Ark med tre monterade foton och text: "a. Dessa långa längor är alla ladugårdar. Det är samma hus som syns till vänster på översiktsfotot av Igaliko. Till Igaliko kom för några år sedan 8 kor och nu drivs även storboskaps-skötsel här jämte fåraveln. Vi såg rätt mycket hästar här. Man red barbacka på dem. Såg ut att vara av samma storlek som islandshästarna. b. Fårfålla. Fotot taget från en punkt nära byföreståndare Motzfelts hus. Det är Igaliko-fjorden - Einars fjord - man ser till vänster på fotot. I Igaliko bodde "fåravelns kung", Amos Egede. Han var den förste som började som självständig grönländsk fårägare. År 1914, när han var 42 år gammal, köpte han 2 moderfår och 1 bagge. År 1948 hade han 600 moderfår."
Från 299 kr
Ark med tre monterade foton och text: "a. Något till höger om mitten på fotot syns kyrkan. Den är byggd av röd grönländsk sandsten. Kyrkan är centrum på Grönland. Grönländarna sjöng på grönländska inne i kyrkan "Stilla natt, heliga natt" och efter den "Vår Gud är oss en väldig borg." De stod framme i koret och en av dem spelade på orgeln där. Melodien skiljde sig något från vår. Sen stod grönländarna - det var gamla och unga - ute på kyrkbacken och sjöng sin grönländska nationalsång. Jfr ett färgfoto av dem där de stå utanför kyrkan. b. Ungefär mitt på fotot syns mot fjorden ett större vitt hus. Där bor by-föreståndare Motzfelt och där drack vi kaffe tillsammans med barn och hundar. Hundarna var Newfoundländare. De användes ej för slädar utan man hade dem för nöjes skull. Jfr färgfoto av dem. Till höger i förgrunden syns fähus. Till höger i bakgrunden syns ruinen av den gamla biskopskyrkan i Gardar."
S:t Knuts kapell, 200 meter norr om Gråborg, tyder på att borgen har haft en stor betydelse under medeltiden. Kapellet, ursprungligen cirka 18 x 7 meter, uppfördes under 1100-talet utan torn och var försedd med absidkor. Koret avsmalnar något åt öster och var försett med fönster med rundstav och skråkantsockel. Kapellet breddades under gotisk tid och förseddes med spetsbåge. Kapellet, övergavs redan under 1500-talet, och dess enda klocka konfiskerades till kronan 1560. Idag finns endast den västra gaveln och triumfbågen kvar. En stavkorshäll finns numera i Algutsrums kyrka liksom ett altarskåp som är ett av Ölands största. Kapellbyggnaden har troligen omgivits av en mindre kyrkogård, såväl skelett som gravstenar har påträffats i närheten. Kapellet har varit helgat åt den danske helgonkonungen Knut som blev dödad i ett uppror i Odense år 1086 och som senare blev skyddspatron hos den danska handelsorganisationen Knutsgillet. Källa Länsstyrelsen.
Briggen Tyrus av Västervik vid kajen i Västervik. Denna del av kajen kallas allmänt "Haket". Förr i tiden lastades fartyg nästan aldrig vid kajen utan på redden. Innan lastningen började, hörde det till att skutan skulle ligga på parad här vid haket, finputsad och med rårna fyrkantsbrassade (Squared). Under denna tid hade besättningen ledigt för att roa sig, kaptenen såg gäster ombord osv. - Tyrus gick runt Cap Horn, Alaska m.fl. platser. Från Västervik förde många fartyg plank på Rio. Hon var byggd i V. (?) På kajen alldeles bakom aktern ses det lilla hamnkontoret, rivet i slutet på 1870-talet. Det var ursprungligen byggt till kokhus, då skutorna för eldriskens skull ej fick göra upp eld, då de lågo vid kajen, utan fick laga maten i kokhuset. Uppgifterna lämnade av f. hamnkaptenen E.Holm, Västervik. MH 1939. Tillhörde 1875 Odelmark, Västervik. Uppges i skeppslistan vara byggd 1870 vid Cardingans och förbyggd 1873 - har förbyggnaden skett i Västervik? Saknas i skeppslistan 1885.
