Mariebergsskogen; Spikgården från Norra Finnskoga. Uppgifterna kommer från foldern "Vägledning till kulturbyggnader i friluftsmuseet Mariebergsskogen". Mangårdsbyggnad från N. Finnskoga socken, uppförd 1828. Huset har enkelstugeplan, dvs ett stort rum och två mindre sidoställda rum. Man träder direkt in i själva stugan och inte som vanligt, via ett av de mindre rummen som förstuga. Konstnären Per Tellander (1876-1951), som var gift till gården, har hämtat några av sina finstämda interiörer härifrån. Invid Spikgården ligger en säterstuga från Kloftsätra i Köla socken. Den återuppbyggdes 1944.
Från 299 kr
Restaurang Möllan i Morup med hissade flaggor, sett från nordväst. Kvarnen uppfördes 1844 av A J Jönsson som var gästgivare på Morups Gästis. 1944 köptes den 100 år gamla väderkvarnen av Hugo Eklund och Svea Augustsson som gjorde om den till konditori och serveringsställe. Med sitt läge utmed dåvarande riksväg 2 blev "Möllan" mycket populär och kompletterades med fler byggnader i takt med att verksamheten utvecklades. (Den närmaste byggnaden ses även på bildnr FFMX290.)
Restaurang Möllan i Morup med hissade nordiska flaggor och parkerade bilar utmed vägen. Kvarnen uppfördes 1844 av A J Jönsson som var gästgivare på Morups Gästis. Det är en spånklädd s k hättekvarn av holländsk modell. Hundra år senare, 1944 köptes den av Hugo Eklund och Svea Augustsson som gjorde om kvarnen till ett konditori och serveringsställe. Med sitt läge utmed dåvarande riksväg 2 blev "Möllan" mycket populär och kompletterades med uthyrningsrum.
Anders Anderssons gård i Drared, Veddige. Framför bostadshuset står tre kvinnor och en man. Troligen har byggnaden ursprungligen varit en högloftsstuga, då den har två ingångar, vilka varit till respektive loft med en lägre ryggåsstuga emellan. Fönstren under takfoten vittnar om att man sedan har höjt mittendelen till loftens höjd och på så sätt fått en s k loftgångsstuga med genomgående vind, vilket var ett vanligt förfarande.
Gruppbild på de så kallade "surrogatpojkarna". Dessa var en grupp kvinnor som arbetade åt skogssällskapet sommaren 1918. Kvinnorna arbetade i vanliga fall på Bomullsväveriet. Men på grund av första världskriget fick fabriken inga råvaror utifrån och fabriken tvingades tidvis att stänga. Personalen fick då halv veckolön. 1917 hade det varit en stor skogsbrand i ett område i Bälinge socken och Alingsås landsförsamling. Därför startade skogssällskapet röjningsarbeten 1918. Kvinnorna kvistade och männen högg och sågade.
Stockholms riksstation 1950-talet, NK-längan U49 i R 10-11. Längan var normal men kompletterad med en överbyggnad (s.k. lostet) med lampor i knappar för 100 ledn, per exp.plats. Telefonisten fällde en EO-omk. I en insats i bordskivan och tryckte på någon av knapparna i "loftet" - vips fanns denna ledning inkopplad i insatsen! Insatsens exp. ledning kopplades till abonnent någonstans i Sverige. R 10-11 användes senare som stativsal för aut. telex.
Skräddaren Anders Petter Malmström (1841-1935) i Linköping. Född i Mjölby 1841 kom han till Linköping som skräddargesäll 26 år gammal. Gift 1870 med Sofia Pettersson (1846-1937). De kom att få fyra barn och flytta runt inom Linköping för att från omkring sekelskiftet bo i ett hyreshus vid Djurgårdsgatan. Sitt sista levnadsår bodde han på Hjälmsäters ålderdomshem. Möjligen är fotot taget av den rikskände fotografen Axel V. Malmström som var son till paret Malmström.
Porträtt av makarna Alfred och Ida Lönngren, född Dahlgren. Han bördig från Växjö, hon kyrkoherdedotter från Ekebyborna. De gifte sig 1882 och bosatte sig i förstone i Bergunda, där maken innehade tjänsten som socknens komminister. År 1895 utnämndes Alfred till kyrkoherde i Södra Unnaryd och han kom att inneha tjänsten till sin död 1906. Året därpå flyttade Ida till Linköping och blev där till sin egen bortgång 1920. Deras äktenskapet var barnlöst. 1890-tal.
Påskriften "Bojan" gör oss något mer familjära med fröken Ingeborg Westman, trots avståndet i tid och kanske även rum. Dotter till direktören vid Östgöta Enskilda Bank i Linköping, Reinhard Westman och dennes maka Elisabeth Henrietta Berg. Född på godset Tolefors i Kärna socken och från tioårsåldern uppvuxen i Linköping. Som vuxen gift med friherren och kaptenen Henrik Lilliecreutz. Makarna var efter vigseln bosatta i Växjö. Här i ett ungdomsporträtt från uppskattningsvis 1870-talets senare hälft.
Industrianläggningen vid forna Lundbergs Läderfabriks AB i Valdemarsvik 1988. Lädertillverkningen var då sedan länge nedlagd och detsamma gällde för den möbeltillverkning som hade tagit vid i början av 1960-talet. Den överblivna anläggningen blev därefter ett huvudbry för kommunen, tills en vändning kunde skönjas med nya verksamheter i renoverade lokaler. Sedan bildens tillkomst har delar av det så kallade Sjöhuset till höger rivits och Garvaregatans sträckning ombildats i en ny dragning av Storgatan.
