Hembygdsföreningen Westergyllen. Från Stockholms stadion den 30/7 år 1927.
Från 299 kr
Någon gång under 1870-talets första hälft förevigade den danskättade fotografen Peder Anton Eriksén denna vy mot Ekebyborna kyrkoherdeboställe. Vackert belägen på en udde vid sjön Boren. Ursprungligen uppförd 1735 och länge ansedd som en av de "vackraste och bästa" i Aska kontrakt. Långt senare var bygganden dock i dåligt skick och 1928 byggdes ny prästgård närmare kyrkan. Året därpå skänktes den gamla prästgården till Nordiska museet för att flyttas till Skansen som prästgård till Seglora kyrka. Planen blev emellertid inte av utan huset blev kvar på ursprunglig plats och hyrdes ut. År 1989 skänkte Nordiska museet prästgården till Ask-Ekebyborna hembygdsförening. Samtidigt förklarades den som statligt byggnadsminne. Vid tiden för bilden disponerades bostället av kyrkoherde Per Dahlgren med familj. Det är honom vi ser intill rundeln till höger, rimligtvis vid sidan av maka, barn och tjänstefolk.
Sjösås gamla kyrka - Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten, uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som alltså utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by 1865, övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Sjösås gamla kyrka. Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Ångslupen Rex. tillhörde godsäg. N Johansson. Användes bl.a till att frakta mjölk mellan Frösåker och mejeriet på Ängsö (nuv. tvätten). Avyttrad före 1920. Ingegerd Ral f 1898, var med på denna färd. Lustresa till Sundbyholm. Grundstötte i Sundbyholms närhet. Fru Ral var vid denna resa 11-12 år gammal. Ångslup av c 10 meters längd. Helt öppen med soltak uppspänt. Bensinmotor inombords [? antingen är det en ångslup eller motorslup??] Ångslupen innehades av Sture Hals morfar på Lindö gård.... Fotografiet ingår i Kärrbo Hembygdsförenings samlingar.....Ångslupen Rex.....ägare patron N. J. Johansson, Frösåker [och] som gjorde affärsresor t ex till Örsundsbro med Rex. Här på utflykt.och grundstött... I vattnet sonen Gerhard Johansson.
Nr 2. C J le Grand, f 7 juni 1823, död 7 mars 1902. Constance Sandström, f le Grand (Efter namnet står ett kors samt årtalet 1856. I fortsättningen markeras dödsår med ett sådant kors. Därför torde 1856 gälla födelseår.) Konsul James Sandström, August Petersson, Tingby f 21/11 1828 +1905, Anna Petersson, f le Grand 23/5 1854 +13/5 1946. Axel le Grand, f 11/4 1850 +11/1 1929. Betty le Grand, f Lundberg, f 24/8 1856 +16/1 1933. Eivor Elisabeth le Grand f 23/8 1887. Greta Elisabeth le Grand f 7/12 1892. Repro 1986 ur Kalmar stads hembygdsförenings samling."
Det måste väl sägas blivit ett överloppshus, det gamla fattighuset i Kuddby. År 1969 kom en utredning till stånd där byggnadens värden skulle klargöras om det överhuvudtaget skulle bevaras. Lyckligt nog kom man till beslut om restaurering och ny funktion inom Björkekinds hembygdsförenings verksamhet. Byggnadens historia är till fullo klarlagd. År 1823 tog församlingen beslut om att uppföra huset som sockenmagasin. I juli månad 1825 uppges byggnaden stått färdig. Under 1850-talet avvecklades sockenmagasinet för att efter ombyggnad tjäna som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Den verksamheten lades ned 1933. Därefter användes huset för skolan tills det ansågs alltför undermåligt.
Arkeologisk utgrävning i Drömminge, Voxtorps socken, Värnamo år 1942. Grävarlaget bestod av medlemmar i Hembygdsföreningen.
Affär i Sjuntorp. Gamla affären 400 m sv om Rättaregården. Butiksinredning som hembygdsföreningen skall flytta
Hembygdsföreningen Westergyllen. Inför en skördedans vid Sångarfesten på Ramnavallen år 1925.
Hembygdsföreningen Westergyllen. Samling i Rådhuset vid kongressen i Malmö år 1929.
Hembygdsföreningen Westergyllen. Stockholmare vid stämman i Malmö. Här vid Torup den 28/7 år 1929.
Hembygdsföreningen Westergyllen. Från 8:de nordiska bygdeungdomsstämman i Malmö. Här från Torup den 28/7 år 1929.
Hembygdsföreningen Westergyllen. Från ett evenemang med anknytning till Nationernas Förbund den 29/7 år 1929.
Hembygdsföreningen Westergyllen. Hedebo-holdet från Roskilde på besök i Stockholm den 31/7 år 1927.
Hembygdsföreningen Westergyllen. Från stämman i Tranås år 1925. Här från Holavedens hembygdsgård den 9/8.
Hembygdsföreningen Westergyllen. En paus under uppvisning i Ulricehamn midsommarafton år 1925.
Medlemmar ur hembygdsföreningen Westergyllen på väg till Tranås från Jönköping år 1925.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.