En tvåvåningsbyggnad med torn och en mindre byggnad på var sida alldeles vid sjökanten. Bakom skogen syns taket av en långsträckt byggnad, med frontespis och takkupor, samt en fladdrande flagga. "Tornvillan Hornsjön" säger bildförteckningen. Men sannolikt är det byggnader vid Helsjön, även kallad Hällesjö, som tillhörde f d Helsjöns gyttjebad och kuranstalt invigd år 1888, numera folkhögskola. Stora Hornsjön ligger ca femhundra meter nordöst om platsen. Tornvillan var ursprungligen ett varmbadhus, vars ångpanna exploderade 1904 och endast tornet blev kvar från den det gamla huset vid återuppbyggnaden. Huset bakom skogsridån är då sannolikt huvudbyggnaden från 1930 med badinrättning i källaren, restaurang och på övervåningen gästrum. Den gamla restaurangen brann 1929. (Läs hänvisning under Information och Referenser Se även bild nr EA1262)
Luciatåg med stjärngossar ute vid verandan hos lärarinnan Anna Pålsson (gift Blomberg) i Tvååker. Hon står till höger och hade ordnat luciafirandet, där man sjöng och åt lussekatter och pepperkakor. Hon hade hjälpt barnen att göra stjärnor och hattar. Barnen är 9 år gaml och för flera av dem var det första och enda gången de lussade. Enligt uppgift var det inte vanligt med den här sortens upptåg i Tvååker. Främre raden från vänster: Ann-Britt Karlsson (g. Andersson), Irene Andersson, Florence Magnusson, Ella Bartholdsson (g. Johansson). Mellersta raden från vänster: Karl-Gustav Johansson, Nils Åke Pettersson, Ingemar Nilsson, Ingvar Andersson (Fläde), Börje Ivarsson, Anna Pålsson lärarinna. Bakre raden från vänster: Arne Börjesson, Hasse Henriksson, Gert Johansson. Järnvägsgatan i Tvååker (bredvid Mejeriet).
Affärsinteriör från omkring 1925-1935. Fotograferat av Åströms bokhandels vykortsfotograf, Härnösand.; ; Kommentarer från Hemsidan:; ; Av Ann-Mari Bäckman 2010-05-09 16:43:41; Troligtvis är detta den lanthandel, som min farfar Jonas Rudolf Forsgren född 31 juli 1881, Mo socken, Ångermanland, ägde.; ; Mitt emot hans affär uppfördes en Konsum-affär, men det kanske var senare och den benämndes väl inte som en lanthandel.; ; I boken Norra Ångermanland, Handel Hantverk, Industri av B Hallberg 1942, står under en bild av J R Forsgren att han öppnade rörelsen 1925 med firmanamnet:; J R FORSGRENS SPECERIAFFÄR; Norrmesunda Anundsjö.; ; J R Forsgren upphörde min sin affärsverksamhet ca 1947.; ; Av Ann-Mari Bäckman 2010-05-10 09:47:27; Min kusin Sven-Erik Forsgren, uppvuxen i Norrmesunda, Anundsjö, har bekräftat att det är den lanthandel, som vår farfar J R Forsgren ägde. Den siste ägaren till lanthandeln var Harry Hellström.
"Blinde Ludde". Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet.
Gamla gården "Erik-Daniels". Anna Stina och Sofia var systrar. Lars Gustav, Karl-Erik och Andrea var syskon, Lars Gustav bor i stugan. Från vänster Lars Gustav Åsberg f. 28 juli 1880 d. 28 november 1960, dotter Margit f. 1 maj 1909, hustru Olga Charlotta Blomberg-Åsberg f. 4 december 1888 d. 9 mars 1929, Anna Stina Englén-Blomberg, mor till Olga, f. 1 augusti 1864 d. 29 april 1925, Karl Erik Åsberg f. 3 augusti 1876 d. 21 mars 1915. På stolen i mitten sonen Joel f. 27 december 1905, därefter sonen Ivar f. 29 mars 1909, dotter Valborg f. 9 september 1901, Sofia Englén.Åsberg f. 29 mars 1874. Stående Andrea Åsberg f. 10 januari 1884 d. 29 juli 1914.