Friherre Gustaf Adolf Lagerfelt vid sin ålders höst. I sin ungdom, från 1828, hade han varit i militär tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1831 gift med Christina Beata Vilhelmina Funck, bördig från Drothem. Makarna var bosatta på Röby rusthåll i Slaka, men flyttade i hög ålder till familjens stadsgård i Linköping. Död i sviterna efter en hjärnblödning 1884. Upplysningsvis såldes stadsgården efter änkans bortgång 1890 till kyrkan för att bli domkyrkoförsamlingens domprostgård.
Vykort, "Varberg, Hagaskolan", belägen i kv Orren 1. Vy från gräsmatta, med nyplanterade träd och buskar, via skolgården mot den långsträckta skolbyggnaden utmed Trädlyckevägen. Arkitektfirman Anker-Gate-Lindgren vann den arkitekttävling som hade utlysts sedan stadsfullmäktige den 21 december 1944 beslutat att en ny folkskola skulle byggas vid Baggeska lyckan. Bygget påbörjades i maj 1946, huvudentreprenör var bröderna Bengtsson i Falkenberg, och invigningen skedde den 30 augusti 1947. Omdömet från Varbergsposten blev ”Hagaskolan – en skola på höjden av modernitet”.
Marbäcks herrgård, Snöstorp. Mangårdsbyggnaden ligger vid Fylleån och uppfördes 1827 av de nya ägarna, som startat och byggt ett nytt pappersbruk på platsen. Huset blev brukets disponentsbostad och ingår tillsammans med sin ekonomibyggnad från 1927 i en kulturhistoriskt värdefull bruksmiljö, med bl a lanthandel och järnvägsstation. Här låg en gård redan 1645, när Halland blev svenst, och 1682 lät hovrättsrådet Jonas Gyllencrantz på Skedala säteri bygga en papperskvarn i Marbäck där råvaran var textillump.
Flygfoto över Spenshults Sanatorium, Johansfors. Den långsträckta byggnaden, ritad av arkitekt Ivar Tengbom, har en svängd fasad som vetter mot en park med anlagda gångstigar och en damm. Spenshults kronopark går tätt inpå anläggningen. Spenshults sanatorium var ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1953 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus.
Flygbild över Spenshults sjukhus med ån Nissan i förgrunden. Anläggningen ligger i Spenshults kronopark och var ursprungligen ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet ritades av arkitekt Ivar Tengbom och invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1953 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus. Verksamheten avvecklades 2014.
Flygbild över Spenshults Reumatikersjukhus med personalbyggnader nere till höger. Anläggningen ritades av arkitekt Ivar Tengbom och ligger i Spenshults Kronopark. Spenshults sanatorium var ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1953 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus. Verksamheten avvecklades 2014.
PRESSNING. Denna bild får exemplifiera en icke automatiserad arbetsplats för pressning. Operatören sitter här framför pressen och plockar för hand de pressade ämnena från pressbordet till grafittallriken. Arbetet var ensidigt och monotont och helt styrt av pressen som gick kontinuerligt. Avbrott skedde endast i samband med att vissa kontrollmoment utfördes. En operatör betjänade en press till skillnad mot dagens förhållande där operatören övervakar flera pressar.
En kvinna i mörk sidenklänning med vit spetskantad krage och en brosch vid halsen. Bröstbild, halvprofil. Ateljéfoto. Trol. friherrinnan Magdalena (Malin) Gyllenkrok (1817-1897), gift med häradshövding Knut Axel Gyllenkrok (1807-1886), Vallsjö (Jönköpings l.) Hon var som änka bosatt i Växjö. Kan ev. också vara friherrinnan Anna Caroline Gyllenkrok (1835-1888), begraven på Blädinge kyrkogård, dotter av etatsrådet Christian Hansen Hegedahl och Andrea Thomine Kierkegaard, Köpenhamn. Gift med friherre Valfrid Gyllenkrok (1829-1896), Oby, Blädinge.
"Hela familjen har tagit på sig helgdagskläderna och gått ut i vinterkylan för att befästa minnet av och sorgen efter sin sistfödde, som skördats av döden. Detta hände på Jomasbacken, ett ställe väster om Fågelsjön. Där bodde då den här familjen: fadern hette Johannes Källman, som levde mellan 1872 och 1956 och hans maka, Märta Viktoria, som var född 1880 och avled 1944." Ur boken "Fågelsjö - by i Orsa finnmark" (1983).
"Thüringerwald". Landskap från Thüringen, Tyskland. Thüringen är ett förbundsland i centrala Tyskland. Dess area är 16 172 kvadratkilometer. Dess största utbredning i nord-sydlig riktning är omkring 160 kilometer och i öst-västlig riktning omkring 200 kilometer. Förbundslandets huvudstad är Erfurt. Land Thüringen var en fristat och delstat i Tyskland, 1920-1952. Thüringen bildades 1 maj 1920 genom sammanslutning av de forna tyska furstestaterna Sachsen-Weimar-Eisenach, Sachsen-Meiningen, Reuss-Greiz, Reuss-Gera, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Schwarzburg-Rudolstadt och Schwarzburg-Sondershausen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.