Exteriörbild. Nebotornet omgivet av parkområde med parkbänk. Nebo var den plats varifrån Moses blickade in i Kanaans land, flytande av mjölk och honung. Likheter fanns med södra Halland, tyckte tydligen knäredsfödde halmstadsköpmannen Joel Paulsson, när han 1926 lät bygga sig en 18 meter hög sommarbostad i Veinge. Från tornet kunde man vid bra väder se 24 kyrkor. Nebotornet har blivit en symbol för orten. I den omgivande parken fanns stenstatyer, dammanläggning och pampiga trädgårdsarrangemang.
Från 299 kr
Utställning. "Varbergsklubbens unga odlare. Vi vill vara glada och goda odlare. Vi bruka 4 000 kvm. av stadens jord. Vi skörda i medeltal på 50 kvm. grönsaker för 35 kronor. Vi tillföra hemmen värdefulla livsmedel." Utöver tecknade illustrationer finns även åtta fotografier(se bildnr FHN471_2 ingår). Bilden var publicerad i Hallands Nyheter 1943-11-24, "Fritiden för framtiden, öppnas i kväll i Varberg". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Nedslag i Linköping 1937 och till en miljö som utstått vissa förändringar. Placerad i bilden hade man en gång i tiden sagt sig stå i skärningen av Biskopsgatan och Tornbygatan. Sedan en längre tid var nu samma stråks namn Å- och Gråbrödragatorna. Byggnaden till vänster kvarstår ännu och ingick i äldre tid i Domkyrkoförsamlingens sysslomansboställe. Länge inrymde gården även Jubergs Hyrkuskverk. Husraden till höger är till större delen borta.
"En Maj-dag 1920. Österrikarna och Affie i Björkhagen". Tre kvinnor i hatt och kappa och en man i kostym poserar i en björkhage. Mellan 1919 och 1924 tog Sverige emot över 20 000 krigsbarn från Österrike (främst från huvudstaden Wien). Dessa barn kom att kallas för wienerbarn och det var under denna period som ordet krigsbarn användes för allra första gången. Hjälpinsatserna samordnades i huvudsak av Svenska Röda Korset och Rädda Barnen.
Hotell-entrén. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Restaurang-entrén. Grand-Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Hotellentrén. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Portierlogen. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Parporträtt. "Fotot föreställer Anni Lindqvist (väninna till Hedy, Inga-Majs mamma) och Emil (efternamn?) i Kinna. Fotot/vykortet är använt som 'julkort'. Bilden tillhör Inga-Maj Gustavssons samling. Hennes föräldrar var Hedy och Charles Kristensson. Inga-Maj bodde under lång tid hos sina morföräldrar i Varberg eftersom hennes mor hade skrädderi både i Slöinge och Falkenberg - 'Kristenssons beklädnadsaffär', vid Stationsgatan." *Fotot är signerat Göte eller Göly 51.
"Fotot föreställer Tekla Kristensson, (Tekla Nilsson) sittande, syster till Inga-Majs far Charles och gift med Egron Nilsson (kom från Slöinge). Den stående kvinnan okänd. Bilden tillhör Inga-Maj Gustavssons, Varberg, samling. Hennes föräldrar var Hedy och Charles Kristensson. Inga-Maj bodde under lång tid hos sina morföräldrar i Varberg eftersom hennes mor hade skrädderi både i Slöinge och Falkenberg - 'Kristenssons beklädnadsaffär', vid Stationsgatan." Visitkort. De unga kvinnorna är likartat klädda i mörka långkjolar, puffärmade blusar med höga löskragar och slips.
Hakonbolaget. December 1944. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917 för privata köpmän skulle gå ihop och samordna sina inköp, på så sätt möta konkurrensen från kooperationen. Av en slump kom dock den första aktiva verksamheten att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes redan i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var även initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA,
Visitkort monterat för reprofotografering. I detta fall av bygdefotografen A C Hultgren i Svinhult. Som avbildad sitter Anna Hultgren från Sörgården i Fundshult. Hon var född i socknen 1891 och gift 1917 med Josef André i Flinstorp. Sorgligt nog fick hon ett kort liv. Avliden redan 1922 i sviterna av tuberkulos under behandling i Vadstena. Möjligtvis förklarar det beställningen av reprofotografiet. Kommentar: Repro av visitkort efter original av hovfotograf Rylander, Eksjö.
Tbc-sjuka barn inskrivna vid Kustsanatoriet Apelviken på Lilla Apelvikens strand. I förgrunden sitter de yngsta barnen på stranden och i bakgrunden syns en stor grupp äldre barn ute i vattnet. Den lilla flickan på stranden som står upp heter Anna Nilsson och hennes syster Judith sitter bredvid. De kom till sanatoriet från Kalv, då deras mor dött i tbc och de själva var sjuka.
Interiör från parstugan på Nygårdsgården i Bingsjö. Till höger om farstun är parstugan indelad i två kammare, varav denna bild är från den södra kammaren. Under en period fanns Bingsjös postkontor i detta rum. Av den anledningen är dörren ut mot farstun förstärkt med extra lås. Byggnaden stod ursprungligen på annan plats i byn men flyttades omkring 1860–1861 till nuvarande plats som då var åkermark.
Spikgården i Mariebergsskogen. Uppgifterna kommer från foldern "Vägledning till kulturbyggnader i friluftsmuseet Mariebergsskogen". Mangårdsbyggnad från N. Finnskoga socken, uppförd 1828. Huset har enkelstugeplan, dvs ett stort rum och två mindre sidoställda rum. Man träder direkt in i själva stugan och inte som vanligt, via ett av de mindre rummen som förstuga. Konstnären Per Tellander (1876-1951), som var gift till gården, har hämtat några av sina finstämda interiörer härifrån. Invid Spikgården ligger en säterstuga från Kloftsätra i Köla socken. Den återuppbyggdes 1944.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.