Bollnäs. Omkr. 1910. Södra skolan, senare kallad Bro-skolan, byggdes 1901-02 och revs 1973. Bilden är fr. något mer högtidligt tillfälle än en vanlig skoldag. Kan troligen vara en skolavslutning. Eleverna står i ring ute på skolgården. (Läsåret 1967-68 var det sista m. skolverksamhet. Fritidsnämnden hade ungdomsgård i fastigheten 1969-1972. Efter påpekanden från brandmyndigheterna bedömde de kommunansvariga att det skulle bli för kostsamt att rusta upp fastigheten, varför den revs. )
Från 299 kr
Bollnäs. Omkr. 1890. Ångslupen "Ydal" var den 22 augusti 1896 med om en svår olycka på sjön Varpen, då hon vid det ovanligt låga vattenståndet gick på grund och kantrade. 13 barn fr. dövstumskolan i Bollnäs omkom, liksom institutionens husmor E. Aspekvist och förest. hustru A. Prawitz. Samtliga jordfästes på Bollnäs kyrkogård. Dövstumskolan flyttade till Bollnäs fr. Valbo 1882 för att 1897 flyttas t. Gävle. På bilden, något år innan katastrofen på Varpen m. Sundsåker (nedbr. 1896) i bakgrunden.
Gustaf Karlberg snörar på sig broddar och vid hans sida ligger klubban som förklarar varför. Säljakten var i äldre tider en viktig inkomstkälla för boende i Gryts skärgård, rent av av bedydelse för bosättning på öarna. Jakten bedrevs främst med nät och senare även med skjutvapen. På bland annat Harstena kompletterades metoderna under 1900-talet med klubbning. Jakten avtog från 1940-talet. Sälstammen hade sjunkit och priset för tran och hudar vikt nedåt.
Handlaren och rådmannen i Linköping, Adolf Fredrik Nordwall och dennes maka Clara Mignon Fallenius, hade resurser att låta dottern Ingeborg följa tidens smakriktingar. Här iförd en moderiktig dress som väl representerar tiden. Även håruppsättningen följer vad 1870-talets unga kvinnor önskade. På ringfingret sitter vad vi får förmoda hennes förlovningsring, vilket yttermera visso daterar fotografiet till kort före sin vigsel 1873. Den blivande maken var Lars Gustaf Jegerhjelm, militär vid Första livgrenadjärregementet.
Den från småländska Lofta bördige Bengt Hägge inflyttade till Linköping 1882 sedan han kort dessförinnan påbörjat sin tjänst som redaktionssekreterare vid Östgöta Corrspondenten. Från 1886 var han tidningens redaktör. Under decenniet fann han sin blivande livskamrat i Linköpingsfödde Ester Arnander. De vigdes 1889. År 1898 bröt paret upp från staden för ny tillvaro i Halmstad där Bengt blivit ägare av tidningen Halland. Foto omkring 1885.
"Hela familjen har tagit på sig helgdagskläderna och gått ut i vinterkylan för att befästa minnet av och sorgen efter sin sistfödde, som skördats av döden. Detta hände på Jomasbacken, ett ställe väster om Fågelsjön. Där bodde då den här familjen: fadern hette Johannes Källman, som levde mellan 1872 och 1956 och hans maka, Märta Viktoria, som var född 1880 och avled 1944." Ur boken "Fågelsjö - by i Orsa finnmark" (1983).
Bördig från Västergötland utnämndes Johan Peter Fogelqvist till kyrkoherde i Hedvigs församling i Norrköping 1881. Dessförinnan gift med Beda Wilhelmina Salvén (1843-1878) och efter makans död omgift med hennes syster Teodolina Corona Salvén (1844-1891). Kyrkoherde Fogelqvist kom att hinna med ett tredje giftemål, när han 1893 äktade Eva Kristina Malm (1855-1933). Efter ett långt liv avled Fogelqvist i sviterna av cancer 1926. Han var då sedan en tid skriven på Tunnbindaregatan 48 i Norrköping. Här porträtterad omkring 1890.
"Thüringerwald". Landskap från Thüringen, Tyskland. Thüringen är ett förbundsland i centrala Tyskland. Dess area är 16 172 kvadratkilometer. Dess största utbredning i nord-sydlig riktning är omkring 160 kilometer och i öst-västlig riktning omkring 200 kilometer. Förbundslandets huvudstad är Erfurt. Land Thüringen var en fristat och delstat i Tyskland, 1920-1952. Thüringen bildades 1 maj 1920 genom sammanslutning av de forna tyska furstestaterna Sachsen-Weimar-Eisenach, Sachsen-Meiningen, Reuss-Greiz, Reuss-Gera, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Schwarzburg-Rudolstadt och Schwarzburg-Sondershausen.
Bilden är tagen den 15 maj 1864 på det då betydligt mindre Stora Torget som var utsträckt i nord-syd med Västra (då södra) Torggatan i bildens högerkant. Till vänster ser vi en del av residenset med landskontoret till höger om portalen och mitt i bild dominerar Frimurarlogen på samma tomt som nuvarande byggnad. På bilden överlämnar fruntimmersdeputerade Euphrosyne Nygren ett standar till kapten Sparre i skarpskyttekåren.
År 1960 på våren är Klass 5 från Österängsskolan i Jönköping på skolresa i Västergötland tillsammans med sin lärare Göte Ohlsson. Jan Hennig tittar på när Jan-Åke Sundbring prövar de romerska ringarna på lekplatsen. På Österängsskolan var det tradition att man i 4:an åkte till Vadstena och Omberg, i 5:an till Västergötland (Falbygden, Skara, Varnhem) och i 6:an en resa till glasbruk i Småland.
År 1961 på våren är klass 6 från Österängsskolan i Jönköping på skolresa i Småland tillsammans med sin lärare Göte Ohlsson. Här på väg till Lindhammars glasbruk. Efter att ha suttit stilla i bussen behöver man röra på sig, så det blir en liten danspaus på en rastplats. På Österängsskolan var det tradition att man i 4:an åkte till Vadstena och Omberg, i 5:an till Västergötland (Falbygden, Skara, Varnhem) och i 6:an en resa till glasbruk i Småland.
År 1959 på våren är klass 4 från Österängsskolan i Jönköping på skolresa till Vadstena tillsammans med sin lärare Göte Ohlsson. På vägen dit är det fikapaus, på bilden Gösta Friberg, Jan-Åke Sundbring och Håkan Joelsson. På Österängsskolan var det tradition att man i 4:an åkte till Vadstena och Omberg, i 5:an till Västergötland (Falbygden, Skara, Varnhem) och i 6:an en resa till glasbruk i Småland.
Vykort, "Varberg. Utsikt från Påskberget. 'Sista kanonen'" Vy över staden mot väster med fästningens sista kanon i förgrunden, som år 1897 placerades här efter att ha sålts på offentlig auktion tidigare samma år. Köpare var skeppsmäklare Gustaf Magnusson som sedan tillsammans med färgaren J V Lindqvist, järnhandlare Hartvig Bolander, bagaremästare Victor Persson, garverifabrikör Valdemar Holmberg samt handlanden C M Lindström skänkte kanonen till Varbergs stads plantering. Det stora vita huset till höger om kanonen är det s k Thamska huset.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.