Bostadshus. Högen 2:1/2:2 i Kållered, 1992-06-30.
Från 299 kr
Ekonomibyggnad. Högen 2:1/2:2 i Kållered, 1992-06-30.
Boningshus 1. Högen 2:1/2:2. Observera knutlådan.
Boningshus 1. Högen 2:1/2:2.
Gärdesgård/Översikt. Högen 2:1/2:2.
Blm A 14752 N
Arne Wohlins 50 årsfest 1958
Interiör med bord och stolar tillverkade på Nyköpings möbelverkstäder omkring 1950.
Möbler tillverkade på Nyköpings möbelverkstäder omkring 1950.
Blm Sba 19760303 a 008
Blm Sba 19760303 a 001
Ett järnvägsarbetarlag, På järnvägsspåret mellan Göteborg och Alingsås. Järnvägen öppnad 1857 på denna bandel Elektrifiering Västra stambanan fick elektrisk drift enligt följande: - Katrineholm - Falköping (Ranten) 209 km den 15 mars 1926. - Södertälje Södra - Katrineholm 98 km den 30 april 1926. - Falköping (Ranten) - Göteborg C 114 km den 10 maj 1926 - Stockholm C - Södertälje Södra (Saltskog) 36 km den 15 maj 1926
Stationen anlades 1862. Stationshuset i trä av Katrineholmstypen, byggt 1863 - 1864. Efter brand 24 december 1878 ombyggdes stationshuset. 1921 tillbyggdes norra och södra ändarna, varvid plats bereddes för postkontoret i stationens södra del. Envånings stationshus i sten. Mekanisk växelförregling med två ställverk och en stationsblockapparat .
Petter Jönsson i Träslända. 1791-1859 Petter Jönsson var även en färgstark riksdagsman. Petter hade en stor inverkan på järnvägsutbyggnaden, främst i regionen kring Nässjö. Förespråkare för Södra stambanans dragning över Nässjö Petter Jönsson avled strax före järnvägen i Nässjö anslöts till Södra stambanan 1860.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.