En malsten med löpare som hittades vid en arkeologisk undersökning av en boplats i Jönköping 2008. Vid undersökningen hittades tre malstenar och sju löpare. Två av malstenarna var halvor som sannolikt suttit ihop. Den ena av stenarna hade en svagt skålformad slät yta i mitten, och knackmärken längst med kanterna. En av stenarna hittades vid schaktning, de andra två låg i anläggningar, en i en kokgrop och en i en eventuell skärvstenshög. Man kan se att dessa två var tydligt deponerade, de hade lagts ner i anläggningarna av en orsak, de låg dessutom upp och ned. Av de sju löparna hittades fyra i en härd och tre i den förmodade skärvstenshögen. Alla tydligt deponerade.
Tre barn sitter på innergården till Krokslättsgatan 3 år 1963. Från vänster: Kenneth Sjögren (1960 – 2017), kusinen Ilse Tobiasson (född 1960, gift Glimberg) samt deras kompis Jörgen Larsson (född 1958). Till höger ses Ilses dockvagn. Ilse och Jörgen var grannar på Krokslättsgatan 3 i Mölndal. Tvättstugan fanns där fönstrena ses i bakgrunden. På innergården brukade kvinnor träffas för att fika och bland annat knyta ryamattor. På den tiden var gårdarna uppdelade med flertalet staket (ses till höger). Mellan vissa gårdar fanns en låst grind som gjorde att man behövde gå runt byggnaden för att besöka andra i samma område. Vicevärden (Ella Johansson) hade nyckel till grinden. Barnen fick enbart leka på den inhägnade delen som tillhörde adressen. På varje gård fanns flertalet soptunnor, där råttor höll till.
Hus/källare som framkommit vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. På bilden syns syllstenarna tydligt. Vid den bortre kortsidan syns en tröskelsten. Det mörka lagret invändigt har kommit sig av att källaren, kort efter byggandet, verkar ha fått problem med fukt och säkert även periodvis stående vatten. Som en lösning lade man först in flera lager av sand och trägolv men även detta drabbades av fukten. För att råda bot på detta permanent, hämtades använda gjutformar i bränd lera och lades på som ett tjockt golvlager. Lagret som var uppblandat med kol och sot var upp emot 0,3 meter tjockt. Golvnivån höjdes så mycket att en ny ingång måste göras och det är denna som syns vid tröskelstenen.
Åkerlundska villan på Druvefors. I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stora balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekt Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera (2008) finns runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullsspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stor balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekten Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod bara kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera finns att se runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
Familjebild med David och Elna Brundins släktingar. Anders Johan Brundin, Davids far, sitter i mitten längst fram, till höger om honom Anna Larsdotter Olsson, Elnas mor. Till höger om henne Elnas syster Gertrud. Bakom henne står Ingeborg och Naemi, också systrar till Elna. Mannen bakom dom är troligen en uppvaktande kavaljer till Ingeborg. Därefter kommer Anna Larsson och Erik Rynning från Hemlinggrind och framför dom står Nils Rynning, också en kusin till Elna från Hemlinggrind. Till vänster om dom står Elna och David samt Davids halvsyster Ester. Männen längst till vänster är Davids bror Josef och två ingifta, John Hedman och Adde Holmstedt, båda litografer. Framför Adde, alltså längst ner till vänster, står hans hustru Hildur. Vid sin vänstra sida har Anders Johan sin hustru Kerstin från Rättvik. Hon hette som ogift "Nygårds-Kerstin" Olsson. Hon var mamma till fem barn, varav David Brundin var den äldste. Jämför bild nr EB 690.
Född i Gävle 1875 död 1950. Idrotssman och idrottsledare samt grosshandlare och dansk vice konsul i Gävle. Tävlade i friidrott och innehade det inofficiella världsrekordet på 100 m med 10.8 1898 och 1899. Svensk mästare på 100 m 1899 för Gefle IF. Deltog i OS 1900 då i IFK Gävle, på 100 m och 60 m och blev utslagen i försöken. Blev även inoficiell världsrekordhållare på 4 X 100 m med IFK Gävle med tiden 46,2. Blev sedermera idrottsledare och var bla. Svenska Ishockeyförbundets förste ordförande 1922-24. Var även medlem av Sveriges olympiska kommitté. 1920 donerade han en stor summa pengar för att säkra att den svenska truppen i OS i Antwerpen blev slagkraftig. I Gävle donerade han pengar så att Strömvallen kunde byggas. Drev också familjeföretaget Isaac Westergren & C.O Flyttade till Stockholm 1934. Fotografi av relief.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.