Rebit AB, Ockelbo, november 1945. 1945 grundades företaget AB Hårdmetallverktyg. Verksamhetens inriktning var tillverkning av skärande verktyg såsom svarvstål och fräsar. Bergborrar samt verktyg med hårdmetall för att bearbeta sten ingick också i sortimentet. Företagets namn var länge AB Hårdmetallverktyg, men när företaget expanderade och började att exportera behövdes ett mer slagkraftigt namn. År 1977 valde man namnet Rebit som kommer ifrån en reklam-slogan som Söderfors Bruks AB hade för en hårdmetallsort. Den hette Rekord biter och namnet Rebit skapades. Rebit finns idag kvar som ett produktnamn för stenverktygen med hårdmetall När ägarna blev till åren valde de att sälja sitt företag till Fagersta AB. Idag är företaget en del av Atlas Copco Secoroc AB och huvudkontoret är placerat i Fagersta. I Ockelbo finns fortfarande en produktionsenhet som tillverkar bergborrar samt konstänger för dimensionsstenindustrin.
Från 299 kr
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Familjebild med David och Elna Brundins släktingar. Anders Johan Brundin, Davids far, sitter i mitten längst fram, till höger om honom Anna Larsdotter Olsson, Elnas mor. Till höger om henne Elnas syster Gertrud. Bakom henne står Ingeborg och Naemi, också systrar till Elna. Mannen bakom dom är troligen en uppvaktande kavaljer till Ingeborg. Därefter kommer Anna Larsson och Erik Rynning från Hemlinggrind och framför dom står Nils Rynning, också en kusin till Elna från Hemlinggrind. Till vänster om dom står Elna och David samt Davids halvsyster Ester. Männen längst till vänster är Davids bror Josef och två ingifta, John Hedman och Adde Holmstedt, båda litografer. Framför Adde, alltså längst ner till vänster, står hans hustru Hildur. Vid sin vänstra sida har Anders Johan sin hustru Kerstin från Rättvik. Hon hette som ogift "Nygårds-Kerstin" Olsson. Hon var mamma till fem barn, varav David Brundin var den äldste. Jämför bild nr EB 690.
Översänder härmed fotografi av en postkupé. Icke för att visa mig själv, ehuru jag står i öppna dörren.Däremot vill jag berätta om postvagnen. Den utgjordes av en ombyggd 3 kl. pass-vagn. Den osynliga delen av vagnen innehöll tvenne passagerarekupéer. Genom överenskommelse med tågpersonalen använde vi pass-kupéerna att placera paketsäckar i. Hade vi något utrymme kvar, då vi kommo till Sundbyberg, upptogs alla utrymmen där. En firma tillverkade smörja mot tagelmask och skickade massor av paket omkring i hela vårt land. Kortet är en obetydlig sak och torde ha ringa betydelse för Postmuseet. Användningen av pass-kupéerna visar emellertid billiga pakettransporter. Samarbetet mellan post- och järnväg var gott på den tiden. Det var en otäckt kall postkupé att åka i under vintern ! Stockholm den 30 januari 1961. Med högaktning Tore Pihl
Registrerat och information från 2003: Båten Annie, byggd på varv som fanns i Åsen. Berättelse av Pelle A Frisk, 9 januari 2018. Galeasen Annie är byggd i Sjötorp år 1897 av skeppsbyggmästare Groht. Under 20 år hade hon sin hemvist i Björsätersviken, i vattnet utanför godset Åsen som ägdes av Wallenius, som också var redare. Hamn fanns ej vid Åsen utan sskutan fick ankras upp. Efter 1920 fick hon sin hemmahamn i Mariestad. Hon ägdes av Wallenius och Ernst Gustav Frisk (som var min farfar). Min far Gotthard seglade under många år med M/S Annie. Berättelse om E. G. Frisk finns i en skrift: Sjökaptenen Ernst Gustav Frisk "Den siste vikingen" Skriften, som är författad av sonsonen Pelle A Frisk, kan rekvieras å Qvarnstensgruvan i Lugnås.
Tvåvånings bostadshus, från sekelskiftet med tinnar och torn, nu rivet. En öppen 4-sitsig bil. Direktör P. Eriksson. Bilen på bilden tillhörde direktör Per Eriksson och är en Cole av 1913 års modell. Detta var en lyxbil för sin tid och Erikssons bil var den dyraste modellen, kallad Cole Sixty, med en sexcylindrig motor på 60 hästkrafter. Bilen registrerades den 3:e februari 1913 på reg.nr. A1951 och ägdes då av Automobilfirma Bäckdahl & Company på Roslagsgatan 35 i Stockholm. Den 8:e juli samma år registreras bilen på direktör P. Erikson i Örebro. År 1916 gjordes bilregistret om och denna bil fick då den 1:a mars 1916 registreringsnummer T95, fortfarande ägd av direktör Per Eriksson. Han ägde den fram till 1921.
Tvåvånings bostadshus, från sekelskiftet med tinnar och torn, nu rivet. En automobil på gården. Direktör P. Eriksson. Bilen som står bredvid huset tillhörde direktör Per Eriksson och är en Cole av 1913 års modell. Detta var en lyxbil för sin tid och Erikssons bil var den dyraste modellen, kallad Cole Sixty, med en sexcylindrig motor på 60 hästkrafter. Bilen registrerades den 3:e februari 1913 på reg.nr. A1951 och ägdes då av Automobilfirma Bäckdahl & Company på Roslagsgatan 35 i Stockholm. Den 8:e juli samma år registreras bilen på direktör P. Erikson i Örebro. År 1916 gjordes bilregistret om och denna bil fick då den 1:a mars 1916 registreringsnummer T95, fortfarande ägd av direktör Per Eriksson. Han ägde den fram till 1921.
"Blinde Ludde". Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
"Blinde Ludde". Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.