf Westman och hustrun Maria Carolina Juberg. Paret kom under senare delen av sina liv att äga Månseryd i Bankeryd och del i Vilseberga i Roglösa.
Nils Friedleiffer i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé något av 1860-talets första år. I stunden var Friedleiffer endast några å 30 år fyllda och till synes märkt av den ohälsa som finns omnämnd kring hans person. Ändå skulle han få ett relativt långt liv och hinna möta det nya seklet. Född i Linköping som son till garvaremästaren tillika namne Nils Friedleiffer. Sonens sviktande hälsa sägs omintetgjort ett övertagande av rörelsen, som istället kom att övergå till den i staden välbekanta garvaresläkten Lindhe. Som en ersättning för Friedleiffers oförmågor kom hans eftermäla röra hans omfattande välgörenhet, för egen del alltid i tysthet.
Född i småländska Högsby kom Mathilda som barn och faderns yrke som trädgårdsmästare till egendomen Ulvåsa nära Motala. När hon i övre tonåren lämnade barndomshemmet var det rimligtvis genom faderns yrkeskontakter som steget förde henne till Linköping och en plats som mamsell i förre "kungsträdgårdsmästaren" Per Georg Dahlbergs hushåll. Efter en tid i det Dahlbergska hemmet avled husfadern och omständigheten för Mathilda blev gissningsvis osäker. Fortsättningen för hennes liv fann hon emellertid i den levnadsglade, (titulära) borgmästaren Fredrik Behm. Han var visserligen 40 år äldre än Mathilda men bar sina dokumenterade värden, möjligtvis med betoning på "väl". Äktenskapet tycks blivit gott och kom att vara i knappa 20 år. Foto omkring 1865.
Kronolänsman Frithiof Egelin förde ett kringflyttande liv. Några nedslag: Inflyttad från Östra Skrukeby som sergeant till Östra Tollstad 1873 och samma år gift med Nanny Maria Aurora Rydin. Från 1879 titulerad landskanslist i Linköping och från 1880 med samma yrke i Kärna. År 1882 finner vi honom som kronolänsman i Brunneby och från 1883 detsamma i Fornåsa. Innan decenniet var till ända flyttade Egelin med familj till Stockholm. Där emellertid frånskild och åter inflyttad till Linköping 1901. Död i Linköping 1916. Här porträtterad omkring 1865.
Biskopsdottern Hedvig Bring valde likt många av tidens högreståndkvinnor att framleva sitt liv som ogift. Valet var för all del inte alltid ett uttryck av handlingsfrihet, hur det var för Hedvigs del lämnar vi därhän. Som ogift skulle det oavsett dröja tills hon erhöll något som kan betecknas som ett eget hushåll. Efter fadern död sammanbodde hon en längre tid med sin mor i Stockholm och därefter i broderns hushåll i Växjö. Från dryga 50 år fyllda hyrde hon egen bostad i Växjö och sommaren 1921 återvände hon till födelsestaden Lund. Här porträtterad omkring 1895.
Kyrkoherde Carl Magnus Wezén på äldre dagar. Likväl skulle han komma att leva åtminstone i närmare 30 år efter att fotografiet togs. Född 1832 i Böckestad västergård strax öster om Linköping, kom han efter teologiska studier och påföljande karriär som kyrkoman att från 1878 bli kyrkoherde i Västra Husby församling. Från 1861 var han gift med prästdottern Maria Charlotta Theodora Cnattingius. Äktenskapet upplöstes med hustruns död i lungkatarr 1896 men Carl Magnus kom som antydds få ett långt liv som till slut nådde sin ände den 19 december 1928. Han var då på sitt 97:e levnadsår.
Ester Löfgren i Linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Dotter till predikant Johan Edvard Löfgren och hustrun Kristina Lovisa Johannesdotter. Från 1916 var familjen bosatta i Finspång, inflyttade från Rättvik. I december månad 1920 flyttade Ester till Karlsborg för tjänst som småskollärare, varför porträttet bör placeras under hennes tid i Finspång. Efter att ha brutit upp från Karlsborg 1922 kom hon större delen av sitt liv att vara bosatt i Nykroppa, Värmland. Vid 63 års ålder gifte hon sig där med pensionerade järnvägsförmannen Johan Gustav Sundberg. Äktenskapet kom att vara i närmare 20 år. Som änka flyttade hon till Malmö, som blev hennes vistelseort till sin bortgång 1990.
Porträtt av grosshandlare Oscar Scherini. Född i Vånga socken 1824 som son till kyrkoherden Per Scherini och Anna Lovisa Heller. Oscar valde dock en mer värdslig yrkenbana och i källorna hittar vi honom i förstone som handelsbetjänt, inflyttad till Norrköping 1842. Efter några år i lära grundade han en kolonialvaruaffär i staden. Året var 1849 och med tiden kom firma Scherini & Co även att inbegripa de bägge bröderna Alfred och Josef. I början ägnade man sig åt minuthandel, men kom under 1850-talets lopp att bli grosshandlare. I sitt privata förblev Oscar Scherini ogift. Han avled efter ett långt liv den 4 februari 1905.
Ruth Lönegren med sin älsklingsdocka, får vi förmoda. Född i Kärna prästgård hösten 1890 som dotter och förstfödda barn till vice pastorn Ernst Lönegren och dennes hustru Ester Hellström. Ruth kom vidare att växa upp i skånska Öved, där fadern från 1894 innehade tjänsten som församlingens kyrkoherde. Han kom upplysningsvis att sedermera bli biskop över Härnösands stift. Ruths liv tog för tiden naturligtvis en annan riktning men blev ändå tämligen likartad. År 1915 kom hon nämligen att gifta sig med komministern och sedermera kyrkoherden Arne Olof Arbman. Makarna kom att verka och bilda familj i Hässjö, Västernorrlands län.
Dopkalas hos makarna Axel och Tekla Hylander i Lindhult nr 10, Stolplyckan 1908. Under dagen, den siste juli, har domkyrkoadjunkt Oskar Hansson döpt den lilla flickan Nancy som sitter i knät hos mamma Tekla. Vid sidan sitter den stolte fadern Axel Hylander med parets förstfödde Folke i famnen. Därefter ses hans mor, Tilda i Lövsäter. Bakom detta epitet döljer sig Christina Mathilda Andersdotter. Hon framfödde inte färre än elva barn under sitt liv. Den förstfödde var sonen Axel. Intill henne står hennes dotter Hulda, född 1890. Snett framför dessa sitter Mathildas mor (som i denna redogörelse inte kunnat identifieras). Till höger sitter Mathildas tredje son Karl Andersson med makan Anna och sonen Evert.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.